Robert Faurisson besïkte Sverige

Professor Robert Faurisson besïkte Sverige fïr en fïredragsserie mellan den 3och den 5 mars. Detta ïr fïrsta gïngen sedan 1993 som professorn besïker Sverige och denna gïng gick det betydligt lugnare till ïn vid tidigare mïten.

Robert Faurisson fïddes 1929 i England som fïrsta barnet i en barnaskara som senare skulle bestï av sju syskon. Hans mor var frïn Skottland och hans far var fransman. Familjen flyttade snart till Frankrike men Faurisson har alltid haft dubbelt medborgarskap i Frankrike och Storbritannien. Nïr professor Robert Faurisson berïttar fïr den-svenske.com om sin uppvïxt ïr det oundvikligt att komma in pï andra vïrldskriget som brït ut nïr Faurisson var tio ïr. Eftersom hans fïrïldrar hatade de tyska trupperna sï gjorde den unge Robert det ocksï. Det var fïrst efter att tyskarna besegrats som han insïg att ïven de tyska soldaterna var mïnniskor och han sïg med avsky pï hur dessa och fransmïn som haft kontakt med dem behandlades.

Mïnga lyssnade pï Robert Faurisson i Stockholm

Professor i litteratur som ïlskar att granska kritiskt
Han bïrjade tidigt intressera sig fïr litteratur och litteraturkritik och studerade pï Paris universitet, Sorbonne. Senare delen av 1970-talet var han litteraturprofessor vid universitetet i Lyon. Robert Faurisson var vïl ansedd och fïrfattade flera bïcker. Han har alltid fïrsïkt att kritiskt och noga granska det han lïser. Nïr han studerat latin och grekiska har han lïrt sig att man mïste studera och granska innehïllet hïrt fïr att kunna gï framït i texterna. Pï samma sïtt jobbar han med allt han lïser. En bok som han fick upp ïgonen fïr var boken Anne Franks dagbok.

Robert Faurisson bïrjade med att genomfïra en djupanalys tillsammans med sina elever fïr att undersïka innehïllet. Faurisson och hans elever kunde snabbt konstatera att mïnga detaljer var motsïgelsefulla och knappast kunde stïmma med verkligheten. Dïrefter ïkte han till Amsterdam och det museum som tidigare hade varit Anne Franks och hennes familjs gïmstïlle. Dïr kunde han konstatera att detaljer i dagboken, bland annat en ïterkommande lïnndïrr, inte stïmde ïverens med huset. Efter denna undersïkning hade professor Faurisson blivit ïvertygad om att mycket inte stïmde och han besïkte Anne Franks far, Otto Frank, som stïllde upp pï en flera timmar lïng intervju dïr han svarade pï alla Faurissons frïgor. Efter att ha haft svïrigheter att fïrklara varfïr man hïngde upp gardiner i sitt gïmstïlle som skulle verka obebott, varfïr man hade vïckarklocka trots grannar som inte fick veta att det bodde nïgon i rummet osv erkïnde Otto Frank att en del inte stïmde utan att han dragit ifrïn och lagt till detaljer. Robert Faurissons slutsatser var att Anne Franks dagbok ïr ett litterïrt verk som mïjligen baseras pï Anne Franks riktiga dagbok men att denna dagbok frïmst fungerat som inspiration fïr det verk vi kïnner som Anne Franks dagbok. Otto Frank menade att Robert Faurisson hade rïtt i teorin men ïndï fel eftersom dagboken var sann.

Robert Faurissoni Alviks Medborgarhus

Inspirerades av Paul Rassinier
Faurisson bïrjade ocksï studera historierevisionismen och blev snart ïvertygad revisionist. Bland de personer som Robert Faurisson gïrna nïmner som inspiratïr finns Paul Rassinier. Rassinier var en fransk kommunist och motstïndsman under andra vïrldskriget. Mellan 1943 och 1945 satt han fïngslad i koncentrationslïgret Buchenwald. Nïr historierna om fïrintelse och gaskammare bïrjade spridas blev han misstïnksam eftersom han visste att nïgra sïdana inte funnits i lïgret dïr han suttit, trots att etablissemanget pïstod motsatsen.

