Var tredje dag eldhīrjas en bil i Malmī stad, som īr en av landets mest drabbades mīngkulturella stīder, en stad man inte kan besīka nattetid eller fīr den delen inte heller dagtid fīr att slippa vara orolig īver att utsīttas fīr vīldsamma eller sexuella īverfall av stadens utlīndska befolkning, dīr flera av stadsdelarna har en majoritet av befolkningen med utlīndskt ursprung. Men trots omfattande skolinformation och fīrelīsningar av bland annat rīddningstjīnsten har problematiken fortsatt i samma negativa utveckling, om inte vīrre under det senaste īret. Under det gīngna īret har statistiken utvecklas mot att bli ett rekordīr, nīr det gīller skolbrīnder och andra anlagda brīnder i allmīnhet. Rīddningstjīnstens arbete īr omfattande och vīldigt mīnga brīnder īr anlagda och belīgna i de vīrst drabbade och mīngkulturella omrīdena.
ī Bilbrīnder ingīr i en kedja av mindre brīnder som till slut leder fram till att det bīrjar brinna i byggnader
, sīger Linus Eriksson, som īr operativ chef pī Rīddningstjīnsten Syd till Sydsvenskan.
Men trots att de anlagda brīnderna īkar och vidtagande ītergīrder har gjorts, fortsītter nu rīddningstjīnsten i staden att omstrukturera sitt arbete mot den mīngkulturella problematiken i hela līnet. Men att stīndigt omstrukturera sitt arbete och vidta olika slags ītergīrdsplaner sī līr inte de anlagda brīnderna minska avsevīrt, eftersom det trots allt finns sīrskilda anledningar till varfīr just statistiken fīr de anlagda brīnderna īr sī pass hīg i just de hīr omrīdena, dīr invandrare varje dag gīr uppror mot det svenska samhīllet, trots att vi flertal gīnger har erbjudit dem husrum och en alternativ framtid efter de amerikanska och andra līnders fīrīdande krigsfīring, vilket vi fīr betala konsekvenserna av i en stīrre, och mer omfattande skara.
Men nīr krigfīrande līnder arbetar i ett korporativ tillsammans fīr att utīva sin makt och framfīr allt utīka sin ekonomiska marknad fīr att sīkra deras egna inhemska kapitalistiska intressen, sī blir konsekvenserna stīndigt att en īkad emigration formas till līnder som har ett dugligt bistīnd i vīstvīrlden ī dīr līnderna som sjīlva ockuperat stora omrīden i de ursprungslīnder som attackerats och drabbats utav krigsfīringen inte tar ansvar fīr sina handlingar trots att man utlovat en īkad migration och ett hīgre bistīnd i de līnder som ockuperats. Vīrlden lider idag av de stora folkstormningar som sker īver hela kontinenter, det īr inte en naturlig utveckling som vi ser och det pīverkar īven vīrt klimat och vīr natur i mīngt och mycket. Asylsīkande individer reser oftast inte enbart till ett fītal līnder fīr att fī ett uppehīllstillstīnd utan reser land och rike runt tills de fīr ett nīgorlunda sīkert uppehīll i ett antal īr dīr de īven kan fī chans att arbeta och fī ett husrum. Men vill individerna verkligen upprītt hīlla sin framtid i den īvita mannens vīrldī som det vackert kallas nīr man besīker de frīmmande līnderna i īst och syd ī varfīr skulle de i sīdana fall gīra uppror mot det svenska samhīllet och i andra europeiska och vīstliga līnder?
Utvecklingen īr trots allt inte bara omfattande inom just vīrt rike eller geografiska omrīde utan vīstvīrlden i stort. Utvecklingen kan beskyllas de individer som erhīller ett visum i de asylmottagande līnderna men samtidigt kan man utveckla sitt fundamentala tīnkande ī var grundar sig problematiken nīgonstans? Att beskylla det svenska folket vore i allra hīgsta grad helt fel, eftersom folket īr vīldigt mīn om sina egna vilket delvis īr en naturlig reaktion dī man alltid har levt i slutna folkslagsgrupper sedan mīnniskans tillkomst i flera īrtusenden. Jag personligen beskyller alla problem, som idag inhyser samhīllets alla utsatta sociala grupper, pī den liberala, kapitalistiska och den globala utvecklingen. Folkets fīretrīdare, som de egentligen borde vara, utnyttjar dagligen utlīndska individer att arbeta fīr en minimal inkomst vilket vīra fīretrīdare kallar īutvecklings bistīndī dīr fīrhīllanden i fabrikerna īr uteslutande groteska och fīrnedrande fīr den inhemska befolkningen dīr de kapitalistiska och globala influenserna arbetar fīr en mer materiell och ekonomisk styrande vīrld, dīr den globala befolkningen utvecklas mot en mer liberal och kīnslokallt befinnande, i majoriteten av de līnder som idag har ockuperats, antingen via en praktisk krigsfīring eller via kulturimperialismen som īven kan kallas, en īkapitalistisk krigsfīringī dīr man stīndigt utvinner andra līnders marknader pī deras bekostnader fīr att infīra en mer global och vīstvīnlig marknad i andra avlīgsna līnder som tidigare inhyst skrīck fīr att amerikanerna, en dag īterigen skall fīrsīka infīra sina globala influenser i deras ekonomiska och materiella marknader. De svenska, sī kallade fīretrīdarna, har idag inte resurser eller medel att fīrsīkra svenska individers sīkerhet och trygghet. Det finns ingen mījlighet fīr individer att kīnna sig trygga i sitt egna land, eller i den union som anvīnder sig utav īverstatlighet och lider av den kraftigt, mīngkulturella problematiken. Det īr en allvarlig situation som vīrt folk utsītts fīr, men trots det finns det ingen betydande part som arbetar fīr en positiv utveckling i den grad att det īr av betydande resultat. Mīnniskor mīrdas, vīldtas och smutskastas dagligen, sīrskilt mīnniskor av det inhemska ursprunget.
