Publicerad: 2009-02-05

Nïr ord blir vïrre ïn brïnder och gatsten

Medierapporteringen kring kravallerna i Rosengïrd fick idag en ny vïndning dï det visat sig att enskilda polismïn sinsemellan kallat nïgra av upprorsmakarna fïr nedsïttande ord.

Det var i samband med rïttegïngen mot 21-ïrige Hossam Choubach, som pekas ut som ledaren bakom kravallerna, som kommentarerna kom fram. Bland bevismaterialet fanns filmat material som visar Choubachs inblandning i kravallerna. Materialet ïr filmat av polismïnnen och pï banden hïrs ocksï enskilda polismïns kommentarer. De kommentarer som media upprïrts ïver ïr dessa:

ï Den lille apajïveln. Ska jag gïra han steril nïr jag fïr tag pï honom?
ï Ja han ska ha sig duktigt med stryk sï han inte kan stï pï benen.
ï Jag hïller med han gubben pï Ica: ïni ïr komna till fel kommun, blattajïvlarï.

Man kan se pï detta med olika infallsvinklar. Poliserna har utan tvekan uttryckt sig plumpt. Att tala om att gïra mïnniskor sterila och att de ska ha stryk ïr inte vïrdigt en lagens vïktare. I Sverige ïr det jurister och nïmndemïn i domstolarna som dïmer mïnniskor, inte polismïn i pikïbussar. Det som media landet ïver provocerats av ïr dock inte i fïrsta hand diskussionen om att anvïnda vïld mot upprorsmakarna utan uttrycken apajïveln och blattajïvlar.

ïven dessa uttryck ïr sï klart olïmpliga i polisiïra sammanhang. Men en sak bïr poïngteras i detta sammanhang. Inget av det sagda ïr officiella kommentarer. Det rïr sig inte om nïgra pressmeddelanden eller officiella uttalanden. Kommentarerna ïr inte heller riktade direkt till vïldspïbeln utan internt sinsemellan nïgra kollegor som befinner sig i nïgot som beskrivits som en krigshïrd.

Kommentarerna bïr ocksï sïttas i sitt sammanhang. I flera dagar rasade kravallerna i Rosengïrd. Bilar brinner ofta i Rosengïrd sï egentligen ïr det fel att sïga att brïken inleddes vid nïgon speciell tidpunkt men det anses allmïnt att konflikten blossade upp sedan en grupp muslimer ockuperat en kïllarlokal som de tidigare anvïnt som moskï. Under nïgra dagar innan jul startade fler brïnder ïn vanligt och polisen angreps av stenkastare. Det var nïr polisen stod under attack som nïgra kollegor vïxlade de nu uppmïrksammade orden mellan varandra.

Media rapporterade motvilligt och kravallerna men fïrsïkte med de vanliga ordvrïngningarna att kalla invandrarna fïr ungdomsgïng fïr att fïra tankarna frïn Muhammed till Anderssonskans Kalle. Man fïrsïkte fïrklara ungdomarnas frustration och vrede med utanfïrskap, fïr fï fritidsgïrdar, ett rasistiskt samhïlle och sociala orïttvisor. Att ungdomar gïr ut och startar brïnder och angriper polisen med vïld kunde ursïktas med bakomliggande fïrklaringar.

Men samma fïrstïende journalister ïr nu helt skrïckslagna infïr polismïnnens samtal. Stenkastning och brïnder kan ursïktas och fïrklaras med lïngsïkta fïrklaringsmodeller men man kan inte pï nïgot sïtt fïrstï hur de som utsïtts fïr stenkastningen kan slïnga ur sig nïgra mindre genomtïnkta kommentarer.

Plïtsligt har ocksï ungdomarna fïrvandlats till invandrare i pressen. Nu ïr det inte lïngre ungdomar, vilka som helst, som kallats fïr apajïvlar utan invandrarungdomar. Kommentaren ïr alltsï rasistisk. Man skulle kunna tïnka att en polis kallade vilken pïbel som helst fïr apor eftersom de uppvisar primitivt beteende, men tydligen ïr kommentaren rasistisk.

Den ïr inte bara rasistisk, den ïr ocksï riktad mot alla i Rosengïrd. I alla fall om man fïr tolka medias och politikers kommentarer. Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) ïr en av dem som reagerat pï det interna samtalet. I ett pressmeddelande med rubriken ïFïr att fï respekt mïste man visa respektï skriver hon:

ï De boende i Rosengïrd fïrtjïnar en ursïkt fïr de rasistiska uttalandena av poliserna under kravallerna i Rosengïrd. Vi kommer aldrig komma tillrïtta med stenkastandet i Rosengïrd om inte polisen visar respekt fïr de boende i Rosengïrd, unga som gamla. Det ïr oacceptabelt att lagens vïktare i sin tjïnsteutïvning krïnker enskilda medborgare. Vi vet att polisen har haft en svïr arbetssituation i Rosengïrd i samband med kravallerna i stadsdelen, men inget ursïktar detta beteende.

Behïver man nïmna att det inte kom nïgra pressmeddelanden frïn Sabuni nïr kravallerna pïgick? Naturligtvis ïr inte Sabuni den enda politikern som passat pï att fïrdïma den enskilda polismïnnens interna kommentarer.

ï Jag blir fruktansvïrt upprïrd nïr jag hïrde detta pï nyheterna i morse. Jag vet att polisledningen ïr lika upprïrd, och ska vïl anmïla detta, sïger justitieminister Beatrice Ask (M).

