Publicerad: 2008-10-24

Samhïllets stora parasiter

Lïgkonjunkturen ïr inte ïver ïn, det ïr vi redan medvetna om dï bïrserna fortfarande ïr vïldigt instabila ï trots vissa positiva bïrskurvor och bankernas rïntesïnkningar sï har inte investerarna fïtt fïrtroende fïr marknaden och nïringslivet ïn. Det kommer att ta lïng tid fïr ekonomin att stabilisera sig ïver hela vïrlden som ett spïr av den sï kallade finanskrisen, sïrskilt bland underleverantïrerna. ïn idag varslas det avsevïrt mïnga arbetare, och nu bïrjar ïven lokala fabrikïrer samt ïven underleverantïrer att ta del av de ekonomiska fïrïndringarna, och tvingas varsla en stor del av deras manskap. Oerhïrt dystra besked, anser vi, fïr den svenska arbetaren.

Tusentals jobb fïrlorade vid mindre aktïrer inom hela nïringslivet

Fïretagen Flexator, Componenta, Automotive, Q-MED, Gnotec Mefa, ïr bara nïgra av de mindre aktïrer inom nïringslivet som de senaste veckorna fïtt tagit del av de dystra nedgïngarna och tvingats varsla flera av deras arbetare runt om i hela landet, eftersom efterfrïgan pï deras varor och tjïnster har minskat avsevïrt nïr nïgra av de stïrre aktïrerna minskat sina bestïllningar, som exempelvis fordonstillverkaren Volvo som ïgs av den amerikanska tillverkaren Ford. Eftersom lïgkonjunkturen fïrst drabbade dem, som ett steg i den globala ekonomiska fïrïndringen sï sïljer nu nedgïngarna fïr underleverantïrerna.

ï Vi har inget val, sïger Gnotec Mefas vd Nilsson till Hallandsposten och fortsïtter, Vïr produktion mïste stïmma ïverens med kundernas efterfrïgan.

Bara de senaste dagarna har bland annat anstïllda pï mediebevakningsfïretaget Cision i ïstersund i Jïmtland fïtt sina arbetstjïnster berïrda, det handlar om ett femtiotal arbetare som blir varslade frïn sin nuvarande tjïnst, dï fïretaget rationaliserar och flyttar sin verksamhet till huvudstaden. Bara i Vïsterbotten varslade nyligen fem fïretag sammanlagt 121 personer, frïmst anstïllda kollektivanstïllda men ïven tjïnstemïn. Av de 121 varslade ïr 20 personer frïn Malï och 101 personer frïn Skellefteï, vilket drabbar den norra delen utav landet vïldigt kraftigt, dï det redan ïr vïldigt ont om arbete i de avlïgsna delarna av landet. Fïretagen som varslar, ïr bland andra trïindustrifïretaget Martinsons och gruvfïretaget Rate Diamantborrning ï dïr fïretagets vd Isabelle Klingstedt sïger till Sveriges radio att:

Vi har inget jobb till borrarna. Kunderna har avslutat borrprogrammen i fïrtid pï grund av den finansiella krisen. De fïr inte in nytt riskkapital och dï vill man inte satsa de pengar man har i och med att man inte vet nïr man fïr in nya pengar. Borrmaskinerna stïr stilla och grabbarna har inget att gïra

Men ïven tvï mediafïretag, tidningarna Norrkïpings Tidningar och ïstgïta Correspondenten, rationaliserar och minskar sin personalstyrka med sextio personer, varav hïlften i Linkïping och Norrkïping, dï tidningarna slïr ihop sina ekonomiska avdelningar. Medicinfïretaget Q-MED, som producerar bland annat medicinska implantat, varslar nu ïven ett femtiotal anstïllda om uppsïgning vid deras anlïggning i Uppsala, som enligt bolaget ïr en del av den strategi fïr att fokusera resurserna deras estetikverksamhet. Likasï kïkstillverkaren Ballingslïv varslar tjugofem personer i nïrheten av Hïssleholm i Skïne, vilket innebïr att bïde kollektivanstïllda och tjïnstemïn eventuellt fïr lïmna sin tjïnst.

ï Vi mïste anpassa resurserna efter marknadens utveckling, sïger Nils-Erik Danielsson, som ïr bolagets koncernchef till tidningen Norra Skïne.

ïven stïrre fïretag drabbas

Flygplansfïrsvarskoncernen Saab resultat fïr det tredjekvartalet blev ïven det betydligt sïmre ïn vïntat fïr fïretaget, som tillverkar bland annat civil- och stridsflygplansprodukter, med en fïrlust pï nïrmare 178 miljoner kronor, vilket ïr en halv miljard sïmre ïn i fjol under samma kvartal, och mïste nu hastigt minska personalen med ungefïr femhundra anstïllda. I kvartalsrapporten medges det bland annat att markanden fïr den civila flygplansindustrin har minskat, dï intresset frïn flygplansjïttarna Airbus och Boeing minskat avsevïrt, vilket resulterat i de mycket lïgre resultaten ïn i fjol. Varslen kan ïven tïnkas ïka framïver medger VD:n ïke Svensson.

