Publicerad: 2008-12-21

Nïgra viktiga klargïranden om hïndelserna i Rosengïrd

Det ïr viktigt att hïlla sig uppdaterad om vad som hïnder i vïr omvïrld. Det gïr jag. Jag ïr en duktig samhïllsmedborgare som lïser flera dagstidningar pï internet varje dag. Mona Sahlin har sagt att det viktiga inte ïr vad man rïstar pï utan att man rïstar varje val. Det gïr jag. Jag gïr skillnad.

Som alla andra upplysta mïnniskor har jag fïrfïrat fïljt hïndelserna i Rosengïrd. Hïr ïr det lite svïrt att veta vad jag ska tycka. Alla medier tycks vara ïverens om att invandrare inte begïr fler brott ïn svenskar. Det fïrstïr jag. Vad som sedan stïllt till det lite ïr att alla medier ocksï verkar vara eniga om att de senaste dagarnas kravaller inte var ovïntade. Hur kunde man veta att kravallerna skulle komma om det inte ïr mer troligt att invandrare startar upplopp ïn att svenskar gïr det? Skulle inte likadana kravaller i sï fall kunna pïgï i Vellinge som i Rosengïrd?

Nej, blir svaret. I Vellinge ïr mïnniskorna inte fattiga. De har gott om pengar och behïver dïrfïr inte gï ut och tïnda eld pï bilar. Jag kan fïrstï det. Att de ïr rika beror pï att de ïr svenskar. Svenskar fïr nïmligen vïlbetalda arbeten i Sverige medan det inte finns nïgot som vi svenskar ïlskar sï mycket som att diskriminera invandrare. Vi diskriminerar dem frïn den sekund dï de fïds tills de dïr. Diskrimineringen har vi inbyggd i vïra gener och ïr oerhïrt svïr att ïndra pï. Till och med nïr man fïrsïkt att infïra anonyma jobbansïkningar, dïr arbetsgivaren inte har haft en aning om etnicitet, namn, hudfïrg, eventuell brytning eller annat avslïjande sï har de fïrdomsfulla svenskarna lyckats se igenom anonymiteten och med sitt sjïtte sinne, ïfïrdomssinnetï, har arbetsgivarna lyckats ge jobben till, fïrvisso mer lïmpade, svenskar. Samma rasism ser vi i krogmiljïn. Svenskarna ïr ju som bekant bekvïma av sig. De vill inte pï nïgra villkor ta skitjobben utan istïllet tvingar man utlïndska doktorer och andra akademiker att gïra det som svenskarna inte vill ta i. Av den enkla anledningen ïgs krog efter krog av invandrare frïn varierande lïnder. Fïrlït, det finns en anledning till. Det mïngkulturella samhïllet vilar ju pï grundpelaren spïnnande matkultur. Dïrfïr behïver varje liten hïla med 3 000 innevïnare minst 3 pizzerior och svenskarna skulle aldrig klara sig utan alla dessa krogar som serverar sprit och ïl. Nïvïl, krogarna ïgs till stor del av invandrare och det ska vi vara tacksamma fïr. Krogïgarna vill inget hellre ïn att bli svenskar och dïrfïr diskriminerar ïven de sina landsmïn med resultatet att de invandrare som inte ïger krogar inte fïr komma in. Allt enligt den strukturella rasism som finns inbyggt i det svenska samhïllet som letts av antirasister i ett sekel.

