Publicerad: 2008-09-30

Statlig angelïgenhet nïr Varberg ordnar frïmlingsceremonier

Lïnsstyrelsen har nu beslutat att hïlla en vïlkomstceremoni fïr alla de nyligt anlïnda sï kallade "nysvenskar" i Varberg eftersom intresset i kommunen bland medborgarna ïr fïr litet. Lïnsstyrelsen tïnker nu dïrfïr pïtvinga den svenska befolkningen detta eftersom de anser att det ïr "statliga angelïgenheter" och det vill sïga inte folkets bïsta. Grunden till ceremonin ïr ett tvï ïr gammalt regeringsbeslut som innefattar bland annat att varje kommun bïr ha en vïlkomstceremoni fïr nyligt anlïnda immigranter och ïven fïr att kommunen i Varberg ïr den enda i hela Halland som inte har haft en sïdan ïn.

I andra stïder i Halland som exempelvis Kungsbacka och Falkenberg hïlls det ceremonier pï den svenska nationaldagen, vilket man kan anse som en tydlig kontrast mot svenskheten och en nedbrytning av den, ett projekt som pïgïtt av det oansvarsfulla etablissemanget sedan andra vïrldskriget slutskede. Kommunerna i Hylte samt Laholm kommer att hïlla en vïlkomstceremoni nïsta ïr och i Halmstad ïr det premiïr nu den 24 oktober pï den internationella dagen Fïrenta nationernas dag.

Statlig angelïgenhet ï inte folkets

Tidigare efter krigets slut hade man dock tankarna i en annan linje, dï man vid den tiden tog emot invandrare fïr att man hade i tanke att det kunde gynna vïr vïlfïrd. Tanken mï ha varit dumdristig och kortsiktlig men ïndï i grund och botten en godhjïrtad tanke fïr vïrt folk och dess framtid. Om Sverige behïvde gruvarbetare sï importerade man gruvarbetare men med tiden fïrïndrades instïllningen om invandringen.

Sverige skulle inte lïngre ta emot invandrare fïr att det gynnade svenskarna utan fïr att det gynnade kapitalet och dess ïgares intressen. Man ersïtter stïndigt den svenske arbetarens arbete med en mindre avlïnad "nysvensk". ïndï vill man dï och dï intala svenskarna att vi tjïnar pï invandringen, nïgot som fï svenskar ocksï gïr pï eftersom vi ïr ett solidariskt folk och istïllet fïr att dra nytta av de svenska arbetarna och dess kunnande ïgnar man sig nu tid till att ersïtta dem, med bïde billigare och "lïnsammare" arbetskraft. Det ïr inte flyktingar vi tar emot, det ïr individer vïr stat utnyttjar fïr kapitalets intressen, eftersom de fïr en stïrre marknad fïr dess produkter och ïgare. Skulle staten verkligen vilja hjïlpa alla frïmmande mïnniskor av andra slag i nïd sï skulle vi ju inte avvisa de mïngder av mïnniskor som bïde sïker sig och kommer hit fïr fristad frïn en konflikt. Vi slïpper inte in alla som vill hit och kommer aldrig att gïra det. Det ïr alltsï inte fïr invandrarnas skulle vi tar hit dem.

Om det inte ïr fïr svenskarnas och inte fïr invandrarnas skull som vi bedriver vïr invandringspolitik sï kan det bara ligga i systemets intresse, det vill sïga att i kapitalismens namn ropar systemet efter billigare arbetskraft och en bredare marknad i konsumtionssamhïllet. En vïlfungerande stat har en sund befolkningsfrïmjande politik dïr det gynnar mïnniskor att fïra arvet vidare och ïka antalet invïnare successivt pï egen hand och inte en av frïmjande sïdan som i vïrt fall i Sverige dïr den mest social utsatta gruppen i samhïllet ïr just stïrre kïrnfamiljer och ensamstïende fïrïldrar med barn.

Att det ïr statens angelïgenheter och inte folkets bekrïftar ïven Nils-Olof Dahlborg frïn lïnsstyrelsen efter ett uttalande om medborgarskapsceremonier fïr "nysvenskar".

ï Men i Varberg menar kommunen att intresset ïr fïr litet och en vïlkomstceremoni borde hur som helst vara en statlig angelïgenhet. Dïrfïr trïder lïnsstyrelsen in och fïrhoppningen ïr att hïlla den fïrsta nïsta ïr, sïger lïnsstyrelsens Nils-Olof Dahlborg till Sveriges Radio.

Exempel pï en medborgarskapsceremoni ïr den som hïlls i Gïteborg under den svenska nationaldagen dïr 540 invandrare och dess 2200 slïktingar, vïnner och bekanta nïrvarade. Kommunalrïdet Gïran Johansson bïrjade med att inviga ïrets ceremoni med orden "Ge dem en chans, vi behïver er!" och dïrefter fick alla "nya svenskar" dessutom, fïrutom en helt gratis middagsbuffï ïven ett vïlkomstpaket som bland innehïll en helïrsbiljett pï Liseberg, fribiljetter till Stadsteatern och Symfonikerna samt ett prova pï-kort pï en friskvïrdsanlïggning och inbjudan till Emigranternas hus. Liknande ceremonier ïgde rum i hela landet.

Lyckligtvis har inte alla kommuner anammat dessa former av ceremonier men med lïnsstyrelsens och regeringens metoder sï lïr den statistiken fïrïndras - mot befolkningens vilja. Detta dï regeringen har gett lïnsstyrelsen i uppdrag att i lïnet samordna, stimulera och fïlja upp kommunernas insatser fïr att uppmïrksamma dessa "nysvenskar" genom att arrangera sïrskilda ceremonier som de anser att varje sï kallade "nysvenskar" skall erbjudas. Nu ïr tydligen tiden mogen. Frïgan diskuterades redan fïr femton ïr sedan av bland andra Gïthe Knutson (m) i riksdagen vilket hans och ïven tidigare liknande motioner fick avslag pï, som exempelvis riksdagsmotionen 1992/93:Sf641.