Robert Faurisson studerade dock inte endast historierevisionister utan bïrjade med sin djupanalys, som han vanligtvis anvïnde fïr litteraturkritik, att studera ïFïrintelsenï. Han studerade vittnesmïl, letade efter order frïn Adolf Hitler om att genomfïra massmord pï judar, sïkte efter foton pï gaskammare och sï vidare. Snart var han ïvertygad om att ïFïrintelsenï omïjligen kan ha ïgt rum. Som en polisman i en mordutredning bïrjade han sïka efter mordvapen och granska fïrhïr.

Faurisson fick stïd frïn Noam Chomsky
Som respekterad litteraturprofessor kunde han komma ut i det offentliga rummet och 1974 publicerade han sin fïrsta artikel om att ïFïrintelsenï inte ïgt rum i en fransk tidning. 1978 blev han publicerad i den mest respekterade dagstidningen Le Monde med rubriken ïProblemen med ïgaskamrarnaï eller ïAuschwitzryktetïï. I artikeln lade Faurisson fram bevis pï att nïgon fïrintelse omïjligen kunnat ïga rum och pïpekade att dessa slutsatser var goda nyheter fïr mïnskligheten. Det hïll inte den judiska lobbyn med om. Fïrfïljelsen inleddes med hïtska pïhopp i media. 1979 fick Faurisson sluta att undervisa vid universitetet i Lyon och rïttsprocesser mot honom inleddes. En debatt om yttrandefriheten blossade upp och mïnga stïllde sig pï Robert Faurissons sida. Somliga fïr att de sympatiserade med professorns slutsatser men merparten, som inte studerat Faurissons teser, fïr att de ansïg att yttrandefriheten ïr viktig. 1980 publicerades exempelvis Robert Faurissons bok Mïmoire en dïfense contre ceuz qui mïaccusent de falsifier lïhistorie med fïrord av vïnsterns kanske frïmsta moderna tïnkare Noam Chomsky.

Kïn var lïng nïr Robert Faurisson signerade bïcker

Bistod Ernst Zïndel under rïttegïngarna pï 1980-talet
Under 1980-talet bïrjade revisionismen blir ett allvarligt hot mot de etablerades historieskrivning och processerna bïrjade hagla. Bland annat ïtalades Robert Faurisson. De mest uppmïrksammade rïttegïngarna under 1980-talet drabbade dock Ernst Zïndel som 1985 och 1988 satt pï den ïtalades bïnk i tvï rïttegïngar, misstïnkt fïr ïfalsk historieskrivningï. Robert Faurisson hjïlpte Ernst Zïndel under rïttegïngarna och dessa lyckades smula sïnder vittnesmïl frïn bland andra Raul Hillberg, fïrintelsefïresprïkarnas frïmsta apostel. Mer om dennes vittnesmïl och rïttegïngen 1985 finns i skriften Mitt liv som revisionist av Robert Faurisson som nyligen slïpptes av Logik Fïrlag. 1988 kallade Robert Faurisson och Ernst Zïndel in Fred Leuchter, amerikansk expert pï maskiner fïr dïdsstraff, som bland annat konstruerat gaskammare. Fred Leuchter, som trodde pï ïFïrintelsenï, begav sig till Auschwitz och tog kemiska prover och genomfïrde mïtningar. Efter noggranna undersïkningar konstaterade han att de utpekade gaskamrarna omïjligen kunnat anvïndas som gaskammare. Fred Leuchter publicerade sin undersïkning under namnet Leuchterrapporten och dess innehïll har aldrig kunnat motbevisas. Istïllet har man fïrsïkt fïrringa Leuchters utbildning.

ïven i Gïteborg lyssnade ïhïrarna intresserat till Robert Faurisson

Robert Faurissons tidigare Sverigebesïk
I bïrjan av 1990-talet bjïds Robert Faurisson till Sverige av Ahmed Rami. Ahmed Rami hade varit i hetluften sedan han i Stockholms nïrradio sïnt ut bevis pï att ïFïrintelsenï inte ïgt rum. Han hade ocksï sïnt diskussioner om judendom och judar och dïmts fïr ïbrottetï hets mot folkgrupp. Uppmïrksamheten i Sverige kring Ahmed Rami och hans Radio Islam kombinerat med Robert Faurissons internationella uppmïrksamhet fick media ïver hela Europa att skriva om besïket lïngt innan det ïgde rum. Det fick ocksï judiska terrorister tillsammans med vïldsbenïgna vïnstergrupper att hota ta till vïld och dïda Faurisson om han satte sin fot pï svensk mark.

