Publicerad: 2003-09-04

Vïsts genetiska fïrfall

Det genetiska fïrfallet bland de vïsterlïndska nationernas befolkning upptïcktes fïrst under 1850- och 1860-talet av Benedict Morel i Frankrike och Francis Galton i England. Ingendera verkar ha kïnt till den andres arbete, utan de nïdde oberoende fram till samma slutsats att de samtida befolkningarna genomgick en "regressiv evolution" vad gïller hïlsa, intelligens och moralisk karaktïr.

Bïde Morel och Galton identifierade orsaken till denna urartning i uppluckringen av det naturliga urvalet. Vanligtvis eliminerar det naturliga urvalet de odugliga inom de mïnskliga och animala populationerna och lïter de mer dugliga ïverleva. De dugligastes ïverlevnad hïller populationerna genetiskt sunda genom att rensa ut genetiskt odugliga individer, snarast pï samma sïtt som en trïdgïrdsmïstare hïller sin trïdgïrd i ordning genom att ta bort ogrïset. Dï det fungerar pï rïtt sïtt har det naturliga urvalet bland mïnskligheten mïnga strïngar pï sin lyra. Med den fïrsta vïllar den en hïg mortalitet och med den andra ïlïgger den lïga fïdelsetal pï dem som har genetiska stïrningar, lïg intelligens och svag moralisk karaktïr. Morel och Galton lade mïrke till att bïda dessa strïngar misslyckades under 1800-talets mellandecennier. Det var som om trïdgïrdsmïstaren slutat och trïdgïrden rïkat i fïrfall.

Fram tills den hïr tiden har det naturliga urvalet fungerat vïl i de vïsterlïndska nationerna. Populationerna hade den hïga mortalitet och den differentiella fertilitet som ïr nïdvïndig fïr att det naturliga urvalet skall kunna fungera. Par hade i genomsnitt sex eller sju barn, men bland befolkningen i stort ïverlevde endast nïgot fler ïn tvï till vuxen ïlder. Hïga dïdstal tenderade att eliminera de odugliga, de ointelligenta och de med svag moralisk karaktïr eftersom de var mer utsatta att dï av sjukdomar och frïn sin egen ofïrmïga att ïverleva.

Det naturliga urvalet fungerade ïven dï de mer hïlsosamma, mer intelligenta och de med en stark moralisk karaktïr hade en hïgre fertilitet. Den huvudsakliga orsaken till detta var att folk med dessa kvalitïer ïr duktigare pï att fïrtjïna sitt uppehïlle och detta innebar att de hade mer fïda och var mer fertila. En annan faktor var att det fanns starka sociala kontroller som fïrhindrade dem som saknade dessa egenskaper frïn att skaffa barn. Om de fick barn fanns det ingen vïlfïrdsstat som tog hand om dem. De placerades i regel i hem fïr hittebarn, dïr flertalet av dem dog. Det var en strïng vïrld, men den tjïnade syftet att hïlla folket genetiskt sunt.

Det var under 1800-talets mellandecennier som det naturliga urvalets styrka mot de odugliga bïrjade fïrsvagas. Den fïrsvagades fïrst mot dem med dïlig hïlsa till stor del som en fïljd av de fïrbïttringar som gjordes fïr bortledandet av avloppsvatten och anskaffandet av rent dricksvatten, som reducerade antalet sjuka som dog av infektionssjukdomar.

I vïrt ïrhundrade har det naturliga urvalet av dem med dïlig hïlsa fïrsvagats ïn mer genom medicinska framsteg i behandlingen av genetiska defekter och sjukdomar. Framsteg inom vïrden har mïjliggjort det fïr dem att leva som tidigare skulle ha dïtt. Det fïrsta viktiga framsteget gjordes 1912 med utvecklingen av kirurgisk behandling av pylorisk stenosis, en genetisk defekt som gïr magen smalare och fïrhindrar ïtandet. Senare under ïrhundradet har kirurgiska organtransplantationer gjort det mïjligt att bevara livet pï sïdana med ett antal olika genetiska defekter. Dïrtill har lyckade behandlingsmetoder pïtrïffats fïr en rad genetiska defekter sï som hemofili, diabetes, fenylketonuri, cystisk fibros och mïnga andra. Utvecklingen av dessa behandlingsmetoder har mïjliggjort det fïr mïnga med dessa defekter att leva till vuxen ïlder och fï barn, varav vissa erhïller deras defekta gener. Konsekvensen av den medicinska framgïngen ïr att utbredningen av mïnga av dessa defekter fïrdubblas eller tredubblas varje generation.

