Publicerad: 2002-02-06

Den tyske regimkritikern Manfred Roeder dïmd till ytterligare tvï ïrs fïngelse

Den tyske 72-ïrige regimkritikern Manfred Roeder dïmdes den 30 januari 2002 vid Landgericht (delstatsdomstolen) i Frankfurt am Main till ytterligare tvï ïrs fïngelse. Beskrivningen av den brottsliga gïrning, som Manfred Roeder gjort sig skyldig till, lïd ïfïrolïmpning av statenï (Verunglimpfung des Staates). Avgïrande var en mening i ett ïppet brev Roeder i april 2000 skickade till sïvïl ledamïterna av Fïrbundsdagen som regeringen. I detta brev anklagade han de ansvariga i Fïrbundsrepubliken fïr att fïrïva folkmord, nïmligen pï det egna folket. Sï hïr skrev han: ïI stïllet hïmtar ni genom en bottenlïs asylpolitik miljoner frïmlingar till detta alltfïr lilla land och fïrïvar sï folkmord mot ert eget kïtt och blod.ï

Udo Holtmann var eller ïr alltjïmt NPD-ordfïrande i delstaten Nordrhein-Westfalen och ledamot av det nationalistiska partiets styrelse. Samtidigt var han till slutet av januari hemligt anstïlld av staten fïr att arbeta som spion inom NPD. Pï uppdrag av sin arbetsgivare staten skrev han om Fïrbundsrepublikens multikultipolitiker: ïFïrïvarna av detta folkmord fïrtjïnar dïdsstraff.ï (Der Spiegel, nr 5 2002, s. 25).
Holtmann icke endast brïnnmïrkte multikultipolitiken som ïfolkmordï utan krïvde dessutom dïdsstraff fïr de ansvariga politikerna. Han klarar sig undan ïtal, dï han ïr agent ït staten, medan dïremot Roeder mïste i fïngelse fïr att endast ha skrivit att multikultipolitik ïr folkmord. I motsats till Holtmann krïvde Roeder inte dïdsstraff fïr detta brott, utan ansïg detta krav gï fïr lïngt. Han nïjde sig med att angripa ïfolkmordspolitikenï som sïdan och gjorde detta i tron att den grundlagfïsta yttrandefriheten gïllde ocksï honom.

Alla lika infïr lagen?
Fïrbundsrepubliken snïlar sannerligen inte med pengarna fïr att bevilja politisk asyl ït mïnniskor frïn vïrldens alla hïrn. Somliga av dessa mïnniskor har varit fïrfïljda i sina hemlïnder, dïrfïr att de ïfïrolïmpat statenï. I Fïrbundsrepubliken ïr det en klassisk grund fïr asyl att man varit politiskt fïrfïljd i hemlandet dïrfïr att man ïfïrolïmpat statenï.
Men om hemlandet i frïga ïr Tyskland och den stat tysken ïfïrolïmpatï ïr Fïrbundsrepubliken? George M. Kennedy, som ïr observatïr av krïnkningar av mïnskliga rïttigheter, har uttalat: ïOm det i ordets sannaste mening fïrekommer politiska fïrfïljelser, sï ïr det i Fïrbundsrepubliken Tysklandï. Sï hïr lyder definitionen pï politisk fïrfïljelse: ïDen som pï grund av den politik staten fïr klandrar eller anklagar den fïr att begï brott och dïrfïr drabbas med rïttsliga pïfïljder, anses i klassisk mening fïr politiskt fïrfïljd.ï Fïr just sïdana gïrningar kastar Fïrbundsrepubliken mïnniskor i fïngelse, samtidigt som den beviljar politisk asyl ït utlïnningar, som i sina hemlïnder sagt eller skrivit detsamma .

Det skall betonas att det i Roeders fall liksom i tiotusentals liknande fall av politisk fïrfïljelse av tyskar ïren 1994-2001 uteslutande rïr sig om tanke- och ïsikts-ïbrottï. Politisk verksamhet i fïrening med vïldsdïd ïr nïgonting annat, och de som ïgnar sig ït dylikt kan rimligen inte kalla sig politiskt fïrfïljda, om de rïkar i klammeri med rïttvisan. Men Fïrbundsrepubliken beviljar i vissa fall asyl ïven ït sïdana. Ett exempel ger oss tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung av den 29 januari 2002 (s. 5):

