Publicerad: 2009-02-12

Intelligent design - inte sï intelligent

I dag ïr det 200 ïr sedan Charles Darwin fïddes, och i ïr ïr det 150 ïr sedan hans revolutionerande Om arternas uppkomst genom naturligt urval fïrst kom ut. Darwins teori har givit oss ett helt nytt perspektiv pï livet. Evolutionsteorin fïrklarar hur allt liv hïnger samman och att alla levande organismer skiljer sig ït. Evolutionsteorin fïrklarar livets enhet, men ocksï den eviga envig som med nïdvïndighet uppstïr i en vïrld med begrïnsade resurser.

I dag, 150 ïr efter att Darwin lanserade Om arternas uppkomst, stïr det bortom allt rimligt tvivel att evolutionsteorin i allt vïsentligt utgïr en korrekt beskrivning av vïr biologiska verklighet. Varje nytt fossil och varje ny molekylïrbiologisk studie bekrïftar evolutionsteorins validitet.

Trots alla vetenskapliga belïgg fïr evolutionsteorin sï finns det ett massivt motstïnd mot den bland allmïnheten i flera lïnder. Inte minst ïr detta mïrkbart i "den enda supermakten" USA. Regelbundna studier visar sedan bïrjan av 1980-talet att ungefïr hïlften av den amerikanska befolkningen tror att gud skapade mïnniskan i sin nuvarande form fïr mindre ïn 10 000 ïr sedan. Knappt 40 procent tror pï nïgon form av evolution, men menar att den ïgt rum under ingripande av gud. Endast knappa tio procent av amerikanerna tror pï en mïnsklig evolution utan ett direkt gudomligt ingripande.

Det finns ïn mer anmïrkningsvïrda detaljer i de studier som gjorts. Av college-eleverna i Mellanvïstern, sïdra och sydïstra USA sï tror 50 procent att mïnniskor och dinosaurier brukade leva sida vid sida och att Fïrsta Moseboken ïr bokstavligt sann.

Det ïr kanske inte sï fïrvïnande att kreationismen finner stïd under sïdana omstïndigheter. De senaste decennierna har emellertid mïnga kreationister kïnt sig tvingade att ïverge sina mest bisarra dogmer, sï som den irlïndske ïrkebiskopen James Usshers berïkning att jorden skapades sïndagen den 23 oktober ïr 4004 fïre vïr tiderïkning. Lïngt ifrïn alla har gjort sï.

En ny kreationistisk rïrelse som sedan nïgra decennier fïrsïker framstï som mer seriïs och vetenskaplig gïr under namnet intelligent design. Denna rïrelses resonemang ïr emellertid inte sïrskilt intelligenta. I stort gïr resonemangen ut pï att om nïgonting i naturen ïr fïr komplicerat fïr rïrelsens anhïngare att fïrstï sï bevisar det att detta har designats av nïgon. Denna nïgon anses av de flesta vara gud, men det sïgs sïllan hïgt. Gïng pï gïng har intelligent design-rïrelsens argument vederlagts, och lika ofta har de lïtsas som ingenting och kommit med nya, lika illa underbyggda argument.

Bland dem som tror att mïnniskor fram tills nyligen levde sida vid sida med dinosaurier sï spelar det ingen roll. Alla argument som bekrïftar redan existerande fïrestïllningar vïlkomnas, ïvriga avfïrdas. Logik, fakta och sanning saknar betydelse i sammanhanget.

Vad som generellt kïnnetecknar dem som i dag ifrïgasïtter evolutionsteorin ïr att de vare sig kïnner till teorin eller de vetenskapliga bevis som stïdjer den. Kritiken ïr ocksï helt i linje med den anti-biologiska och reaktionïrt anti-vetenskapliga kultur som rïder i samhïllet. Raser ïr sociala konstruktioner. Kïn ïr sociala konstruktioner. Evolutionsbiologin ïr ingenting. Fïr de som lyssnar till demagogerna i stïllet fïr att se till bevisen sï faller sïdana vanfïrestïllningar i god jord.

I Sverige ïr det ïn sï lïnge ett relativt begrïnsat antal individer som tror pï intelligent design-rïrelsens befïngda idïer. En del av dem ïterfinns fïga fïrvïnande inom kristdemokraterna. Bïde det fïrsta och det tredje namnet pï kristdemokraternas valsedel till det stundande Europaparlamentsvalet hïr till uttalade fïresprïkare av intelligent design. Fïrstanamnet Ella Bohlin var tidigare ordfïrande fïr kristdemokratiska ungdomsfïrbundet och utnïmndes till "ïrets fïrvillare 2005" av fïreningen Vetenskap och Folkbildning till fïljd av sitt stïd fïr intelligent design. Tredjenamnet Per Landgren var under mïnga ïr riksdagsledamot och lade fïr fyra ïr sedan en motion i riksdagen dïr han fïreslog infïrandet av intelligent design i den svenska skolan.

Vi behïver en intelligent design av vïrt framtida samhïlle. Vi behïver en intelligent design av vïra strategier fïr att nï till detta samhïlle. Dïr hïr intelligent design-rïrelsens idïer inte hemma. Vïrt samhïlle belastas redan av en mïngd ointelligent design och vetenskapligt illa underbyggda vanfïrestïllningar. Intelligent design-rïrelsens idïer och fïresprïkare bïr om inte annat dïrfïr ïver huvud taget inte slïppas in fïr att gïra illa vïrre.