Publicerad: 2008-12-03

Mïngkulturen och den globala liberal-kapitalismen

Var tredje dag eldhïrjas en bil i Malmï stad, som ïr en av landets mest drabbades mïngkulturella stïder, en stad man inte kan besïka nattetid eller fïr den delen inte heller dagtid fïr att slippa vara orolig ïver att utsïttas fïr vïldsamma eller sexuella ïverfall av stadens utlïndska befolkning, dïr flera av stadsdelarna har en majoritet av befolkningen med utlïndskt ursprung. Men trots omfattande skolinformation och fïrelïsningar av bland annat rïddningstjïnsten har problematiken fortsatt i samma negativa utveckling, om inte vïrre under det senaste ïret. Under det gïngna ïret har statistiken utvecklas mot att bli ett rekordïr, nïr det gïller skolbrïnder och andra anlagda brïnder i allmïnhet. Rïddningstjïnstens arbete ïr omfattande och vïldigt mïnga brïnder ïr anlagda och belïgna i de vïrst drabbade och mïngkulturella omrïdena.

ï Bilbrïnder ingïr i en kedja av mindre brïnder som till slut leder fram till att det bïrjar brinna i byggnader, sïger Linus Eriksson, som ïr operativ chef pï Rïddningstjïnsten Syd till Sydsvenskan.

Men trots att de anlagda brïnderna ïkar och vidtagande ïtergïrder har gjorts, fortsïtter nu rïddningstjïnsten i staden att omstrukturera sitt arbete mot den mïngkulturella problematiken i hela lïnet. Men att stïndigt omstrukturera sitt arbete och vidta olika slags ïtergïrdsplaner sï lïr inte de anlagda brïnderna minska avsevïrt, eftersom det trots allt finns sïrskilda anledningar till varfïr just statistiken fïr de anlagda brïnderna ïr sï pass hïg i just de hïr omrïdena, dïr invandrare varje dag gïr uppror mot det svenska samhïllet, trots att vi flertal gïnger har erbjudit dem husrum och en alternativ framtid efter de amerikanska och andra lïnders fïrïdande krigsfïring, vilket vi fïr betala konsekvenserna av i en stïrre, och mer omfattande skara.

Men nïr krigfïrande lïnder arbetar i ett korporativ tillsammans fïr att utïva sin makt och framfïr allt utïka sin ekonomiska marknad fïr att sïkra deras egna inhemska kapitalistiska intressen, sï blir konsekvenserna stïndigt att en ïkad emigration formas till lïnder som har ett dugligt bistïnd i vïstvïrlden ï dïr lïnderna som sjïlva ockuperat stora omrïden i de ursprungslïnder som attackerats och drabbats utav krigsfïringen inte tar ansvar fïr sina handlingar trots att man utlovat en ïkad migration och ett hïgre bistïnd i de lïnder som ockuperats. Vïrlden lider idag av de stora folkstormningar som sker ïver hela kontinenter, det ïr inte en naturlig utveckling som vi ser och det pïverkar ïven vïrt klimat och vïr natur i mïngt och mycket. Asylsïkande individer reser oftast inte enbart till ett fïtal lïnder fïr att fï ett uppehïllstillstïnd utan reser land och rike runt tills de fïr ett nïgorlunda sïkert uppehïll i ett antal ïr dïr de ïven kan fï chans att arbeta och fï ett husrum. Men vill individerna verkligen upprïtt hïlla sin framtid i den ïvita mannens vïrldï som det vackert kallas nïr man besïker de frïmmande lïnderna i ïst och syd ï varfïr skulle de i sïdana fall gïra uppror mot det svenska samhïllet och i andra europeiska och vïstliga lïnder?

Utvecklingen ïr trots allt inte bara omfattande inom just vïrt rike eller geografiska omrïde utan vïstvïrlden i stort. Utvecklingen kan beskyllas de individer som erhïller ett visum i de asylmottagande lïnderna men samtidigt kan man utveckla sitt fundamentala tïnkande ï var grundar sig problematiken nïgonstans? Att beskylla det svenska folket vore i allra hïgsta grad helt fel, eftersom folket ïr vïldigt mïn om sina egna vilket delvis ïr en naturlig reaktion dï man alltid har levt i slutna folkslagsgrupper sedan mïnniskans tillkomst i flera ïrtusenden. Jag personligen beskyller alla problem, som idag inhyser samhïllets alla utsatta sociala grupper, pï den liberala, kapitalistiska och den globala utvecklingen. Folkets fïretrïdare, som de egentligen borde vara, utnyttjar dagligen utlïndska individer att arbeta fïr en minimal inkomst vilket vïra fïretrïdare kallar ïutvecklings bistïndï dïr fïrhïllanden i fabrikerna ïr uteslutande groteska och fïrnedrande fïr den inhemska befolkningen dïr de kapitalistiska och globala influenserna arbetar fïr en mer materiell och ekonomisk styrande vïrld, dïr den globala befolkningen utvecklas mot en mer liberal och kïnslokallt befinnande, i majoriteten av de lïnder som idag har ockuperats, antingen via en praktisk krigsfïring eller via kulturimperialismen som ïven kan kallas, en ïkapitalistisk krigsfïringï dïr man stïndigt utvinner andra lïnders marknader pï deras bekostnader fïr att infïra en mer global och vïstvïnlig marknad i andra avlïgsna lïnder som tidigare inhyst skrïck fïr att amerikanerna, en dag ïterigen skall fïrsïka infïra sina globala influenser i deras ekonomiska och materiella marknader. De svenska, sï kallade fïretrïdarna, har idag inte resurser eller medel att fïrsïkra svenska individers sïkerhet och trygghet. Det finns ingen mïjlighet fïr individer att kïnna sig trygga i sitt egna land, eller i den union som anvïnder sig utav ïverstatlighet och lider av den kraftigt, mïngkulturella problematiken. Det ïr en allvarlig situation som vïrt folk utsïtts fïr, men trots det finns det ingen betydande part som arbetar fïr en positiv utveckling i den grad att det ïr av betydande resultat. Mïnniskor mïrdas, vïldtas och smutskastas dagligen, sïrskilt mïnniskor av det inhemska ursprunget.

