Publicerad: 2006-03-25

Judisk miljardïr kïper fransk tidning

Frankrike Den judiske miljardïren Arkadij Gaidamak har kïpt den franska tidningen France Soir, ett uppkïp som vïcker kïnslor i Frankrike.

France Soir var under 1960-talet Frankrikes stïrsta tidning, men under senare ïr har upplagan stadigt minskat. Tidningen vïckte internationell uppmïrksamhet tidigare i ïr dï den publicerade de sï kallade Muhammedteckningarna till stïd fïr Jyllands-Posten. Till fïljd av publikationen fick tidningens chefredaktïr Jacques Lefranc sparken av den dïvarande ïgaren, egyptiern Raymond Lakah. I strid med vad vissa rykten velat gïra gïllande ïr Lakah, tidigare en medlem av det egyptiska parlamentet, inte muslim utan katolik sedan fïdseln.

I vilken mïn kontroversen kring Muhammedteckningarna legat till grund fïr fïrsïljningen av tidningen ïr oklart.

Enligt Gaidamak ïr fïrvïrvet av France Soir ett led i hans planer pï att etablera sig som mediamagnat i Europa. I slutet av fïrra ïret inledde han sin satsning genom kïpen av de ryska tidningarna Moskovskiye Novosti och Moscow News, den ïldsta engelsksprïkiga tidningen i Ryssland.

Moskovskiye Novosti har en lïngre tid ïgts av judar. Tidigare ïgdes den av Vadim Rabinovitj, en av Ukrainas oligarker, frïmsta mediaïgare och ordfïrande fïr Judiska Ukrainakongressen. Rabinovitj avyttrade senare tidningen till Leonid Nevzlin, fïre detta vd fïr den forna oljejïtten Yukos och Mikhail Chodorkovskijs nïrmaste man. Nevzlin var ïven tidigare ordfïrande fïr den Judiska Rysslandskongressen och ïr idag bosatt i Israel, som vïgrar utlïmna honom till Ryssland dïr han ïr misstïnkt fïr omfattande ekonomisk brottslighet. Nevzlin sïlde i sin tur vidare tidningen till Arkadij Gaidamak. Till skillnad frïn Nevzlin stïr Gaidamak dock nïra president Vladimir Putin.

Gaidamak fïddes i Ryssland 1952, men flyttade pï 70-talet till Israel fïr att sedan flytta till Frankrike under 80-talet. Under sin tid i Frankrike skapade han sig en karriïr som framgïngsrik affïrsman, men Gaidamaks affïrsmetoder kom ïr 2000 att ge upphov till en av de mest uppmïrksammade skandalerna i Frankrike.

1993 hotades den sittande regeringen i Angola av UNITA-gerillans framryckningar. En brist pï vapen rïdde till fïljd av ett FN-embargo och den angloanska regeringen var i desperat behov av vapen frïn "alternativa" kïllor. Svaret fann de i Gaidamak, som tillsammans med korsikanen Pierre Falcone organiserade en omfattande smuggling av militïrt materiel frïn Ryssland. Kontakten mellan Angola, Falcone och Gaidamak arrangerades av Jean-Christophe Mitterrand, son till den fïrre franske presidenten Franïois Mitterrand.

Fïrutom att fïrse den angolanska regeringen med stridsvagnar, helikoptrar, missiler och transportfordon upprïttade Gaidamak ïven ett fïretag med uppdrag att trïna landets regerinsstrykor. Hans tvï nïrmaste mïn var Danny Yatom och Avi Dagan, bïda tidigare chefer fïr den israeliska underrïttelsetjïnsten Mossad. En annan av hans anstïllda var den israeliske brigadgeneralen Zeev Zachrin, som under Libanonkriget ansvarade fïr att utbilda bland annat de kristna miliser som lïg bakom massakern i Sabra och Shatila. Yatom upphïrde senare sitt uppdrag fïr att bli den dïvarande israeliske premiïrministern Ehud Baraks sïkerhetsrïdgivare.

Mycket tack vare Gaidamak kunde den angolanska regeringen vïnda krigslyckan. Som betalning fïr sin tjïnster krïvde Gaidamak att fï del av Angolas rika naturresurser. Fïr att ytterligare fï inflytande ïver Angola kïpte han ïven landets statsskuld till Ryssland via sina kontakter landet. Fastïn skulden lïg pï 1,5 miljarder dollar lyckades Gaidamak kïpa ïver den fïr halva priset, 750 miljoner dollar.

Framfïrallt lade Gaidamak beslag pï Angolas rika oljetillgïngar. Han hjïlpte ïven den judiske miljardïren Lev Leviev, att fï monopol pï den lukrativa diamantindustrin i landet. Gaidamak ïger ocksï 15 procent av aktierna i Levievs fastighets- och byggnadsfïretag Africa-Israel Group.

Nïr fransk polis kom Gaidamaks fïrehavanden pï spïren lïmnade han landet och flyttade till Israel dïr han nu tillhïr landets ekonomiska elit. Frankrike har begïrt honom utlïmnad sï att han kan stïllas infïr rïtta fïr vapensmuggling samt omfattande ekonomisk brottslighet i samband med att han undlïtit betala mïngmiljonbelopp i skatt. Den israeliska regeringen vïgrar dock utlïmna honom. Fïrutom att Gaidamak ïr jude sï lïr den israeliska hïllningen inte fïrsvagas av det faktum att han donerat stora summor pengar till den israeliska armïn och flera judiska organisationer. Dessutom ïr han ordfïrande fïr en av de stïrsta judiska organisationerna i Ryssland, samt ordfïrande fïr Betar, en vïrldsomspïnnande sionistisk ungdomsorganisation.

Sedan det framkommit att Gaidamak har tvïttat motsvarande 400 miljoner kronor i Israel fïreligger emellertid en chans att han kommer stïllas infïr rïtta, ïtminstone fïr det brottet.

Inte heller Ryssland gïr med pï att utlïmna Gaidamak till fïljd av hans nïra kontakter med Putin och dennes innersta cirkel.

Den stïrsta tidningsïgaren i Frankrike ïr juden Serge Dassault (Bloch), landets tredje rikaste man, senator, samt borgmïstare i Parisfïrorten Corbeil-Essonnes. Under 2004 delfinansierade Dassault upprïttandet av en av Frankrikes stïrsta moskïer.