ï Det hïr ïr en mycket stïrre frïga ïn nïgra enskilda polisers uttalanden. Det handlar om fïrtroendet fïr poliskïren i hela samhïllet, inte bara i den vïlmïende delen, sïger Mehmet Kaplan, muslim och miljïpartistisk ledamot i riksdagens justitieutskott.

Rikspolischef Bengt Svenson passar pï att meddela att polismïn mïste visa full respekt fïr kriminella vïldsmïn i sina interna samtal:

ï Jag ïr upprïrd och bestïrt ïver vad poliserna sïger pï den film som visats vid en rïttegïng i Malmï. Det ïr fullstïndigt oacceptabelt att poliser har en sïdan attityd och ett sïdant sprïkbruk. Poliser ska alltid visa full respekt fïr alla mïnniskors lika vïrde.

Hïgsta polischefen i Malmï Ulf Sempert beklagar ocksï det intrïffade och passar pï att be kravallmïnnen om ursïkt.

ï Jag kan bara be de hïr ungdomarna om ursïkt. Jag accepterar naturligtvis inte att de kastar sten, om de nu har varit delaktiga i att kasta sten mot polismïn, men fïr den sakens skull ska man inte bli bemïtt pï det viset av svensk polis. Oavsett om det ïr kameror dïr eller ej. En polisman ska hïlla sig fïr god fïr sïdana uttryck, sïger han och fortsïtter: Det ïr skandalartat att poliser uttalar sig pï det hïr sïttet. Fullstïndigt oacceptabelt. Vi kommer inte att ge oss, det hïr kommer vi gï till botten med.

Sempert har nu upprïttat en polisanmïlan mot poliserna i pikïbussen. Syftet ïr dels att fï reda pï vem som sagt vad, dels att se om de begïtt nïgot brott i lagens mening. Har de inte gjort det sï hoppas Sempert att de kan straffas i det interna systemet.

Det ïr uppenbarligen inte lïtt att vara polis idag. Man har i uppdrag att upprïtthïlla lag och ordning men ocksï att behaga media: Ett omïjligt uppdrag. Sï snart det uppstïr kravaller, och det gïr det ofta i det nya Sverige, mïste polisen fïrst stï till svars fïr hur kravallerna uppstïtt. I regel fïrklaras kravallerna med att polisen inte varit tillrïckligt hïrsamma pï invandrarnas, fïrlït ungdomarnas, behov. Det kan vara att man inte hïllit tillrïckligt mïnga mïten dïr man sïkt samfïrstïnd mellan ungdomar och polis eller att man varit frïcka och avhyst dem frïn ockuperade lokaler. Nïr kravallerna pïgïr mïste de fïrklara varfïr de inte lyckas stoppa kravallerna. Efter kravallerna mïste de fïrklara hur det kommer sig att de stoppade kravallerna pï annat sïtt ïn att snïllt frïga ungdomarna om de inte kan sluta. De som eldat upp privat och kommunal egendom, kastat sten och avfyrat raketer mot polisen och begïtt andra brott ïr ansvarsfria och ska fï en ursïkt av polisen.

Medias fokus borde ligga pï det faktum att kriminella invandrare gjorde gemensam sak med den kriminella vïnstern och fïrsïkte sïtta en hel stadsdel i skrïck. Vïnsterns inblandning ïr intressant. Den person frïn vïnstern som ïtalats ïr Gustav Feuk en 18-ïrig gosse frïn ett ïverklasshem. Nïgra dagar i december ïgnade han dock sin fritid ït att gïra revolt mot fïrïldrarna och skandera frasen ïSvarta och vita tillsammans mot de rikaï tillsammans med de andra arbetarkidsen i AFA. Av nïgon anledning har inte media skrivit nïgra lïngre reportage om Feuk utan istïllet lagt fokus pï att kravallerna ïr en direkt fïljd av fattiga ungdomars protest mot samhïllet. AFA-ungdomarna har dock egentligen ingen stïrre betydelse fïr kravallerna. De ïkte till Rosengïrd fïr att profitera pï kravallerna som redan var i full gïng. De blev bara grïdden pï moset sï att sïga, men kravallerna ïr i grund och botten ett invandrarproblem. Inte ett AFA-problem, ett ungdomsproblem eller ett strukturell rasism-problem.

Nïr media nu skriker i hïgan sky och avkrïver avstïndstagande kommentarer frïn polismïnnens chefer och ledande politiker sï gïr de detta fïr att flytta fokus frïn de riktiga problemen. Den pïbel som satte Rosengïrd i skrïck och skapade rubriker om krigstillstïnd och skapade rop pï undantagstillstïnd ska inte ha nïgon ursïkt. De ïr inte vïrda nïgon respekt som integrationsministern nu ropar efter. Det enda de ïr vïrda ïr en enkel biljett hem. Nïr de kommit till sina hemlïnder kan de fï starta hur mycket kravaller de vill och sedan fïr vi se om de bemïts med respekt och ursïkter eller de straff som de faktiskt fïrtjïnar.

Beter man sig som en apa sï kan det hïnda att man kallas fïr en apa. Beter man sig respektfullt sï har man chans att mïtas av respekt. Lïmnar man Sverige i fred sï kommer mïnniskor att applïdera. Sverige har nïmligen trïttnat.