Diskrimineringen ïr alltsï svaret till varfïr man inte ïverraskas av kravallerna i Rosengïrd. Det ïr viktigt med sysselsïttning. Barn arbetar naturligtvis inte, istïllet mïste de ha fritidsgïrdar att vistas pï. De stackars kidsen i Rosengïrd har bara tvï fritidsgïrdar att samsas kring. Nu kanske nïgon tïnker att ungdomarna skulle kunna hïnga dïr istïllet fïr att begï brott. Det rasistiska samhïllet har dock rïknat ut det sï finurligt att man bara fïr vara pï fritidsgïrden tills man fyller 16 ïr och invandrare ïr som bekant ungdomar tills de kommit en bit ïver 40 dï de i regel fïrvandlas till svenska flerbarnsfïder i medias beskrivningar. Kommunen satsar ocksï pï mycket annan verksamhet som kultur och idrott i omrïdet. Det outtalade syftet ïr naturligtvis att avla fram fler Zlatan Ibrahimovi? som man, sï snart han nïr framgïng, bïrjar kalla svensk och aldrig mer nïmner att han skulle ha bakgrund som invandrare. Hela beteendet ïr naturligtvis diskriminerande. Man kan inte krïva att alla ungarna i Rosengïrd ska vara intresserade av konst, poesi, musik, dans, teater, film, rollspel, fotboll, boxning, brottning, litteratur, gï pï kafïer, spela biljard, gï i kyrkan eller moskïn, utomhusbad, fïredrag, utstïllningar, ishockey, handboll, basket, innebandy, gymnastik eller nïgon av alla de andra aktiviteter som kommunen satsar pï i omrïdet. Vad ska dessa ungdomar mellan 8 och 40 ïr hitta pï? Klart de drar runt och i frustration tïnder eld pï bilar eller misshandlar nïgon lite symboliskt i protest mot ïverheten.

Nu nïr man har fïrklarat det logiska i varfïr invandrarna och invandrarnas barn, eller som vi kallar dem: de nya svenskarna, tvingas att begï brott sï mïste vi slï fast att de inte gïr det. Brïken i Rosengïrd har uppstïtt sedan vïnsterextremister och huliganer har sïkt sig till Rosengïrd fïr att stïlla till brïk. Om man upprepar detta tillrïckligt mïnga gïnger sï glïmmer man snart att det faktiskt var brïk nïgra dagar innan AFA och de andra extremisterna kom dit. Det ïr alltsï inte de socialt utsatta invandrarna utan de socialt handikappade AFA som brïkar. De stackars invandrarna satt bara kvar i sin lokal som den onda hyresvïrden hade kastat ut dem ifrïn. Dïr satt de och ïnskade fred pï jorden, lïste koranen och bad till Allah. Plïtsligt stormade polisen in i lokalen, helt utan anledning och menade att de borde ha lïmnat kïllarlokalen ï Allahs heliga rum ï fïr lïnge sedan. De fredliga invandrarungdomarna tvingades ut pï gatan. Media bïrjade, helt felaktigt naturligtvis, skriva om kravaller och brïnder i Rosengïrd och plïtsligt begav sig kommunister och anarkister frïn sïdra Sverige och Danmark till Rosengïrd fïr att kasta sten. Befolkningen blev helt fïrtvivlad. De skulle aldrig hïja hand mot ordningsmakten som de bïde hïgaktar och ïlskar. De boende i Rosengïrd har flytt frïn krig och elïnde fïr att komma med fred och kïrlek till svenskarna. Att de skulle mïtas av bïde diskriminering och bilbrïnder hade de aldrig ens kunnat drïmma om.

AFA ï andra sidan ser sitt handlande som en vïlgïrning. De visar sitt stïd till de boende i Rosengïrd genom att elda upp fordon, slï sïnder fïnsterrutor och orsaka trafikkaos. Alla organisationer har olika sïtt att fïrsïka vinna anhïngare. AFA:s metod ïr att slï sïnder saker. De ïker hem till invandrarnas eget omrïde och fïrstïr eftersom de tror att de pï den vïgen ska kunna attrahera unga invandrare att ansluta sig till deras kamp. Och de kallar oss fïr rasister!

Nu nïr man konstaterat att det inte ïr invandrade ungdomsgïng som vandaliserar i Rosengïrd utan svenska antifascister sï ïterstïr att fïrsvara den senare gruppen. Den hïr artikeln skulle aldrig kunna mïta sig med den etablerade dagspressen annars.

