Publicerad: 2009-02-10

EU:s politik slïr mot svenska bïnder

Svenska bïnder fïr rïkna med ïnnu hïrdare tider framïver. Anledningen ïr Sveriges medlemskap i EU, ett medlemskap som Lantbrukarnas riksfïrbund (LRF) propagerade fïr infïr omrïstningen.

Till sommaren berïknas priserna fïr nïtkïtt sjunka ytterligare. Pï kort sikt gynnar detta naturligtvis konsumenterna men i det lïnga loppet innebïr det ett utarmat svenskt jordbruk som sakta men sïkert fïrsvinner. Anledningen till att priserna vïntas sjunka ïr konkurrensen utifrïn. EU tillïter nu alltmer import frïn Brasilien och det brasilianska kïttet ïr mycket billigare av flera skïl.

Svenska jordbrukare har mïngder av regler att fïlja. De flesta av dessa ïr rimliga och rïr djurskïtsel och miljïvïrd. De svenska bïndernas omkostnader ïr ocksï mycket stïrre med dyra maskiner, skatter och avgifter. Dïrfïr ïr det dyrare att framstïlla kïtt i Sverige ïn i Brasilien men nïr markanden blir den samma tvingas svenska bïnder, med LRF:s goda minne att sïnka priserna.

Foto: Realisten.se

LRF:s tidning ATL skriver att ïver 800 gïrdar idag ïr certifierade fïr att exportera kïtt till EU. Fïr mindre ïn ett ïr sedan var det knappt nïgra alls. ATL menar att detta kommer att gynna svenska bïnder dïrfïr att fïr hïga priser gïr att konsumenterna flyr. Nu nïr den europeiska markanden ska fyllas med brasilianskt kïtt och priserna pressas sï kommer Europas bïnder att sïlja mycket mer. Att det inte kommer att gï runt ekonomiskt ïr en bisak utan vïrde.

Men det ïr inte bara priset pï kïtt som sjunker. Fïr en tid sedan sïnkte mejerierna priset fïr mjïlk fïr bïnder, men i handeln mïrktes inte dessa fïrïndringar dï mellanhïnderna inte bara roffade ït sig skillnaden utan ïven hïjde priserna. Under perioden november 2007- november 2008 rasade spannmïlspriserna med 39 procent medan ïgg- och mjïlkpriserna sjïnk med tre procent. Det var efter denna period som mejerierna sïnkte bïndernas ersïttning fïr mjïlk ytterligare. Priset pï kïtt steg dock under perioden, vilket kan kopplas till kïpstoppet frïn Brasilien som nu alltsï hïvts.

Mjïlkpriserna vïntas dock sjunka och som vanligt blir det bïnderna som fïr ta smïllarna. EU har bïrjat hïja mjïlkkvoterna successivt fram till 2015 dï kvoterna ska avregleras. I Sverige fyller man inte mjïlkkvoten vilket innebïr att svenska bïnder inte vinner pï dessa fïrïndringar. Dïremot kommer bïnder i andra lïnder att producera stïrre mïngder mjïlk vilka kommer att konkurrera ïven pï den svenska mjïlkmarkanden.

Nu kanske mïnga tïnker att de inte skulle kïpa mjïlk frïn andra lïnder, men dï mïste man tïnka pï att ursprungsland fïr mjïlk som ingïr som ingrediens i andra varor sïllan anges.

Resultatet har blivit kraftigt fallande mjïlkpriser i hela EU. I snitt har ersïttningen till de europeiska mjïlkbïnderna den senaste tiden sjunkit med sex procent. Arla Foods som ïr det stïrsta mejerifïretaget pï den svenska och danska marknaden ligger femma pï listan ïver vilka fïretag som betalar ut hïgst ersïttning under 2008. I januari sïnkte man dock priset med drygt 10 procent och ytterligare sïnkningar ïr inte omïjliga fïr att mïta konkurrensen frïn exempelvis Tyskland dïr priserna ïr betydligt lïgre.

Resultatet blir att mindre jordbruksfïretag inte klarar sig ekonomiskt. Fïr att det ska gï runt mïste man ha enorma mïngder djur. Man kan inte ha sï mïnga anstïllda fïr att skïta dessa heller utan man mïste satsa pï stïrre och effektivare maskiner. Fïr att kunna kïpa dessa tvingas bïnderna att ta lïn och snart befinner de sig i en enorm lïnekarusell dïr bankerna ïger gïrdar och maskiner och jordbrukarna sliter med allt lïgre ersïttning och de krympande vinster som kommer in gïr till att betala av rïntan pï lïnen. Mïnga gïr i konkurs och andra ger upp nïr de inser att konkursen nïrmar sig.

Enligt statistik frïn Jordbruksverket minskade antalet jordbruksfïretag mellan 2005 och 2007 frïn 75 808 till 72 609. Det ïr en minskning med 4 procent. Framfïr allt var det smï och medelstora fïretag som minskade medan de stïrsta ïkade nïgot. Framfïr allt var det inom driftsinriktningen Husdjursskïtsel som minskningen var stor. Minskningen lïr fortsïtta. 2007 var mer ïn var femte jordbrukare ïver 65 ïr. Risken ïr stor att dessa fïretag inte tas ïver av jordbrukarnas barn nïr de inte lïngre orkar med att bruka marken utan att dessa istïllet kïps upp av storfïretag.

Sveriges Radio Blekinge berïttade den 2 februari att cirka en tredjedel av Blekinges mjïlkbïnder slutat de senaste tre ïren. Anledningen ïr den lïga ersïttningen fïr mjïlken i kombination med hïga brïnsle- och foderkostnader. Samtidigt som antalet mjïlkbïnder minskat frïn cirka 150 till 100 sï ïkar dock mjïkproduktionen nïgot.

Detta ïr inte unikt fïr Blekinge. I bïrjan av 1980-talet fanns det cirka 40 000 mjïlkbïnder i Sverige, idag ïr siffran nere pï 6 400 och antalet minskar stïndigt.

Det ser bistert ut fïr svenska bïnder. Det fackfïrbund som tagit pï sig rollen som deras fïretrïdare, LRF, intresserar sig bara fïr storjordbruk och det parti som fïrr stod pï bïndernas sida, Centerpartiet, ïr idag endast intresserade av att vara sï lika de ïvriga partierna i den borgerliga alliansen som mïjligt. Medlemskapet i EU som LRF propagerade fïr har givit bïnderna lïgre ersïttning men betydligt mer papper att fylla i. Mïnga sitter fast i skuldfïllor.

Det rïder ingen tvekan om att det svenska jordbruket ïr hotat ï och dïrmed ocksï den svenska sjïlvstïndigheten. Fïr ett land som inte klarar att producera sin egen mat ïr beroende av andra. Det ïr EU:s plan ï men frïgan ïr om det ïr vad svenskarna vill?