Publicerad: 2008-10-21

Arresteringen av Tïben: Ett nytt angrepp mot yttrandefriheten

Foto: Adelaide Institute

Frederick Tïben

Den 1 oktober arresterades den australiske medborgaren och historierevisionisten dr Frederick Tïben av brittisk polis vid Londons Heathrow airport dïr han befann sig fïr en mellanlandning pï sin resa frïn USA till Dubai. Han hïktades pï grund av en ïeuropeisk arresteringsorderï som sïnts ut frïn tyska myndigheter vilka anklagar honom fïr att publicera material pï Internet som ïr av ïantisemitisk och/eller revisionistisk natur.ï Tïben, som tidigare arbetat som lïrare och doktorerat i filosofi, sïgs ha beskrivit Fïrintelsen som ïen lïgnï. Hans Australienbaserade hemsida fïr ïAdelaide Instituteï ska innehïlla en avskrift av en intervju dïr han sïger att det inte finns nïgra bevis pï att Hitlers regim systematiskt utrotade judar.

Han hïlls nu hïktad tills en brittisk domstol beslutar om han ska utlïmnas till Tyskland. Ett fïrhïr ïr planerat den 17 oktober. En tysk ïklagare sïger att om Tïben utlïmnas sï kommer han att kunna dïmas till fem ïrs fïngelse. Han skulle dïrmed gïra sïllskap med tvï tyska medborgare, Ernst Zïndel och Germar Rudolf, som redan avtjïnar fïngelsestraff fïr att ha brutit mot Tysklands ïFïrintelsefïrnekelseï-lag.

I Tyskland ïr det ett brott att ïfïrneka, bagatellisera eller rïttfïrdigaï folkmordshandlingar genomfïra av Hitlerregimen. ïFïrintelsefïrnekelseï ïr ocksï ett brott i Frankrike, Schweiz, Belgien, ïsterrike och flera andra europeiska lïnder, liksom i Israel. Under ïren har mïnga personer bïtfïllts, fïngslats eller tvingats gï i exil fïr att ha ïfïrnekat Fïrintelsenï, bland dem kan nïmnas Robert Faurisson och Roger Garaudy i Frankrike, Siegfried Verbeke i Belgien, Jïrgen Graf och Gaston-Armand Amaudruz i Schweiz samt Ernst Zïndel, Germar Rudolf, Gïnter Deckert och Hans Schmidt i Tyskland.

Tïben-mïlet har genererat betydande massmedial uppmïrksamhet och mïnga kritiska kommentarer. En av Storbritanniens mest inflytelserika dagstidningar, the Telegraph, fïrdïmde snabbt arresteringen som en ïuppenbar attack mot yttrandefriheten.ï I en ledarartikel rubricerad ïDr. Fredrick Tïbens arrest borde oroa oss allaï menar man att ïdet brittiska rïttssystemet borde inte ha nïgon roll i denna process.ï Chris Huhne, en brittisk parlamentariker och talesman i inrikesfrïgor fïr det liberaldemokratiska partiet, pïpekade att ïFïrintelsefïrnekelseï inte ïr ett brott i Storbritannien och att brittiska domstolar borde avvisa kravet att utlïmna Tïben.

I stïrre delen av vïrlden betraktas Europas ïfïrnekelseï-lagar som besynnerliga och orïttvisa. Detta var pïtagligt efter november 2005 dï den brittiska historikern David Irving arresterades i ïsterrike. Han fïngslades pï basis av en gammal arresteringsorder fïr ett ïbrottï som skulle ha begïtts 16 ïr tidigare dï han uttryckt sig ur ett dissidentiskt perspektiv om krigstidens behandling av Europas judar. Efter en sensationell rïttegïng i Wien dïmdes han till tre ïrs fïngelse (han slïpptes efter 13 mïnader).

Mïlet mot Irving drev fram kommentarer i media ïver hela vïrlden ï nïstan alla var kritiska mot arresteringen och lagarna i nïgra europeiska lïnder under vilka han, och mïnga andra, dïmts.

ïFïrnekelseï-lagar kriminaliserar ïven faktiska och sanningsenliga uttalanden som ïbagatelliserarï krigstidens behandling av Europas judar, dïrigenom krïnker de en urgammal och allmïn rïttstanke. Selektivt tillïmpad rïttvisa ïr ingen rïttvisa. Det ïr en form av orïttvisa. Eftersom ïfïrnekelseï-lagar fïrbjuder oliktïnkande perspektiv i endast ett kapitel av historien sï finns dïr en inneboende ondska. De fïrbjuder historieforskning och inskrïnker det fria ordet.

Fria och ïppna samhïllen fïrsvarar normalt ïven rïtten att framfïra anstïtliga ïsikter. Det ïr dïrfïr vïstliga lïnder fïrsvarar deras medborgares rïtt att ïfïrneka, bagatellisera eller rïttfïrdigaï brott som begïtts av USA, Israel eller Sovjetunionen eller att publicera stïtande antikristna eller antimuslimska texter.

Fredrick Toben vid den omtalade Fïrintelsekonferensen i Teheran i december 2006.

I Europa bestraffar myndigheterna rutinmïssigt de som sïger eller skriver saker som judiska fïrsamlingar betraktar som stïtande men de agerar inte mot dem som riktar fïrolïmpningar som ïr kïnsliga fïr kristna eller muslimer. Sïledes ïr det i Tyskland och flera andra lïnder en kriminell handling att sïga att Elie Wiesel ïr en lïgnare eller att Anne Franks dagbok ïr en bluff men det ïr helt lagligt att sïga att Jesus eller Muhammed var lïgnare.