Fïr enkelhetens skull lïnar jag argument av Expo-skribenten Lisa Bjurwald som fïr en tid sedan redde ut hur det ligger till i en artikel i Dagens Nyheter. Det ïr klart att de som nu samlats i Rosengïrd fïr att kasta sten ïr antidemokrater som bïr bevakas och, om det ïr motiverat, rapporteras om i text och bild. Men lït oss inte glïmma att vïnsterextremisternas nïrvaro ïr en reaktion pï polisen. De skulle med andra ord inte vara i Rosengïrd om inte polisen var dïr. AFA ïr kanske en vïldsam grupp men de skulle inte komma pï tanken att kasta sten och skjuta raketer pï polisen om polisen inte fanns. Sï enkelt ïr det.

Ofta nïr de aktiva kriminella vïnsterextremisterna sjïlva rïkar illa ut fïr man veta att de egentligen inte tillhïr AFA utan istïllet ïr aktiva i det fredliga fackfïrbundet syndikalisterna, Amnesty eller nïgon annan fridfull grupp. Att de skulle kunna vara dubbelanslutna ïr naturligtvis helt otïnkbart.

Dïrfïr ïr det nu skrïmmande att se vilken dundertabbe polisen i Rosengïrd gjort de senaste dagarna. Istïllet fïr att omhïnderta de vïldsamma stenkastarna i AFA sï har man tagit fredliga ungdomar. Kvïllsposten berïttade den 18 december att bland dem som greps av polisen fanns en person som kandiderade fïr miljïpartiet i en av Malmïs grannkommuner. Flera av de gripna hade ocksï anknytning till fackfïrbundet syndikalisterna. Andra har koppling till djurrïttsrïrelsen. Det stïr alltsï klart att det fanns en mïngd fredliga mïnniskor pï plats fïr att vïrva anhïngare till miljïpartiet, fïr att diskutera arbetsmarknadsfrïgor och fïr att debattera djuretiska frïgor. Dessa hamnade i klïm nïr fascistpolisen helt utan skam i kroppen malde fram pï Rosengïrds gator och grep mïnniskor som de senare pïstod skulle ingï i den vïldsamma krets som stïllde till oreda. Man hïpnar!

I en artikel i Sydsvenskan lïser jag att natten mot lïrdagen varit lugn i Rosengïrd. Vad skïnt! Nïr man kommit fïrbi den lugnande rubriken fïr man veta att bara tvï ungdomar gripits fïr stenkastning mot poliser och en mïngd brïnder uppstïtt. Tidningen lïgger stort fokus pï de mïnniskor som valt att nattvandra fïr att hïlla nere lugnet medan polisen snarare kommer med tvï andra fïrklaringar. Dels blïser det sï mycket att det inte ïr roligt att vara ute och leka revolution och dels arrangeras en demonstration i Danmark som tros dra vïnsterungdomar. Jag vet inte vad man ska tro.

Det ïr svïrt det hïr med kravaller. Vi ïr helt enkelt inte sï vana vid det i Sverige ïn. Visst blossar det upp dï och dï. De dïr AFA lyckas alltid se till att brïken uppstïr i omrïden som Rosengïrd, Ronna eller Kronogïrden. Det ïr konstigt. Journalisterna vet inte riktigt hur de ska fïrhïlla sig till detta nya samhïllsfenomen. Man vill ju inget hellre ïn vïltra sig i vïld och olycka men det ïr svïrt nïr det ïr sï knepigt att finna en skurk. I Rosengïrd finns det ingen ansvarig just nu. Snart kommer journalisterna att finna syndabockar. De kommer att finnas lïngt borta frïn dem som tïnt eldarna. Istïllet kommer de skyldiga att vara poliser, politiker eller det svenska folket. Sï blir det alltid.

Vi ska vara glada att det finns sï hederliga journalister i Sverige som bara ïr ute efter att spegla sanningen. Vi vanliga svenskar skulle aldrig ha en chans annars att fïrstï hur allt ligger till. Allt ïr nïmligen inte logiskt som det fïrst kan verka fïr en vanlig genetiskt fïrdomsfull svensk. Tack media fïr att ni finns!