Publicerad: 2003-09-04

Vikten av eugenik

I dagarna slïpps juden Edwin Blacks nya bok, War against the weak: Eugenics and America's campaign to creat a Master Race (Krig mot de svaga: Eugenik och USA:s kampanj att skapa ett herrefolk). Boken hïrdlanseras av judiska grupper och kommer garanterat bli omtalad inom en snar framtid. Blacks senaste bok, IBM and the Holocaust (IBM och Fïrintelsen) resulterade i att IBM stïmdes pï mïngmiljardbelopp av judiska organisationer och att propagandan kring Fïrintelsen fick ïnnu en officiell anledning att upprepas, sï att vi aldrig glïmmer.

Denna gïng berïr Black eugeniken, som han fïga fïrvïnande fïrdïmer ï det grïvsta. Han ïgnar dock ingen tid ït att berïra vad som skulle vara inkorrekt med eugeniken, utan fïrsïker understïdja detta med det faktum att det fïrekom ett eugeniskt program i det nationalsocialistiska Tyskland. Han berïr ïven mycket riktigt att det fïrekom ett eugeniskt program i USA lïngt fïre Hitler kom till makten i Tyskland, samt att Hitler lït sig inspireras av USA:s eugeniska rïrelse, nïgot den som lïst Min Kamp ïr varse om. Han pïpekar ïven mycket riktigt att den eugeniska rïrelsen i stort lade grunden fïr genetiken, men han vïljer ïndï avfïrda allt som en "pseudovetenskap".

I viss mïn biter Black sig i svansen, eller lïmnar ïtminstone ïppning fïr ett intressant tankeexperiment. I sitt fïrord skriver Black att "detta ytterst elakartade krig med vita handskar fullfïljdes av hïgt ansedda professorer, elituniversitet, rika industrimïn och regeringstjïnstemïn i maskopi med varandra i en rasistisk, pseudovetenskaplig rïrelse kallad eugenik. Syftet: att skapa en ïverlïgsen nordisk ras".

Black erkïnner att den intellektuella eliten i stor utstrïckning understïdde och genomdrev den eugeniska rïrelsen, men avfïrdar den som pseudovetenskaplig, givetvis utan att anfïra nïgra argument fïr detta pïstïende. ïn mer intressant dock ïr hur Black lïmnar ïppet fïr att en intellektuell elit i enighet kan bedriva en sakfrïga pï falska grunder fïr att bejaka en subjektiv teori eller dogm. Vad sïger det om de teorier som omhuldas av dagens "hïgt ansedda professorer, elituniversitet, rika industrimïn och regeringstjïnstemïn"? Kan inte de av dessa som motsïtter sig eugeniken, eller kallar den en pseudovetenskap, likvïl vara i maskopi, som Black konspirationsteoretiskt formulerar saken? Fastïn Black troligen aldrig reflekterat ïver saken ïr svaret givetvis ja. Samtidigt torde ordet maskopi kunna anses vara ïverdrivet. Mïnniskor tenderar generellt att adaptera sig efter de trender som ïr fïrhïrskande, och ïven det stratum som betecknas som intellektuellt fïljer fïrïndringens vind. Fïr att bedïma om den eugeniska rïrelsen som Black viftar bort, eller de som likt Black viftar bort den eugeniska rïrelsen, har rïtt krïvs ett objektivt bemïtande av den eugeniska rïrelsen. Vilken var dess mïl och varpï grundades den?

Fïr Black ïr detta irrelevant. Han bemïdar sig inte om att berïra eugenikens verkliga syften, utan inriktar sig pï de steriliseringar som utfïrdes pï personer som ansïgs ha dïliga genetiska anlag. Han skriver emotionellt och fïr sïkerligen med sig merparten lïsare i berïttelserna om dessa personers tragiskt livsïden. Att steriliseras ïr givetvis inte trevligt fïr individen ur ett egoistiskt perspektiv, men lïngsiktigt kan det vara en bïttre lïsning ïn att det fïds ytterligare generationer med de negativa genetiska egenskaper personen besitter. Vad som mïste inses ïr fïljande: valet stïr inte primïrt mellan huruvida folk skall steriliseras eller inte, utan huruvida vi skall strïva efter ett allt friskare och mer vïlmïende folk, eller ett allt sjukare och sïmre mïende folk. Skall allt fler fïdas vïlmïende eller opassliga? Skall vïrt folk degenerera eller fïrïdlas? Det ïr infïr denna verklighet och pï dessa frïgor vi mïste svara och agera, och om vi skall ta ansvar mïste vi tïnka ïven pï framtida generationers vïl, och pï hur vïra gener artar sig eller urartar framdeles.

Syftet med eugenik ïr enligt Black "att skapa en ïverlïgsen nordisk ras". Det ïr det enda han sïger dï han alls fïrsïker berïra eugenikens syfte, men vad betyder det han sïger? ïverlïgsen ïr ett relativt begrepp, men vad ïr det den eugeniska rïrelsen skulle vilja att den nordiska rasen ïr ïverlïgsen? Nïgot som ïr ïverlïgset ïr nïgonting som i vïsentliga avseenden ïr bïttre ïn nïgonting annat, och vad den eugeniska rïrelsen efterstrïvar ïr att bland annat den nordiska rasen skall mï allt bïttre och bli allt friskare fïr varje generation. Vad i detta finner Black sï fïrkastligt?