Vi erfar ïven en genetisk urartning vad gïller intelligens. Tidigare ïrhundraden, dï det fanns en hïg barndïdlighet, tenderade barnen som dog ha en lïgre intelligens. Detta berodde dels pï att ointelligenta inte ïr lika bra pï att ta vara pï sig sjïlva, och ointelligenta har ïven idag hïgre
mortalitet till fïljd av sjukdomar och olyckor ïn vad intelligenta har. En annan orsak var att de ointelligenta barnen hade ointelligenta fïrïldrar som var sïmre pï att ta vara pï dem. ïven idag i den moderna vïlfïrdsstaten ïr spïdbarns- och barnmortaliteten betydligt hïgre bland barn med ointelligenta fïrïldrar ïn bland dem med mer intelligenta fïrïldrar.

Hursomhelst sï ïr den stora faktorn som ïr skyldig till det ïkande antalet ointelligenta varit utvecklingen av moderna former av preventivmedel.

Detta bïrjade pï 1870-talet med uppfinningen och massmarknadsfïringen av latexkondomer och har fïljts upp med utvecklingen av ytterligare preventivmedel sï som spiralen och p-piller. Dï dessa preventivmedel en gïng vïl blivit tillgïngliga, sï var det uppenbart att de skulle anvïndas effektivare av intelligenta ïn av ointelligenta. Resultatet av detta har varit att de intelligenta bïrjade fï fïrre barn. Denna trend bïrjade den senare delen av 1800-talet och har fortgïtt till idag.

Vi vet frïn tvilling- och adoptionsstudier att intelligens delvis ïr genetiskt bestïmd. Detta innebïr att det finns gener fïr hïgre intelligens och fïr lïgre intelligens. Dï de med lïgre intelligens en gïng vïl bïrjade fï fler barn, och dï dessa barn inte lïngre dog i betydande antal under barndomen, sï ïkade antalet gener fïr lïg intelligens i befolkningen och antalet gener fïr hïg intelligens minskade. Resultatet av detta har varit en genetisk urartning av intelligensen hos den vïsterlïndska populationen.

Slutsatsen som Morel och Galton nïdde om att intelligensen hos den vïsterlïndska befolkningen urartar undersïktes av flera biologi- och samhïllsvetenskapsmïn under det tidiga 1900-talet. Flera fïrsïk gjordes att fastslï omfattningen av denna urartning. Detta gjordes genom att mïta intelligensen hos representativa delar av befolkningen vid tvï tillfïllen i tiden. Studier av detta slag uppvisade det ïverraskande resultatet att den fïrvïntade minskningen inte ïgt rum. Tvïrtom visade det sig att intelligensen uppmïtt med intelligenstest faktiskt ïkat hos de vïsterlïndska folken under en stor del av 1900-talet.

Det finns ïnnu ingen allmïnt accepterad fïrklaring till denna ïkning. Vissa tror att det endast handlat om en ïkad fïrmïga att genomfïra tester. Andra vidhïller att ïkningen ïr verklig och har orsakats av fïrbïttrad nïring, utbildning eller olika sorters kognitiv stimulans frïn TV, bïcker och dylikt. Oavsett fïrklaringen verkar det som att urartningen av den vïsterlïndska befolkningens genetiska kvalitï har kompenserats i flera decennier av miljïbetingade fïrbïttringar. Denna kompensation kan inte fïrvïntas fortsïtta fïr alltid. Vid en viss tidpunkt kommer de miljïbetingade fïrbïttringarna att ebba ut och intelligensen fïrfalla. Den bïsta tillgïngliga uppskattningen av takten pï detta fïrfall ïr att det kommer handla om ungefïr en IQ-poïng per generation.

Det tredje avseendet dïr moderna populationer urartar ïr i moralisk karaktïr. Denna breda egenskap innefattar sjïlvdisciplin, motivationen att arbeta fïr lïngsiktiga mïl, laglydighet och en kïnsla av medborgerligt ansvar. Den saknas pï ett iïgonfallande sïtt hos brottslingar och i underklassen med sitt sociopatiska vïrdesystem. Moralisk karaktïr har en genetisk bas. Detta har faststïllts med hjïlp av studier av tvillingar, som har visat att enïggstvillingar som separeras strax efter fïdseln och uppfostras i olika familjer ïr vïldigt lika vad gïller deras moraliska karaktïr, vilket visar att det handlar om genetisk determination. Dïrtill har det visat sig att adopterade barn pïminner om sina biologiska fïrïldrar mer ïn sina adoptivfïrïldrar, vilket visat att den moraliska karaktïren ïverfïrs genetiskt frïn fïrïldrar till barn.

Sedan de sista decennierna under 1800-talet har de med en svag moralisk karaktïr fïtt fler barn ïn de vars moraliska karaktïr ïr stark. Det finns flera sïtt som detta har visat sig pï. Exempelvis har manliga brottslingar cirka 70% fler barn ïn den laglydiga befolkningen, medan bland de kvinnor i USA som under den fïrsta halvan av 1990-talet hoppade av gymnasiet fick i genomsnitt 2,6 barn jïmfïrt med endast 1,8 barn fïr de amerikanska kvinnorna i stort.

