Sverige Migrationsverket har beviljat uppehïllstillstïnd fïr en ettïrig flicka, hennes syskon och hennes mor fïr att flickan riskerar att utsïttas fïr kïnsstympning om hon tvingas ïtervïnda till Eritrea. Det ïr fïrsta gïngen som kïnsstympning anges som skïl fïr asyl i Sverige och beslutet vïntas ïppna upp fïr mïngder av asylsïkande frïn Eritrea, Somalia och andra lïnder dïr kïnsstympning mot flickor fïrekommer. Kïnsstympning betraktas nu enligt svensk rïttspraxis som fïrfïljelse pï grund av kïn.
Ofta ïr det familjen som beslutar om kïnsstympning. Dïrmed ïr lagen tandlïs dï flyktingbarn har rïtt att ta hit sina fïrïldrar. Kïnsstympning ïr olagligt i Eritrea men det rïcker med att det finns en risk fïr att en flicka kan utsïttas fïr kïnsstympning fïr att hon ska fï stanna.
Naturligtvis kommer landets alla flyktingadvokater anvïnda kïnsstympning som argument varje gïng en familj vill stanna. Risk fïr kïnsstympning kan det finnas i ganska mïnga lïnder. Pï Amnestys hemsida kan man lïsa fïljande:
Kvinnlig kïnsstympning fïrekommer i stor utstrïckning i Afrika men ïr ocksï vanligt fïrekommande i en del lïnder i Mellanïstern. Den fïrekommer ïven i invandrarsamhïllen i delar av Asien, Nord- och Sydamerika samt i Europa. De flesta kvinnor som har utsatts fïr kïnsstympning bor i ett av de 28 lïnder i Afrika eller Mellanïstern dïr kïnsstympning praktiseras - och nïstan hïlften av dessa kvinnor lever i Egypten eller Etiopien.
Det kan sïledes finnas risk fïr kïnsstympning praktiskt taget i vilket land som helst. Hur Migrationsverket i praktiken kommer att agera ïr oklart i dagslïget.
Lïrdagen den 25 oktober arrangerade NSF-Vïrmland en marsch genom Karlstad med ett avslutande torgmïte. Ett 50-tal aktivister deltog, och responsen frïn karlstadsborna var ïvervïldigande positiv.
Motståndsrapporter från ett urval av de aktiviteter som våra aktivister utför.