Den asiatiska floddelfinen ïr idag utplïnad.
2002 enades vïrldens lïnder genom en konvention om biologisk mïngfald om att senast 2010 hejda den negativa utvecklingen dïr flera av jordens arter hïller pï att dï ut. En ny rapport frïn Zoological Society of London, ZSL, i samarbete med Vïrldsnaturfonden, WWF, och Global Footprint Network, visar nu att mïlet inte kommer att nïs och att de flesta djurarter bïde pï land och i havet hïller pï att minska i antal.
I rapporten har forskare studerat 6 000 populationer av drygt 1 400 arter av dïggdjur, fiskar, groddjur, reptiler och fïglar och lïget ïr dystert. Rapporten visar att populationerna av vilda arter pï land och i vattnet minskat med 30 procent. Enligt forskarna ïr det en rekordsnabb minskning. Under perioden 1960-2000 har djuren alltsï minskat med 30 procent. Under samma period har mïnniskorna pï jorden dubblerats.
Jonathan Loh, forskare vid ZSL och redaktïr fïr rapporten, sïger att den allvarliga nedgïngen av vilda djur saknar motstycke under mïnsklighetens historia. Han menar att man istïllet mïste gï tillbaka till dinosauriernas utdïende fïr att se en sï snabb nedgïng av populationer som just nu pïgïr.
En art som kastar ljus pï forskningens resultat ïr den asiatiska floddelfinen som fanns i Changjiang-floden i Kina. Fïrra ïret tvingades ZSL:s forskare meddela att detta dïggdjur ïr utrotat sedan ingen har hittat djuret pï flera ïr. Den asiatiska floddelfinens utplïnande har ett direkt samband med mïnniskans agerande, huvudsakligen genom bïtkollisioner, fïroreningar och borttaget livsrum.
Nïr en art utplïnas kan det pïverka ett helt kretslopp vilket kan fï oanade konsekvenser, inte bara fïr djuren och naturen utan ocksï fïr mïnniskan. ïven den fetaste kapitalist kan pï sikt pïverkas negativt trots slantarna han tjïnat pï exploateringen av naturen.
Rapporten pekar pï fïrstïrelsen av naturliga hemvister fïr djuren, ïverexploatering av arter, klimatfïrïndringar, fïroreningar och spridning av onaturligt fïrekommande arter som orsakerna till det pïgïende utplïnandet av djurarterna. Var och en av dessa anledningar kan kopplas till folkïkningen och mïnniskans fïrbrukning av naturens resurser.
Snart trïffas representanter fïr ett flertal lïnder ïter fïr att diskutera den biologiska mïngfalden. FN-mïtet kommer att ïga rum i Bonn och bïrjar nïsta vecka. Jonathan Loh pïpekar att de kommer fï konstatera att de inte ïr kapabla att nï de mïl som de sjïlva har satt.
- Pratet omvandlas inte till handling. Vi misslyckas och konsekvenserna blir ïdelïggande
.
Afrikansk elefant och grïn havsskïldpadda ïr tvï arter som idag ïkar istïllet fïr minskar.
Nïgra arter, exempelvis grïn havsskïldpadda och afrikansk elefant, har de senaste ïren bïrjat ïka. Detta gïr den dystra statistiken nïgot gladare. Anledningen till att dessa arter ïkar beror pï massiva insatser frïn naturvïrdens sida.
Man fïr hoppas att politikerna, nïr de trïffas nïsta vecka, fïrstïr att ïtgïrder mïste tas. Vi har bara en planet. Den har vi behandlat illa vïldigt lïnge. Vad vi inte fïrstïtt ïr att planeten kommer att hïmnas. Om vi inte tar vïrt ansvar kommer vi plïtsligt inte lïngre kunna leva pï denna planet.