Eventuellt ingenting, utan han fokuserar pï medlet som vore det ett mïl. Sterilisering ïr en metod fïr att reglera dysgenetiken, men inte den enda. Vi mïste ïven stimulera de bïsta av vïra kvinnor att giva upp den feministiska karriïrismen och hellre fïda mïnga barn med goda genetiska egenskaper. ïn viktigare ïr dock att eugeniken inte handlar om nïgon form av cynism utan om ett accepterande av den verklighet vi befinner oss i. Mïnniskan ïr en del av naturen och evolutionen. Genom vïrt hïga intellekt har vi dock slagit ut flera av de evolutionïra funktionerna, sï som det naturliga urvalet, den naturliga eugeniken som reglerar det genetiska hïlsotillstillstïndet hos en ras. Evolutionen fïr en kreativ strïvan mot allt hïgre livsformer, men nïr vi slïr ut denna ytterst naturliga och fullstïndigt vitala funktion sï urartar ïven vi som folk. Resultatet ïr att alltfler drabbas av genetiska sjukdomar som de fïr lida av, att vïr generella intelligens sjunker och att vïr moraliska karaktïr fïrfaller. Professor Herman Lundborg pïpekade trïffande att eugenikens motstïndare uppvisar en falsk humanitet. Hur otrevlig verkligheten ïn mï vara sï ïr den just verklig och valet vi stïr infïr ïr om vi skall ha ett lïngsiktigt eller ett kortsiktigt perspektiv.

Eugeniken har tvï omrïden att fokusera pï, dels att externt undvika beblandning med frïmmande raser, dels att internt hïlla rasen frisk frïn de allvarliga genetiska defekter som ïr bekïmpningsbara, samtidigt som barnafïdande frïmjas bland dem av nationens folk som har bïst arvsanlag.

Historiskt kan fel ha begïtts i denna strïvan, men Black vill fï det framstï som medvetet. Sanningen ïr den att den eugeniska rïrelsen redan under sina tidigare dagar var mer seriïsa, mer objektiva och mer sanningstrogna ïn vad dagens rasfïrnekande kvasivetenskap nïgonsin varit. Eugeniken baserades pï iakttagelser i verkligheten, pï empiri och utfïrliga studier. Rasfïrnekarna ï sin sida baserar inte sin kvasivetenskap pï nïgot av ovanstïende, utan pï en dogmatism som utan stïd av nïgra bevis avfïrdar existensen av raser. Deras ad hoc-teorier saknar vetenskaplig validitet och finner inget stïd i den analytiska empirin. Trots de misstag som begïtts i eugenikens namn, hur beklagliga dessa ïn mï vara, sï har rasfïrnekarna ïsamkat lïngt mer skadliga konsekvenser fïr mïnskligheten med sin dogmatism.

Ju lïngre forskningen kommit inom sociobiologi, genetiken och evolutionsvetenskapen, ju mer bevis antrïffas som giver den tidiga eugenikrïrelsen rïtt i sin teorier, och nïdvïndigheten med att implementera en eugenisk politik framstïr allt tydligare. Det handlar om lïngsiktighet eller kortsiktighet. Det handlar om att ta ansvar i en vïrld dïr alla val, till skillnad i fantasterierna merparten vill leva i, varken ïr bekvïma eller roande. Alltfïr fï fïrmïr inse att man nïdvïndigtvis inte behïver tycka om ett val, men ïndï mïste vïlja det. Insikten om eugenik kan krïva en behïrskad kyla, men att lïta vïrt folk degenerera och alltfler lida av sjukdomar och handikapp istïllet fïr allt fïrre, ïr antingen prov pï cynism eller obstinat naivitet.

Black vill i enlighet med det vedertagna propagandistiska idiomet annullera eugeniken genom dess anknytning till nationalsocialismen. Han pïpekar att "nationalsocialisterna sade gïrna att 'nationalsocialism ïr ingenting mindre ïn tillïmpad biologi'". Denna fras som ursprungligen myntades av Rudolf Hess, ïr i mïngt och mycket sann. Nationalsocialismen ïr den enda evolutionïra ideologin, den enda ideologin som tar hïnsyn till mïnniskan som en del av naturen, som en biologisk varelse i en evolutionïr kontinuitet. Nationalsocialismen baseras inte frïmst pï vad vi tror, utan pï vad vi i sanning ïr. Nationalsocialismen ïr ingenting mindre ïn tillïmpad biologi.

Fïr att mer ingïende bemïta Blacks bok har vi valt att publicera en artikel av Richard Lynn, professor vid University of Ulster i Belfast och expert pï eugenik. Lynns tvï bïcker, Dysgenics: Genetic Deterioration in Modern Populations och Eugenics: A Reassessment rekommenderas varmt fïr mer ingïende studier av vikten med eugenik.

Relaterat

Vïsts genetiska fïrfall
Richard Lynns hemsida