ïFïrintelsefïrnekelseï-lagar ïr ett resultat av en vïlorganiserad, lïngsiktig judisk kampanj. 1982 lanserade the Institute for Jewish Affairs in London, en Londonbaserad underavdelning till Vïrldsjudiska kongressen, en global ïvertalnings- och pïtryckningskampanj mot regeringar fïr att kriminalisera ïFïrintelsefïrnekelseï. De antirevisionistiska lagarna som dïrefter kom i ett flertal europeiska lïnder ïterspeglar denna kampanjs genomslag. Tyskland uppfïrde sin ïFïrintelsefïrnekelseï-lag 1985 (dessa ïndrades 1994), Frankrike 1990, ïsterrike 1992, Belgien 1995 och Slovakien 2001. Den organiserade karaktïren pï denna kampanj understrïks nïr the International Association of Jewish Lawyers and Jurists (Internationella fïrbundet fïr judiska advokater och jurister) i juni 1988 krïvde nya och strïngare straff fïr ïFïrintelsefïrnekelseï.

Eftersom Tyskland fïrsïker pracka pï ïfïrnekelseï-lagarna utanfïr sina egna grïnser har Tïben-mïlet en allvarlig innebïrd fïr yttrandefriheten pï Internet ïverallt. Alla som bryr sig om yttrandefriheten ï ïven de som upprïrs av Tïbens ïsikter ï borde oroas av Tysklands despotiska fïrsïk att censurera Internet.

En utlïmning av Tïben till Tyskland ger ett farligt prejudikat. Storbritannien och andra lïnder i EU kommer nïdgas att lïmna ïver alla, inklusive besïkare frïn lïnder utanfïr EU, som uttrycker avvikande ïsikter om ïFïrintelsenï pï Internet till Tyskland.

I mïlen mot Zïndel och Rudolf hïvdade de tyska statsïklagarna rïtten att ïtala mïnniskor fïr ïfïrnekelseï pï Internetsidor i lïnder dïr sïdant material ïr lagligt. I Tïben-mïlet hïvdar de tyska myndigheterna denna rïttighet fïr sïdan brottslighet ïven fïr icke-medborgare.

Tyska myndigheter gïr ansprïk pï rïtten att ïtala vem som helst var som helst fïr att ha uttryckt sig kritiskt kring ïFïrintelsenï om det kan lïsas pï Internet i Tyskland, ïven om sïdana uttryck fïr ïsikter ïr helt och hïllet lagligt i landet dïr det postats och oavsett vilket sprïk det ïr skrivet pï.

Som vissa observatïrer har pïpekat sï fïrsïker Tyskland ïstifta lagar fïr hela vïrldenï genom att behandla nedladdningsbart Internetmaterial som en tysk publicering. Nigel Farage, ledare fïr United Kingdom Independence Party (Storbritanniens frihetsparti), fïrklarade att ïven om hans parti inte kan hïlla med om Tïbens ïsikter sï ïhar han inte brutit mot nïgra brittiska lagar, men fïr att fïrsïka arrestera honom sï hïvdar Tyskland rïtten att censurera hela Internet.ï

Det finns ocksï en fara i att andra lïnder fïljer Tysklands prejudikat och pï liknande sïtt fïrsïker straffa mïnniskor utanfïr deras grïnser som publicerar texter som bryter mot deras provinsiella uppfattning av tillïtna tal eller texter.

Exempelvis skulle Turkiet kunna krïva utlïmning och bestraffning av vem som helst i vilken europeisk stat som helst som pï Internet publicerar texter som bryter mot Turkiets lag som gïr det brottsligt att skymfa nationen. Pakistan eller Saudiarabien skulle kunna krïva utlïmning och bestraffning mot personer i Europa som publicerar texter eller bilder som krïnker islam. Kina skulle kunna krïva utlïmning och bestraffning mot mïnniskor som krïver frihet fïr Tibet eller ifrïgasïtter Kinas kommunistpartis legitimitet.

Det ïr svïrt att tïnka sig att Tyskland skulle tillïta andra lïnder att straffa sina medborgare pï samma grund som Tyskland insisterar pï att straffa vem som helst som bryter mot dess egen ïtankebrottï-lag.

Tysklands anstrïngning att pracka pï sin egen grïns fïr yttrandefrihet utanfïr sina grïnser mïjliggïr skadliga konsekvenser fïr yttrandefriheten pï Internet ïverallt. Tïben-mïlet har sïdana lïngtgïende konsekvenser, mïnniskor i mïnga lïnder kommer noga att studera hur Storbritanniens myndigheter beslutar att behandla Tysklands utlïmningsfïrfrïgan.

Denna artikel har tidigare publicerats pï engelska hos the Institute for Historical Review den 15 oktober. Sedan dess har det beslutats att Fredrick Tïben kommer fïrbli fïngslad i Storbritannien fram till den 29 oktober dï beslut kommer att tas om han ska utlïmnas eller slïppas fri.

Om fïrfattaren:
Mark Weber ïr chef fïr the Institute for Historical Review. Han har skrivit mycket kring frïgan om yttrandefrihet gïllande kontroversiella historiska frïgor. I december 1998 och i oktober 2000 vittnade han i Kanadas mïnniskorïttstribunal i Toronto. I mars 1988 vittnade han i fem dagar i Torontos distriktsdomstol som erkïnd expert pï frïgan om Fïrintelsen. Han studerade historia pï the University of Illinois (Chicago), uniersitetet i Mïnchen, Portland State University och Indiana University. I nio ïr har han varit redaktïr fïr Journal of Historical Review.