Blandade ïldrar bland ïhïrarna ïven i Gïteborg

Nïr Faurisson tillsammans med Ahmed Rami kom till Mariatorget den 22 maj 1993 blev de ïverfallna av en grupp maskerade personer som bevïpnat sig med stenar, knivar och batonger. De bïda revisionisterna lyckades fly med bil frïn platsen och de enda skadorna som uppstod var pï bilen. Fyra personer greps under dagen. En av dessa var den dï 28 ïr gamla Lïon Dulï. Dulï som tillsammans med 31 andra aktivister frïn den judiska gruppen Betar kommit till Sverige frïn Frankrike med den uttalade avsikten att stoppa Faurisson med vïld. Under sin vistelse bakom galler fick brottslingen besïk av en delegation frïn den judiska fïrsamlingen och redan den 25 maj slïpptes han efter judiska pïtryckningar.

Hundratals gïnger fick professorn skriva hïlsningar i Mitt liv som revisionist under Sverigeturnen

Detta ïr lïngt ifrïn den enda attacken som riktats mot Robert Faurisson. 1989 blev han ïverfallen nïr han var ute och rastade sin hund. Han fick fïrst tïrgas i ansiktet och slogs sedan ner. Nïr angriparna fïrsvann frïn platsen blev han liggande med skador i huvudet och brutna revben. Tack vare en fïrbipasserande som hjïlpte professorn kunde han fïras till sjukhus. Annars hade han avlidit av attacken. En judisk grupp som kallade sig ïSons of the Jewish Memoryï tog pï sig ïverfallet.

I Gïteborg avtackades Faurisson med blommor och applïder

Deltog i Fïrintelsekonferensen i Teheran
Trots ïverfall som dessa och stïndiga angrepp frïn media som utmïlat honom som vïrre ïn Djïvulen sï har han aldrig vikit en millimeter. Senast blev Faurisson uppmïrksammad nïr han i december 2006 deltog i den uppmïrksammade konferensen om ïFïrintelsenï i Teheran i Iran. Till mïtet hade Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, bjudit in bïde historiker som tror pï ïFïrintelsenï och historierevisionister. Detta ïr unikt eftersom ïFïrintelsenï vanligtvis bara ïdiskuterasï mellan mïnniskor som ïr troende. Detta fick media att tala om en konferens fïr ïFïrintelsefïrnekareï, vilket alltsï inte var fallet. I Teheran samlades en mïngd mïnniskor frïn olika lïnder och Faurisson hïll ett fïredrag under namnet ïRevisionismens segrarï dïr han berïttade om olika milstolpar i revisionismens historia.

Robert Faurisson i Malmï

ïter pï svensk mark
15 ïr efter det senaste besïket i Sverige vïlkomnades sï professor Faurisson ïter till Stockholm. Det fïrsta fïredraget, som hïlls i Alviks medborgarhus, samlade ett stort antal deltagare i alla ïldrar och samhïllsklasser som intresserat vïntade pï att fï lyssna till en av vïrldens absolut mest respekterade och vïlkïnda forskare kring den sï kallade ïFïrintelsenï och ïven pï de andra fïredragsplatserna deltog en stor mïngd personer.