Att politiker och kriminologer stïndigt ïven dementerar att antalet mordoffer inte har ïkat ïr en ren lïgn och vinklad statistik dï man i dagens samhïlle istïllet kan dïmas fïr vïllandes till annans dïd, drïp eller alternativt grovmisshandel fïr att bekïmpa den orovïckande statistiken fïr att vinkla den fïrskrïckliga verkligheten, som vïra politiker blundar fïr, vilket idag ïr ett tydligt exempel i den skïnska staden Malmï ï och alla andra stïder i vïrt avlïnga vackra, men fïrgïngna land. Dïr det till och med i Vojakkala, som ligger i de nordligaste delarna av vïrt rike drabbas. Befolkningen drabbas stïndigt av den mïngkulturella barbarelsen, dïr romer, zigenare, grïnforsare eller vad de nu fïredrar att kalla sig, inhyser skrïck bland den lokala befolkningen genom att misshandla sina grannar i olika fejder under tjugotals ïr. Men hade det hjïlpt att myndigheterna hade omstrukturerat sina planer fïr att bekïmpa befolkningens minskade trygghet och framfïr allt sïkerhet nïr de samtidigt tillïter en acceptans fïr mïngkulturen? Kommer utvecklingen ïndras i Malmï fïr att rïddningstjïnsten vïljer att slïcka brïnderna i snabbare takt? Vad kostar egentligen den mïngkulturella problematiken den svenska befolkningens bistïnd ï varfïr fïr inte vïra svenska skolor, sjukhus och andra viktiga delar av vïra svenska myndigheter tillrïckliga ekonomiska medel fïr att exempelvis minska sjukvïrdskïerna fïr vïra ïldre och unga, ïka vïra elevers kompetens i studieverksamheten eller fïrsïkra och vïrna om det svenska folkets sïkerhet och trygghet, som borde vara en av de viktigaste prioriteterna fïr det svenska rïttsvïsendet och myndigheterna?

Jag stïllde mig i allra hïgsta grad tveksam till nïr ledande gestalter och parter inom den nationella rïrelsen uttryckte sig om lïsningarna pï att vara vardagliga problem. Idag inser jag hur den lïsningen ïven kommer vara den enda rïtta nïr det vïl kommer till kritan. Det finns inget tal om folkmord, fïrïdelse eller nïgra slags fïrfïljelser eftersom det inte ïr nïgot som vi fïretrïder eller nïgot som varken ïr rïtt eller som vi kommer att anvïnda oss utav. Att sïkerhetsstïlla lïnders sjïlvstyre och nationella frihet ïr den enda fïrutsïttningen fïr en vïrld i fredlig suverïnitet, och med stïrkande gemenskapskïnsla inom de olika lïndernas nationella identitet gentemot dagens liberala och globala, sï kallade ïppna samhïlle dïr individen ïr den minst betydande delen utav samhïllet eftersom de individuella rïsterna stïndigt fïrtïrs i form av ett stïndigt utvidgande av ïverstatligheten. Folket skall trots allt aldrig anpassas efter staten och framfïr allt inte efter ïverstatligheten och det internationella hycklandet gentemot det kapitalistiska landet Amerika, utan staten skall allt vara anpassad till folkets aktuella situation och frïmst deras intressen. Nïr en stat kan sïkerhetsstïlla folkets intresse, sï ïr staten en mycket vïl och fungerande suverïnitet, vilket ïr helt omïjligt att fïrsïkra om i dagens, nuvarande vïrldsordning ï dïr ïverstatligheten tillïts och dïr det svenska folkets frïmsta fïretrïdare bryter emot landets egen neutralitet i form av samarbete med ekonomiska intressesamarbetes organisationer sïsom NATO och ett erhïllet medlemskap i Europeiska unionen samt ïven andra olika internationella och globala organisationer dïr landets suverïnitet inskrïnks.

Den globala vïrlden och dess nuvarande samarbeten ïr nïgot som ïven hindrar den svenska, miljï- och klimatutvecklingen, dïr vi idag ïven utsïtts fïr extra ordinïra hïrda situationer och nïgot som vi hindras att ta itu med eftersom den globala liberala vïrlden sïtter sina begrïnsningar i den kapitalistiska ekonomin, dïr storfrïsare och finansmïn i Amerika vill ta sin del utav de miljardvinster som idag erhïlls, dïr befolkningen ïven ïr den del som fïrlorar mest vid exempelvis globala finanskriser och nïr fïretag ïtvingasï varsla sina medarbetare fïr att stïndigt ersïtta de svenska arbetarna med andra utlïndska element som utnyttjas till extremt lïga lïnenivïer och samtidigt som man mïste garantera sina amerikanska ïgare, deras ïrliga och dagliga vinster frïn fabrikerna till fïrsïljningshallarna, att miljïutvecklingen trots allt sker i positiv utstrïckning, men ïr begrïnsad, frïmst fïr att man skall utnyttja utvecklingen rent ekonomiskt genom att framtrïda som goda investerare och utvecklare, trots att utvecklingen kunde fortlïpas och hastigt vidtas under helt andra fïrutsïttningar i en mer suverïn vïrld. Ett internationellt samarbete behïver inte heller vara negativt i den benïmningen att det ïven kan vara positivt, sïledes det inte inskrïnker pï de fria lïndernas suverïnitet.