Publicerad: 2008-11-18

Riksdagen rïstar fïr Lissabonfïrdraget

Pï torsdag vïntas riksdagen rïsta ja till Lissabonfïrdraget. Fïr mïnga kan det tyckas mïrkligt att politikerna i Sveriges riksdag rïstar ja till mindre makt eftersom Lissabonfïrdraget i praktiken innebïr att mer makt flyttas frïn riksdagen till EU-parlamentet. De svenska politikerna har dock misskïtt sig sï till den grad att det enda sïttet att rïdda sina egna ansikten ïr att flytta makten nïgon annanstans och sedan lïtsas som att det ïr EU:s fel att det inte gïr sï bra fïr Sverige. Vi har sett tydliga exempel pï detta nïr det gïller den svenska sjïlvstïndigheten. EU-anhïngare har den senaste tiden fïrsïkt fï oss att tro att om Sverige bara hade varit med i den ekonomiska och monetïra unionen (EMU) sï hade vi inte drabbats sï hïrt av den globala ekonomiska krisen.

Lissabonfïrdraget har idag stïd av sïvïl borgare som socialdemokrater. Dïrmed har fïrdraget inte vïckt nïgon stïrre debatt. Medierna har inte konflikter att skriva om, bloggvïrlden kïnner till fïr lite och politikerna ïr rïrande eniga (bortsett frïn miljïpartister och vïnsterpartister men de ïr alltid mot det mesta sï ingen orkar ta notis om dem).

Det som vïckt ett visst motstïnd ïr ur den sï kallade Lavaldomen kommer att folkas med Lissabonfïrdraget. Kort sammanfattat ïr Lavaldomen slutet pï en utdragen konflikt mellan fackfïrbundet Byggnads och fïretaget Laval i Vaxholm. De senare hade anstïllt billig utlïndsk arbetskraft som svenska jobbare inte kunde tïvla mot eftersom Sverige har ett starkare anstïllningsskydd. Domen gav Laval rïtt vilket var en hïrd stït mot svenska arbetare som dïrmed har svïrt att konkurrera mot utlïndska arbetare i Sverige eftersom utlïnningarna kan arbeta under billigare fïrutsïttningar. Efter Lavaldomen har liknande domar kommit utomlands.

I Lissabonfïrdraget framgïr tydligt att man vill arbeta hïrt fïr att arbetstagare ska kunna flytta fritt inom unionen. Politiken ïr inte helt olik de tvïngsfïrflyttningar som Sovjetunionen ïgnade sig ït, skillnaden ïr att det kommunistiska tvïnget ïr utbytt mot marknadsliberalt tvïng. Mïnniskor i unionen ska blandas tills de inte lïngre kïnner nïgon nationell samhïrighet. Dï ïr det nïmligen lïttare att gï vidare mot en vïrldsunion. Framfïr allt ïr det unga som ska flïnga runt och arbeta i Europa:

Artikel 47
Medlemsstaterna ska inom ramen fïr ett gemensamt program frïmja utbytet av unga arbetstagare.

Lïndernas grïnser ska helt enkelt suddas ut. Bland annat kan man lïsa att ïKvantitativa importrestriktioner samt ïtgïrder med motsvarande verkan ska vara fïrbjudna mellan medlemslïnderna.ï Detta kan exempelvis innebïra att de redan hïga grïnserna fïr privatimport av alkohol helt slopas, men behïver inte gïra det eftersom en senare punkt talar om vissa begrïnsningar som baseras pï ïallmïn moralï.

Foto: Europaparlamentet

Flaggorna utanfïr EU-parlamentet symboliserar snart inte lïnder utan delstater.

Lissabonfïrdraget faststïller ocksï att det inte ska fïrekomma ïnïgon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, nïrd e passerar de inre grïnserna.ï Man ska dessutom ha en gemensam invandringspolitik. Pï kort sikt kan det sïkert vara bra fïr Sverige som stïndigt toppar mottagandet men pï lïngre sikt innebïr det trots allt att ïven om ett parti som vill tillvara svenska intressen skulle fï inflytande ïver svensk politik sï skulle vi inte ha rïtt att pïverka vïr egen invandringspolitik. EU ska bestïmma hur mïnga som ska slïppas in i Europa och nïr de vïl ïr hïr kan de bosïtta sig var de vill, jobba med vad de vill och flytta runt pengar och varor hur som helst inom unionen. Alla frïmlingar som redan finns hïr kan fïrflytta sig frïn land till land och illegala ïflyktingarï (alltsï sïdana mïnniskor som inte har flyktingstatus men ïndï gïmmer sig i Europa) blir svïrare att hitta eftersom de kan gïmma sig i hela EU.

I Lissabonfïrdraget stïr det ocksï om ett gemensamt EU-fïrsvar. Det krïvs fortfarande enhïlliga beslut lïnderna emellan fïr ett fïrsvar men bara att det finns med i och mïjliggïrs i fïrdraget sï stïr vi ett steg nïrmare ett gemensamt EU-fïrsvar.

Pï punkt efter punkt ger Lissabonfïrdraget gemensamma lagar, regler och riktlinjer. Det handlar om allt frïn den inre europeiska marknaden (fïr varor och tjïnster), fïrsvar och invandring till socialpolitik, kultur och folkhïlsa. En EU-ordfïrande och en utrikesminister kommer ocksï i och med fïrdraget. Ordfïrande ïr bara ett lindrigare ord fïr en EU-president. Stegen till en EU-stat blir sïledes allt fïrre i och med Lissabonfïrdraget.

Den 20 november kommer riksdagen att rïsta fïr Lissabonfïrdraget. Det ïr ett svek mot det svenska folket. Politikerna i Sveriges riksdag ïr landsfïrrïdare, nïgon annan fïrklaring till deras folkfientliga beslut finns inte.