Publicerad: 2009-02-23

Religiïs omskïrelse tar resurser frïn vïrden

Sverige Omkring 3000 pojkar omskïrs varje ïr utan medicinska skïl. Oftast rïr det sig om kulturella och religiïsa skïl. Ofta ïr barnen muslimer men omskïrelse fïrekommer ïven i judendomen och vissa afrikanska kulturer. Enligt en rapport frïn Socialstyrelsen utfïrs ungefïr hïlften av dessa ingrepp av personer som saknar tillstïnd att utfïra omskïrelsen. Socialstyrelsen tror att detta bland annat beror pï att bara varannat landsting erbjuder tjïnsten och dïrfïr vill Socialstyrelsen infïra en lagstadgad skyldighet fïr alla landsting att utfïra omskïrelse pï icke-medicinska grunder, skriver Riksdag och Departement.

I rapporten, som vi tagit del av, skriver Socialstyrelsen att mïnga fïrïldrar vïljer att lïta personer utan tillstïnd genomfïra omskïrelsen dï de bor i landsting som inte genomfïr omskïrelse av annat ïn medicinska skïl, eller fïr att kïerna ïr fïr lïnga. Andra menar att de bemïtts dïligt av sjukvïrdspersonalen.

I Socialstyrelsens rapport stïller man sig bakom tanken pï att alla landsting borde tvingas erbjuda fri omskïrelse fïr alla barn. Man listar fïr- och nackdelar och menar att fïrdelarna vïger tyngre.

Fïrdelarna som listas ïr:
Ingreppet kan gïras under sterila fïrhïllanden och med lïmplig smïrtlindring. Man skulle undvika traumatiska upplevelser fïr barnet.

Antalet komplikationer som infektioner, blïdningar, fïrtrïngningar m.m. skulle minska betydligt.

Om komplikationer ïndï uppstïr kan fïrïldrarna uppsïka vïrden.

Det har framkommit i intervjuer att man i dag mïnga gïnger inte vïgar uppsïka vïrden vid komplikationer efter en illegal omskïrelse, av rïdsla fïr straff.

Undersïkning och diagnostik utfïrs fïre ingreppet. De pojkar som av medicinska skïl inte bïr omskïras, som t.ex. har hypospadi eller andra avvikelser hos penis, kan identifieras och lïkaren kan fïrklara skïlen till det fïr fïrïldrarna.

Mïjlighet till ïterbesïk vid behov.

Negativa konsekvenser ïr:
Barnets rïtt att gïra sig hïrt och fï sina ïsikter respekterade (artikel 12 BK) kan anses ïsidosatt, men det ïr en vïrdering och kan diskuteras. Den negativa konsekvensen gïller generellt fïr omskïrelser av pojkar som gïrs pï icke medicinska grunder och inte bara enligt fïrslaget.

Det finns alltid risk fïr komplikationer vid ett operativt ingrepp.

Detta gïller generellt fïr omskïrelser av pojkar, oavsett skïl.

Socialstyrelsen utgïr dï bara frïn de religiïsa fïrïldrarnas barns bïsta. Inte frïn andra barns bïsta. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ocksï stïllt sig praktiskt taget bakom Socialstyrelsen. Man vill dock inte ha lagstiftning utan rekommendationer. Men Socialstyrelsen mïter ocksï motstïnd.

Svensk Barnkirurgisk Fïrening vill inte att omskïrelse av ickemedicinska skïl ska finansieras av den offentliga vïrden som redan lider av en pressad ekonomi. I ett brev till socialdepartementet skriver man bland annat att den dïliga ekonomin "innebïr att vi i dag inte kan operera sjuka barn inom den tid som vore ïnskvïrd". Man motsïger sig dïrfïr att den offentliga vïrden "ïlïggs att pï smï pojkar utfïra ett ingrepp, som saknar medicinsk indikation, som vid komplikationer kan fï stor betydelse fïr det framtida livet (...) och som i den anstrïngda svenska sjukvïrden skulle ta resurser frïn sjuka barn".

Socialdepartementet lïr sï smïningom lïgga fram ett fïrslag kring omskïrelse. Om det blir till fïrmïn fïr sjuka barn eller religiïsa barn ïterstïr att se.