ï Vi har en krïvande situation fïr Saab. Tredje kvartalet ïr belastat av ytterligare engïngskostnader som gïr att vi har ett svagare resultat ïn vad marknaden hade vïntat sig. Det ïr klart att det kan bli sï att det hïr produktionsstoppet, pï den civila flygsidan, strïcker sig in i nïsta ïr ocksï. Fïr att spara ska Saab nu pï tvï ïr minska antalet anstïllda med 500 personer och det ska ske med naturliga avgïngar. Men frïgan ïr om det rïcker, sïger ïke Svensson till Sveriges Radio.

Bankerna tvingas ocksï varsla hundratals

Skandinaviska Enskilda Banken AB, SEB, redovisade ett resultat pï 2.010 miljoner kronor i vinst fïr ïrets tredje kvartal, vilket ïr avsevïrt mindre ïn fjolïrets vinstresultat, som var 3.726 miljoner kronor. Banken tar dïrfïr till besparingsïtgïrder och varslar nu ungefïr femhundra medarbetare, vilket utgïr fem procent av mansberedskapen. Banken tïnker ïven investera i en ïvertalighetsreserv pï sexhundra miljoner kronor i det fjïrde kvartalet, skriver Vicedirektïren Annika Falkengren i rapporten. Bankens totala intïkter var 8.705 miljoner kronor, jïmfïrt med fjolïrets resultat pï 9.493 miljoner kronor. De varslade kommer att sïgas upp under nïsta ïr, sïger Falkengren.

Samhïllets stora sï kallade parasiter

Finanskrisen ïr inte slut ïn, den ïr fortfarande i ett enda stort kaos, en anarki, dock i sin ordning. De som ïr de stïrsta fïrlorarna fïr krisen ïr arbetarna, vïrlden ïver.

Givetvis fïr krisen med sig fïrdelar ocksï, framfïr allt sï ïr det rikskapitalisterna, miljonïrsinvesterarna, de som tjïnar allra mest pï den, faktiskt, jïmsides med Europa Unionen. Nïr bïrserna faller och den privata ekonomin ïr instabil sï ïkar fïrtroendet fïr EU som i praxis ïr en del utav finanskrisen, dï unionen ïr en del av den globaliserade vïrlden vilket tydligt har medverkat till de problem vi stïr infïr idag och innebïr bland annat bïrsfallen, ïver hela vïrlden. Nïr investerarna anser att bïrskurvorna ïr som lïgst, sï utnyttjar de givetvis det unika tillfïllet att tjïna multum med pengar, eftersom procenten tillfïlligt ïkar genom att investera en stïrre summa pengar vid rïtt tidpunkt och i rïtt aktie givetvis, ofta genom ett s.k. samlingspapper. Ett praktiskt exempel, som vi kan anvïnda oss av fïr bland annat dagsinvesteringar, sïg vi tydligt under mïndagen den 13 oktober pï Stockholmsbïrsen, dï en man hade investerat hundratusentals kronor i ett sï kallat CFD-papper (vilket betyder "contract for difference" och ïr ett derivatinstrument fïr riskvilliga placerare, och ïr frïmst fïr kortsiktiga investeringar som tillïter att man kïper ett CFD-papper istïllet fïr ett antal andra aktier i en kurs, med andra ord ett samlingspapper, vilket om det resulterar i uppgïng mïngdubblas den reella procenten fïr investeraren skyhïgt, istïllet fïr de som ofta investerar lïngsiktigt i ordinïra aktier, dï kursen istïllet ïkar eller minskar med nïgra fï procent, men totalt sïtt kan spela stor roll i reell fïrïndring fïrutom vid ett bïrsfall, som under den senaste perioden). Papprets vïrde ïkade med 282 procent, vilket gjorde hans investering till en lycklig lott, eftersom aktiehandeln innebar att han handlade vid rïtt tidpunkt under fredagseftermiddagen, dï bïrsen var pï vïg att stïnga infïr helgen. Men samtidigt kan det ïven innebïra stora risker fïr riksinvesterarna, dï aktierna kraftigt mïrks bland kïparna och sïljarnas svïngningar, och kan orsaka ytterligare ett bïrsnedfall, vilket i mïngt och mycket drabbar lïg- och lïngsiktsinvesterarna dï de bland annat utgïr majoriteten av aktieïgandet, och har haft en fïrhïllandevis bra period tidigare med positiv uppgïng de senaste ïren ï men nu har deras aktier blivit totalt meningslïsa, fïr tillfïllet.

Varseltunga dagar, beskriver Dagens industri dessa dagar och det ïr synnerligen tunga besked fïr den svenska arbetaren.