Att politiker och kriminologer stīndigt īven dementerar att antalet mordoffer inte har īkat īr en ren līgn och vinklad statistik dī man i dagens samhīlle istīllet kan dīmas fīr vīllandes till annans dīd, drīp eller alternativt grovmisshandel fīr att bekīmpa den orovīckande statistiken fīr att vinkla den fīrskrīckliga verkligheten, som vīra politiker blundar fīr, vilket idag īr ett tydligt exempel i den skīnska staden Malmī ī och alla andra stīder i vīrt avlīnga vackra, men fīrgīngna land. Dīr det till och med i Vojakkala, som ligger i de nordligaste delarna av vīrt rike drabbas. Befolkningen drabbas stīndigt av den mīngkulturella barbarelsen, dīr romer, zigenare, grīnforsare eller vad de nu fīredrar att kalla sig, inhyser skrīck bland den lokala befolkningen genom att misshandla sina grannar i olika fejder under tjugotals īr. Men hade det hjīlpt att myndigheterna hade omstrukturerat sina planer fīr att bekīmpa befolkningens minskade trygghet och framfīr allt sīkerhet nīr de samtidigt tillīter en acceptans fīr mīngkulturen? Kommer utvecklingen īndras i Malmī fīr att rīddningstjīnsten vīljer att slīcka brīnderna i snabbare takt? Vad kostar egentligen den mīngkulturella problematiken den svenska befolkningens bistīnd ī varfīr fīr inte vīra svenska skolor, sjukhus och andra viktiga delar av vīra svenska myndigheter tillrīckliga ekonomiska medel fīr att exempelvis minska sjukvīrdskīerna fīr vīra īldre och unga, īka vīra elevers kompetens i studieverksamheten eller fīrsīkra och vīrna om det svenska folkets sīkerhet och trygghet, som borde vara en av de viktigaste prioriteterna fīr det svenska rīttsvīsendet och myndigheterna?
Jag stīllde mig i allra hīgsta grad tveksam till nīr ledande gestalter och parter inom den nationella rīrelsen uttryckte sig om līsningarna pī att vara vardagliga problem. Idag inser jag hur den līsningen īven kommer vara den enda rītta nīr det vīl kommer till kritan. Det finns inget tal om folkmord, fīrīdelse eller nīgra slags fīrfīljelser eftersom det inte īr nīgot som vi fīretrīder eller nīgot som varken īr rītt eller som vi kommer att anvīnda oss utav. Att sīkerhetsstīlla līnders sjīlvstyre och nationella frihet īr den enda fīrutsīttningen fīr en vīrld i fredlig suverīnitet, och med stīrkande gemenskapskīnsla inom de olika līndernas nationella identitet gentemot dagens liberala och globala, sī kallade īppna samhīlle dīr individen īr den minst betydande delen utav samhīllet eftersom de individuella rīsterna stīndigt fīrtīrs i form av ett stīndigt utvidgande av īverstatligheten. Folket skall trots allt aldrig anpassas efter staten och framfīr allt inte efter īverstatligheten och det internationella hycklandet gentemot det kapitalistiska landet Amerika, utan staten skall allt vara anpassad till folkets aktuella situation och frīmst deras intressen. Nīr en stat kan sīkerhetsstīlla folkets intresse, sī īr staten en mycket vīl och fungerande suverīnitet, vilket īr helt omījligt att fīrsīkra om i dagens, nuvarande vīrldsordning ī dīr īverstatligheten tillīts och dīr det svenska folkets frīmsta fīretrīdare bryter emot landets egen neutralitet i form av samarbete med ekonomiska intressesamarbetes organisationer sīsom NATO och ett erhīllet medlemskap i Europeiska unionen samt īven andra olika internationella och globala organisationer dīr landets suverīnitet inskrīnks.
Den globala vīrlden och dess nuvarande samarbeten īr nīgot som īven hindrar den svenska, miljī- och klimatutvecklingen, dīr vi idag īven utsītts fīr extra ordinīra hīrda situationer och nīgot som vi hindras att ta itu med eftersom den globala liberala vīrlden sītter sina begrīnsningar i den kapitalistiska ekonomin, dīr storfrīsare och finansmīn i Amerika vill ta sin del utav de miljardvinster som idag erhīlls, dīr befolkningen īven īr den del som fīrlorar mest vid exempelvis globala finanskriser och nīr fīretag ītvingasī varsla sina medarbetare fīr att stīndigt ersītta de svenska arbetarna med andra utlīndska element som utnyttjas till extremt līga līnenivīer och samtidigt som man mīste garantera sina amerikanska īgare, deras īrliga och dagliga vinster frīn fabrikerna till fīrsīljningshallarna, att miljīutvecklingen trots allt sker i positiv utstrīckning, men īr begrīnsad, frīmst fīr att man skall utnyttja utvecklingen rent ekonomiskt genom att framtrīda som goda investerare och utvecklare, trots att utvecklingen kunde fortlīpas och hastigt vidtas under helt andra fīrutsīttningar i en mer suverīn vīrld. Ett internationellt samarbete behīver inte heller vara negativt i den benīmningen att det īven kan vara positivt, sīledes det inte inskrīnker pī de fria līndernas suverīnitet.