Publicerad: 2009-02-10

EU:s politik slīr mot svenska bīnder

Svenska bīnder fīr rīkna med īnnu hīrdare tider framīver. Anledningen īr Sveriges medlemskap i EU, ett medlemskap som Lantbrukarnas riksfīrbund (LRF) propagerade fīr infīr omrīstningen.

Till sommaren berīknas priserna fīr nītkītt sjunka ytterligare. Pī kort sikt gynnar detta naturligtvis konsumenterna men i det līnga loppet innebīr det ett utarmat svenskt jordbruk som sakta men sīkert fīrsvinner. Anledningen till att priserna vīntas sjunka īr konkurrensen utifrīn. EU tillīter nu alltmer import frīn Brasilien och det brasilianska kīttet īr mycket billigare av flera skīl.

Svenska jordbrukare har mīngder av regler att fīlja. De flesta av dessa īr rimliga och rīr djurskītsel och miljīvīrd. De svenska bīndernas omkostnader īr ocksī mycket stīrre med dyra maskiner, skatter och avgifter. Dīrfīr īr det dyrare att framstīlla kītt i Sverige īn i Brasilien men nīr markanden blir den samma tvingas svenska bīnder, med LRF:s goda minne att sīnka priserna.

Nītdjur

Foto: Realisten.se

LRF:s tidning ATL skriver att īver 800 gīrdar idag īr certifierade fīr att exportera kītt till EU. Fīr mindre īn ett īr sedan var det knappt nīgra alls. ATL menar att detta kommer att gynna svenska bīnder dīrfīr att fīr hīga priser gīr att konsumenterna flyr. Nu nīr den europeiska markanden ska fyllas med brasilianskt kītt och priserna pressas sī kommer Europas bīnder att sīlja mycket mer. Att det inte kommer att gī runt ekonomiskt īr en bisak utan vīrde.

Men det īr inte bara priset pī kītt som sjunker. Fīr en tid sedan sīnkte mejerierna priset fīr mjīlk fīr bīnder, men i handeln mīrktes inte dessa fīrīndringar dī mellanhīnderna inte bara roffade īt sig skillnaden utan īven hījde priserna. Under perioden november 2007- november 2008 rasade spannmīlspriserna med 39 procent medan īgg- och mjīlkpriserna sjīnk med tre procent. Det var efter denna period som mejerierna sīnkte bīndernas ersīttning fīr mjīlk ytterligare. Priset pī kītt steg dock under perioden, vilket kan kopplas till kīpstoppet frīn Brasilien som nu alltsī hīvts.

Mjīlkpriserna vīntas dock sjunka och som vanligt blir det bīnderna som fīr ta smīllarna. EU har bīrjat hīja mjīlkkvoterna successivt fram till 2015 dī kvoterna ska avregleras. I Sverige fyller man inte mjīlkkvoten vilket innebīr att svenska bīnder inte vinner pī dessa fīrīndringar. Dīremot kommer bīnder i andra līnder att producera stīrre mīngder mjīlk vilka kommer att konkurrera īven pī den svenska mjīlkmarkanden.

Nu kanske mīnga tīnker att de inte skulle kīpa mjīlk frīn andra līnder, men dī mīste man tīnka pī att ursprungsland fīr mjīlk som ingīr som ingrediens i andra varor sīllan anges.

Resultatet har blivit kraftigt fallande mjīlkpriser i hela EU. I snitt har ersīttningen till de europeiska mjīlkbīnderna den senaste tiden sjunkit med sex procent. Arla Foods som īr det stīrsta mejerifīretaget pī den svenska och danska marknaden ligger femma pī listan īver vilka fīretag som betalar ut hīgst ersīttning under 2008. I januari sīnkte man dock priset med drygt 10 procent och ytterligare sīnkningar īr inte omījliga fīr att mīta konkurrensen frīn exempelvis Tyskland dīr priserna īr betydligt līgre.

Resultatet blir att mindre jordbruksfīretag inte klarar sig ekonomiskt. Fīr att det ska gī runt mīste man ha enorma mīngder djur. Man kan inte ha sī mīnga anstīllda fīr att skīta dessa heller utan man mīste satsa pī stīrre och effektivare maskiner. Fīr att kunna kīpa dessa tvingas bīnderna att ta līn och snart befinner de sig i en enorm līnekarusell dīr bankerna īger gīrdar och maskiner och jordbrukarna sliter med allt līgre ersīttning och de krympande vinster som kommer in gīr till att betala av rīntan pī līnen. Mīnga gīr i konkurs och andra ger upp nīr de inser att konkursen nīrmar sig.

Enligt statistik frīn Jordbruksverket minskade antalet jordbruksfīretag mellan 2005 och 2007 frīn 75 808 till 72 609. Det īr en minskning med 4 procent. Framfīr allt var det smī och medelstora fīretag som minskade medan de stīrsta īkade nīgot. Framfīr allt var det inom driftsinriktningen Husdjursskītsel som minskningen var stor. Minskningen līr fortsītta. 2007 var mer īn var femte jordbrukare īver 65 īr. Risken īr stor att dessa fīretag inte tas īver av jordbrukarnas barn nīr de inte līngre orkar med att bruka marken utan att dessa istīllet kīps upp av storfīretag.

Sveriges Radio Blekinge berīttade den 2 februari att cirka en tredjedel av Blekinges mjīlkbīnder slutat de senaste tre īren. Anledningen īr den līga ersīttningen fīr mjīlken i kombination med hīga brīnsle- och foderkostnader. Samtidigt som antalet mjīlkbīnder minskat frīn cirka 150 till 100 sī īkar dock mjīkproduktionen nīgot.

Detta īr inte unikt fīr Blekinge. I bīrjan av 1980-talet fanns det cirka 40 000 mjīlkbīnder i Sverige, idag īr siffran nere pī 6 400 och antalet minskar stīndigt.

Det ser bistert ut fīr svenska bīnder. Det fackfīrbund som tagit pī sig rollen som deras fīretrīdare, LRF, intresserar sig bara fīr storjordbruk och det parti som fīrr stod pī bīndernas sida, Centerpartiet, īr idag endast intresserade av att vara sī lika de īvriga partierna i den borgerliga alliansen som mījligt. Medlemskapet i EU som LRF propagerade fīr har givit bīnderna līgre ersīttning men betydligt mer papper att fylla i. Mīnga sitter fast i skuldfīllor.

Det rīder ingen tvekan om att det svenska jordbruket īr hotat ī och dīrmed ocksī den svenska sjīlvstīndigheten. Fīr ett land som inte klarar att producera sin egen mat īr beroende av andra. Det īr EU:s plan ī men frīgan īr om det īr vad svenskarna vill?

Senaste nytt frīn arminius.se