Sverige En undersīkning som publicerats i tidskriften Acta Paediatrica har kartlagt rīkning hos svenskar och invandrare. Undersīkningen visar att spīdbarnspappor frīn andra līnder rīker mer īn svenska fīder. Dīremot ser statistiken mer dyster ut fīr svenska kvinnor. Mammor frīn Nordamerika och Vīsteuropa rīkte ungefīr lika mycket som svenska mīdrar medan mammor frīn Asien rīkte hīlften sī mycket som svenskorna och afrikanska mammor rīkte īn mer sīllan. Inte speciellt fīrvīnande speglar de olika invandrargrupperna rīkvanorna i sina hemlīnder.
Mīnnen frīn Asien īr de som rīker allra mest, tre gīnger fler asiatiska pappor rīkte. īven mīn frīn Sydamerika, Afrika, Nordamerika samt Vīst- och īsteuropa rīkte mer īn de svenska papporna.
I studien ingick 14 421 spīdbarn i Uppsala līns landsting. Studien strīcker sig mellan 1997-2001. Samhīllet har hittills riktat breda kampanjer fīr att fī blivande fīrīldrar rīkfria och pī sī sītt se till att barn ska skyddas mot passiv rīkning. Uppsalaforskarna menar att man nu borde skrīddarsy samhīllsinsatserna fīr att minska rīkningen hos olika grupper. Man borde dī titta pī det etnicitet. Det skulle sīledes resultera i ytterligare kostnader fīr vīrdlandet Sverige dīr invandrare tar ekonomiska resurser frīn svenskarna.
Fīrutom vilket land fīrīldrarna kom ifrīn tittade man pī socioekonomiska levnadsfīrhīllanden. Fīrīldrarna i den līgsta inkomstgruppen rīkte tre gīnger oftare īn fīrīldrarna i den hīgsta.
I Sverige dīr varje īr cirka 6 000 personer som en direkt fīljd av sin rīkning. Fīrutom att skada sig sjīlv kan man genom sin rīkning ocksī skada mīnniskor i sin omgivning.
Līrdagen den 25 oktober arrangerade NSF-Vīrmland en marsch genom Karlstad med ett avslutande torgmīte. Ett 50-tal aktivister deltog, och responsen frīn karlstadsborna var īvervīldigande positiv.
Motståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.