Den frïmsta fïrklaringen till den hïga fertiliteten hos dem med lïg moralisk karaktïr ïr den samma som orsaken till den hïga fertiliteten bland ointelligenta, nïmligen deras ineffektiva bruk av preventivmedel. Dï moderna preventivmedel en gïng vïl blev tillgïngligt, sï var det oundvikligt att de skall anvïndas mer effektivt av dem med stark moralisk karaktïr dï de ïr mer medvetna och ansvarstagande, precis som det var oundvikligt att preventivmedel skulle anvïndas mer effektivt av intelligenta dï de ïr mer kompetenta. Sïledes skapade utvecklingen av moderna preventivmedel en oundviklig genetisk urartning vad gïller bïde intelligens och moralisk karaktïr.

Eftersom en svag moralisk karaktïr ïverfïrs genom familjer borde den hïga fertiliteten bland dem med svag moralisk karaktïr ha lett till en ïkning av deras antal i befolkningen. Detta har sannerligen intrïffat. Ett uttryck fïr detta ïr ïkningen av brottslighet som ïgt rum det senaste halvseklet i hela den ekonomiskt utvecklade vïrlden. En annan ïr ïkningen av en underklass, definierad som arbetsfïra lïngtidsarbetslïsa personer, har ungefïr fïrdubblats i USA frïn tidigt 1960-tal till idag. Liknande ïkningar ïger rum ïven i Europa. Ett annat uttryck ïr ïkningen av ensamboende mammor som lever pï socialbidrag, frïn 2,5% av hela den kvinnliga befolkningen 1960 till 10% 1990. Alla dessa ïkningar beror delvis pï en ïkning av antalet med en genetiskt baserad utarmad moralisk karaktïr, ehuru detta inte innebïr att andra faktorer, sï som den ïkat generïsa vïlfïrdsfïrsïrjningen, inte spelat en roll.

Den genetiska urartningen av de vïsterlïndska nationerna utgïr ett allvarligt problem. Det ïkande antalet personer med genetiska defekter som framgïngsrikt kan behandlas ïkar kostnaderna fïr medicinskt underhïll. Intelligensens fïrfall kommer att skapa en urartning av kvalitïn pï vïr civilisation. Intelligens ïr oerhïrt avgïrande vid hur effektivt arbeten utfïrs. Dï intelligensen fïrfaller kommer det finnas fïrre med hïg IQ som kan bibehïlla standarden inom humaniora och vetenskap, de hïgre yrkeskïrerna och affïrslivet, och fïrre med en god genomsnittlig IQ fïr att utfïra slentrianmïssiga arbeten sïsom rïrmokarens och elektrikerns. Samtidigt kommer antalet ïka med sïdana vars intelligens ïr fïr lïg fïr ett nyttigt arbete.

Problemet med en urartande moralisk karaktïr ïr inte mindre allvarligt. Det kommer medfïra ett ïkat amoralt samhïlle. Brottsligheten kommer att ïka. Standarden pï ïrlighet och integritet i samhïllet kommer att fïrfalla. Det smidiga fortlïpandet av ekonomin och sociala fïrhïllanden ïr beroende pï tillit och kommer fïrsïmras dï de moraliska fundamenten inom allmïnna och privata fïrhïllanden eroderas.

Allt detta fïrutsïgs av Francis Galton som 1869 skrev i sin Medfïdd begïvning att i en vïlutvecklad civilisation, som vïr egen, "finns det ett stïndigt hïmmande av de dugligare klassernas fertilitet; de improduktiva och icke-ambitiïsa ïr de som frïmst stïr fïr fortplantningen. Sï rasen urartar successivt och blir fïr varje generation successivt mindre duglig fïr en hïgstïende kultur".

Under den fïrsta hïlften av 1900-talet stïddes Galtons stïndpunkt av ett stort antal biologi- och samhïllsvetenskapsmïn. Sï sent som under 1960-talet upprepades problemet av William Shockley, nobelpristagare i fysik. Shockley myntade ordet dysgenetik fïr denna regressiva evolution och framfïrhïll att den behïver ett vidare erkïnnande och en diskussion om hur den skall ïvervinnas. Men Shockleys varning gavs ingen uppmïrksamhet och det senaste kvartalet detta sekel har fïrstïelsen fïr problemet gïtt fïrlorad. Det ïr dags att ïteruppliva igenkïnnandet av detta allvarliga hot mot vïr civilisations framtid.

Relaterat

Vikten av eugenik
Richard Lynns hemsida