Publicerad: 2009-02-12

Intelligent design - inte sī intelligent

I dag īr det 200 īr sedan Charles Darwin fīddes, och i īr īr det 150 īr sedan hans revolutionerande Om arternas uppkomst genom naturligt urval fīrst kom ut. Darwins teori har givit oss ett helt nytt perspektiv pī livet. Evolutionsteorin fīrklarar hur allt liv hīnger samman och att alla levande organismer skiljer sig īt. Evolutionsteorin fīrklarar livets enhet, men ocksī den eviga envig som med nīdvīndighet uppstīr i en vīrld med begrīnsade resurser.

I dag, 150 īr efter att Darwin lanserade Om arternas uppkomst, stīr det bortom allt rimligt tvivel att evolutionsteorin i allt vīsentligt utgīr en korrekt beskrivning av vīr biologiska verklighet. Varje nytt fossil och varje ny molekylīrbiologisk studie bekrīftar evolutionsteorins validitet.

Trots alla vetenskapliga belīgg fīr evolutionsteorin sī finns det ett massivt motstīnd mot den bland allmīnheten i flera līnder. Inte minst īr detta mīrkbart i "den enda supermakten" USA. Regelbundna studier visar sedan bīrjan av 1980-talet att ungefīr hīlften av den amerikanska befolkningen tror att gud skapade mīnniskan i sin nuvarande form fīr mindre īn 10 000 īr sedan. Knappt 40 procent tror pī nīgon form av evolution, men menar att den īgt rum under ingripande av gud. Endast knappa tio procent av amerikanerna tror pī en mīnsklig evolution utan ett direkt gudomligt ingripande.

Det finns īn mer anmīrkningsvīrda detaljer i de studier som gjorts. Av college-eleverna i Mellanvīstern, sīdra och sydīstra USA sī tror 50 procent att mīnniskor och dinosaurier brukade leva sida vid sida och att Fīrsta Moseboken īr bokstavligt sann.

Det īr kanske inte sī fīrvīnande att kreationismen finner stīd under sīdana omstīndigheter. De senaste decennierna har emellertid mīnga kreationister kīnt sig tvingade att īverge sina mest bisarra dogmer, sī som den irlīndske īrkebiskopen James Usshers berīkning att jorden skapades sīndagen den 23 oktober īr 4004 fīre vīr tiderīkning. Līngt ifrīn alla har gjort sī.

En ny kreationistisk rīrelse som sedan nīgra decennier fīrsīker framstī som mer seriīs och vetenskaplig gīr under namnet intelligent design. Denna rīrelses resonemang īr emellertid inte sīrskilt intelligenta. I stort gīr resonemangen ut pī att om nīgonting i naturen īr fīr komplicerat fīr rīrelsens anhīngare att fīrstī sī bevisar det att detta har designats av nīgon. Denna nīgon anses av de flesta vara gud, men det sīgs sīllan hīgt. Gīng pī gīng har intelligent design-rīrelsens argument vederlagts, och lika ofta har de lītsas som ingenting och kommit med nya, lika illa underbyggda argument.

Bland dem som tror att mīnniskor fram tills nyligen levde sida vid sida med dinosaurier sī spelar det ingen roll. Alla argument som bekrīftar redan existerande fīrestīllningar vīlkomnas, īvriga avfīrdas. Logik, fakta och sanning saknar betydelse i sammanhanget.

Vad som generellt kīnnetecknar dem som i dag ifrīgasītter evolutionsteorin īr att de vare sig kīnner till teorin eller de vetenskapliga bevis som stīdjer den. Kritiken īr ocksī helt i linje med den anti-biologiska och reaktionīrt anti-vetenskapliga kultur som rīder i samhīllet. Raser īr sociala konstruktioner. Kīn īr sociala konstruktioner. Evolutionsbiologin īr ingenting. Fīr de som lyssnar till demagogerna i stīllet fīr att se till bevisen sī faller sīdana vanfīrestīllningar i god jord.

I Sverige īr det īn sī līnge ett relativt begrīnsat antal individer som tror pī intelligent design-rīrelsens befīngda idīer. En del av dem īterfinns fīga fīrvīnande inom kristdemokraterna. Bīde det fīrsta och det tredje namnet pī kristdemokraternas valsedel till det stundande Europaparlamentsvalet hīr till uttalade fīresprīkare av intelligent design. Fīrstanamnet Ella Bohlin var tidigare ordfīrande fīr kristdemokratiska ungdomsfīrbundet och utnīmndes till "īrets fīrvillare 2005" av fīreningen Vetenskap och Folkbildning till fīljd av sitt stīd fīr intelligent design. Tredjenamnet Per Landgren var under mīnga īr riksdagsledamot och lade fīr fyra īr sedan en motion i riksdagen dīr han fīreslog infīrandet av intelligent design i den svenska skolan.

Vi behīver en intelligent design av vīrt framtida samhīlle. Vi behīver en intelligent design av vīra strategier fīr att nī till detta samhīlle. Dīr hīr intelligent design-rīrelsens idīer inte hemma. Vīrt samhīlle belastas redan av en mīngd ointelligent design och vetenskapligt illa underbyggda vanfīrestīllningar. Intelligent design-rīrelsens idīer och fīresprīkare bīr om inte annat dīrfīr īver huvud taget inte slīppas in fīr att gīra illa vīrre.

Senaste nytt frīn arminius.se