ïEn turkisk medborgare, som dïmts fïr delaktighet i en mordbrand pï ett hotell i Sivas, dïr 37 mïnniskor miste livet, har fïtt asyl i Tyskland. I fïrbundsregeringens svar pï en kort frïga frïn PDS hette det att ytterligare tvï i dïdet delaktiga turkar sïkt asyl. Den ena ansïkan har avslagits och ligger nu hos fïrvaltningsdomstolen. Den andra ansïkan har ïnnu inte behandlats, heter det i den ansvarige ministern Zïpels svar frïn mitten av januariï Mïnnen dïmdes i juni 2000 fïr att ha deltagit i mordbranden pï ett hotell i den centralanatoliska staden Sivas. Pï hotellet var konstnïrer och intellektuella samlade tillsammans med alawiter samt diktaren och den andlige ledaren Pir Sultan Abdal fïr att gemensamt protestera mot islamiseringen av Turkiet (som sedan Mustafa Kemal Atatïrks dagar ïr en sekulïr stat. ï.a.). Efter fredagsbïnen drog en mïnniskomassa till konferenshotellet, som flera mïn stack i brand under mïngdens jubel. Nïr brandkïren kom till platsen, hindrades den i slïckningsarbetet, sï att 37 mïnniskor innebrïndes.ï

Fïrstïrelse av befolkningen
Nïr Roeder anklagade ansvariga politiker i Fïrbundsrepubliken fïr att begï folkmord, stïdde han sig pï definitionen av folkmord i den tyska straffrïtten. Enligt paragraf 220a i Strafgesetzbuch (brottsbalken) begïr den folkmord som handlar ïi avsikten att helt eller delvis fïrstïra en nationell, raslig, religiïs eller genom sin nationella egenart (Volkstum) bestïmd grupp som sïdanïï Det kan fïrvisso diskuteras om avsikten med att slïppa in miljontals frïmlingar i landet ïr att fïrstïra den nationella grupp som tyskarna utgïr. I andra sammanhang, nïr det inte gïller tyskarnas nationella egenart, vet emellertid fïrbundsregeringen vïl att inflyttning av stora mïngder frïmlingar fïrstïr den inhemska befolkningen. Hïr fïljer nïgra exempel.

Att den kuwaitiska befolkningen fïrstïrdes genom inflyttning av irakier var ju den viktigaste grunden fïr kriget mot Irak, det krig som Fïrbundsregeringen deltog i med hïgtidlig hïnvisning till FN-resolution 677:

ïSïkerhetsrïdet fïrdïmer Iraks fïrsïk att fïrïndra den kuwaitiska befolkningens demografiska sammansïttning och att fïrinta den lagliga kuwaitiska regeringens officiella dokument om befolkningens sammansïttning.ï

Tolv ïr senare fïr det sï kallade vïrldsamfundet fortfarande ett fïrintelsekrig mot Irak, eftersom Irak skulle ha velat fïrïndra det kuwaitiska folkets sammansïttning genom inflyttning av irakier. Fïrbundsregeringen fïrïndrar det tyska folkets ïdemografiska sammanïsïttningï genom att lïta miljontals frïmlingar flytta in, och det var just detta som Roeder ïsyftade med fïrbundsregeringens ïfolkmordï.

Lït oss ïven granska hur Fïrbundsrepubliken fïr knappt sex ïr sedan sïg pï den kinesiska politiken att fïrstïra den tibetanska nationella identiteten (beslut av Fïrbundsdagen 13/4445 av den 23 april 1996):

ïI betraktande av att tibetanerna genom hela historien bevarat sin egen etniska, kulturella och religiïsa identitet fïrdïmer Fïrbundsdagen de kinesiska myndigheternas politik, som med avseende pï Tibet har till resultat att tibetanernas identitet fïrstïrs i synnerhet genom invandring och inflyttning av kineser i stor mïngd, tvïngsaborter, politisk, religiïs och kulturell fïrfïljelse och landets inordnande under en kinesiskkontrollerad administration.ï

Medan ïinvandring och inflyttning av kineser i stor mïngdï har till resultat att ïtibetanernas identitet fïrstïrsï och dïrfïr skarpt fïrdïms av Fïrbundsdagen, medfïr ïinvandring och inflyttningï av utlïnningar i stor mïngd till Tyskland endast att tyskarna ïberikasï.

Manfred Roeder finner mïhïnda en trïst i insikten att den naturliga vistelseorten fïr en normalt funtad mïnniska i Fïrbundsrepubliken numera ïr fïngelset.

ïAdenauer ansïg tyskarna vara ett 'sjukt folk',ï skrev tidningen Die Welt den 30 november 2000 (sidan 3). Konrad Adenauer var Fïrbundsrepubliken Tysklands fïrste fïrbundskansler. Han innehade ïmbetet ïren 1949-1963 och gick bort 1967.

Ge gïrna Manfred Roeder ditt stïd. Han kan nïs pï fïljande adress:

Manfred Roeder
Haus Richenberg
D-34639 Schwarzenborn/Knïll
TYSKLAND

Telefon: 0049 5686 536, telefax: 0049 5686 1724

Manfred Roeder har i flera ïrïttsï-processer som 72-ïring dïmts till mer ïn fem ïrs fïngelse endast dïrfïr att han har vïgat att offentligt uttala sin ïsikt. Han har dïrmed blivit ytterligare ett namn pï den lïnga listan ïver fler ïn 60 000 politiskt fïrfïljda i Fïrbundsrepubliken enbart sedan ïr 1994.

Kïlla: National Journal