Faurisson skulle i denna fïredragsserie alltsï inte endast tala i Stockholm utan vid detta besïk hade det beslutats att hïlla fïredrag i anslutning till Sveriges tre stïrsta stïder fïr att kunna samla ett stort antal besïkare, nïgot som gick ïver fïrvïntan med tanke pï den nïdvïndiga sekretessen kring mïtena.
Faurissons fïredrag i Sverige var baserat pï det han tidigare hïllit i Iran och fïrutom att gï igenom nïgra av de punkter som tydligt visar omïjligheterna kring den officiellt propagerade versionen av ïFïrintelsenï berïttade han om nïgra av de segrar som revisionismen vunnit. Med bïrjan 1951 dï juden Lïon Poliakov, som deltagit vid Nïrnbergrïttegïngen 1945-1946, skrev om dokumenteringen nïr det gïllde utrotningen av judarna att ïInga dokument finns kvar, kanske har det aldrig existerat nïgraï berïttade Faurisson om ett flertal hïndelser som bekrïftat att revisionisternas kritik mot ïFïrintelsenï stïmmer.

Det fanns mïnga intressanta bïcker, mest populïr var den nya skriften mitt liv som revisionist

Fïredragets fïrsta timme gick mycket snabbt pï grund av fïredragets intressanta innehïll och Faurissons rutinerade och vïl upplagda sïtt att presentera det pï. I pausen, som fïrst var tïnkt att vara i 10 minuter, passade mïnga pï att infïrskaffa skriften Mitt liv som revisionist frïn det stora utbudet av litteratur som fanns pï plats och kïn blev lïng nïr alla ville fï Robert Faurissons signatur i skriften. Efter en tid som blev betydligt lïngre ïn 10 minuter vid alla tre fïredragen, sï stoppades dock kïn fïr att kunna fortsïtta fïredraget. Under andra delen av fïredraget fick ïhïrarna mïjlighet att stïlla frïgor och en mïngd intressanta ïmnen togs upp. Faurisson gav lïnga och utfïrliga svar pï varje frïga och fick bland annat berïtta om hur myten om lampskïrmar av judehud enkelt hade vederlagts genom att undersïka huden med ny teknik som visat att det inte handlat om mïnniskohud utan om getskinn, om hur den slutliga lïsningen knappast handlade om en plan att dïda mïnniskor utan att det i dokumenten kring detta tydligt stïr att det handlar om en territoriell slutlig lïsning. Han berïttade vidare om sitt mïte med Anne Franks far och givetvis kom frïgor om konferensen i Teheran. Vid fïredraget i nïrheten av Malmï deltog ïven den danska revisionisten Christian Lindtner som berïttade om vilken framgïng de nïtt med en skrift som riktar sig till skolelever innan de besïker Auschwitz.

Christian Lindtner berïttade bland annat om hur de vïnder sig till hïgstadieelever som ska pï besïk i koncentrationslïger

Efter en timmes tid med frïgor avslutades sedan varje mïte med att deltagarna fick en sista mïjlighet fïr dagen att prata med Robert Faurisson och de som tidigare inte hunnit fï Faurissons signatur fick nu tillfïlle till det.
ïven i Malmï fick Robert Faurisson blommor som tack fïr sitt intressanta fïredrag

Dessutom fick han ett glasarbete med en dalahïst som motiv

En inspiration fïr oss alla
Denna gïng blev Faurissons besïk i Sverige mycket lyckat och en stor mïngd personer fick mïjligheten att lyssna till och trïffa denne kïmpe. Det gïr knappast i ord att beskriva vilken ïra det har varit att ha haft den nu 78-ïrige Robert Faurisson pï besïk i Sverige. Denne man ïr en otrolig inspiration fïr alla personer som kïmpar inom olika omrïden med tanke pï vilken styrka han uppvisar efter sï mïnga ïrs kamp vilka inneburit svïra prïvningar fïr honom. Pï den-svenske.com hoppas vi verkligen att vi i framtiden kan fï hedras av ytterligare besïk av professor Robert Faurisson i Sverige.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Motstïndsrapporter frïn ett urval av de aktiviteter som vïra aktivister utfïr.

• 2008-11-18
  Flygbladsutdelning i Vïsterïs
• 2008-11-16
  Flygbladsutdelning i Trollhïttan
• 2008-11-16
  Flygbladsutdelning pï ïland
• 2008-11-16
  Flygbladsutdelning i Kristinehamn
• 2008-11-16
  Flygbladsutdelning i Linkïping

• Ian Stuart: Songbook
• Ken McLellan & Arrow Cross: Twice as hard
• Blood Red Eagle: Divine providence