Pī torsdag vīntas riksdagen rīsta ja till Lissabonfīrdraget. Fīr mīnga kan det tyckas mīrkligt att politikerna i Sveriges riksdag rīstar ja till mindre makt eftersom Lissabonfīrdraget i praktiken innebīr att mer makt flyttas frīn riksdagen till EU-parlamentet. De svenska politikerna har dock misskītt sig sī till den grad att det enda sīttet att rīdda sina egna ansikten īr att flytta makten nīgon annanstans och sedan lītsas som att det īr EU:s fel att det inte gīr sī bra fīr Sverige. Vi har sett tydliga exempel pī detta nīr det gīller den svenska sjīlvstīndigheten. EU-anhīngare har den senaste tiden fīrsīkt fī oss att tro att om Sverige bara hade varit med i den ekonomiska och monetīra unionen (EMU) sī hade vi inte drabbats sī hīrt av den globala ekonomiska krisen.
Lissabonfīrdraget har idag stīd av sīvīl borgare som socialdemokrater. Dīrmed har fīrdraget inte vīckt nīgon stīrre debatt. Medierna har inte konflikter att skriva om, bloggvīrlden kīnner till fīr lite och politikerna īr rīrande eniga (bortsett frīn miljīpartister och vīnsterpartister men de īr alltid mot det mesta sī ingen orkar ta notis om dem).
Det som vīckt ett visst motstīnd īr ur den sī kallade Lavaldomen kommer att folkas med Lissabonfīrdraget. Kort sammanfattat īr Lavaldomen slutet pī en utdragen konflikt mellan fackfīrbundet Byggnads och fīretaget Laval i Vaxholm. De senare hade anstīllt billig utlīndsk arbetskraft som svenska jobbare inte kunde tīvla mot eftersom Sverige har ett starkare anstīllningsskydd. Domen gav Laval rītt vilket var en hīrd stīt mot svenska arbetare som dīrmed har svīrt att konkurrera mot utlīndska arbetare i Sverige eftersom utlīnningarna kan arbeta under billigare fīrutsīttningar. Efter Lavaldomen har liknande domar kommit utomlands.
I Lissabonfīrdraget framgīr tydligt att man vill arbeta hīrt fīr att arbetstagare ska kunna flytta fritt inom unionen. Politiken īr inte helt olik de tvīngsfīrflyttningar som Sovjetunionen īgnade sig īt, skillnaden īr att det kommunistiska tvīnget īr utbytt mot marknadsliberalt tvīng. Mīnniskor i unionen ska blandas tills de inte līngre kīnner nīgon nationell samhīrighet. Dī īr det nīmligen līttare att gī vidare mot en vīrldsunion. Framfīr allt īr det unga som ska flīnga runt och arbeta i Europa:
Artikel 47
Medlemsstaterna ska inom ramen fīr ett gemensamt program frīmja utbytet av unga arbetstagare.
Līndernas grīnser ska helt enkelt suddas ut. Bland annat kan man līsa att īKvantitativa importrestriktioner samt ītgīrder med motsvarande verkan ska vara fīrbjudna mellan medlemslīnderna.ī Detta kan exempelvis innebīra att de redan hīga grīnserna fīr privatimport av alkohol helt slopas, men behīver inte gīra det eftersom en senare punkt talar om vissa begrīnsningar som baseras pī īallmīn moralī.
Foto: Europaparlamentet
Flaggorna utanfīr EU-parlamentet symboliserar snart inte līnder utan delstater.
Lissabonfīrdraget faststīller ocksī att det inte ska fīrekomma īnīgon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, nīrd e passerar de inre grīnserna.ī Man ska dessutom ha en gemensam invandringspolitik. Pī kort sikt kan det sīkert vara bra fīr Sverige som stīndigt toppar mottagandet men pī līngre sikt innebīr det trots allt att īven om ett parti som vill tillvara svenska intressen skulle fī inflytande īver svensk politik sī skulle vi inte ha rītt att pīverka vīr egen invandringspolitik. EU ska bestīmma hur mīnga som ska slīppas in i Europa och nīr de vīl īr hīr kan de bosītta sig var de vill, jobba med vad de vill och flytta runt pengar och varor hur som helst inom unionen. Alla frīmlingar som redan finns hīr kan fīrflytta sig frīn land till land och illegala īflyktingarī (alltsī sīdana mīnniskor som inte har flyktingstatus men īndī gīmmer sig i Europa) blir svīrare att hitta eftersom de kan gīmma sig i hela EU.
I Lissabonfīrdraget stīr det ocksī om ett gemensamt EU-fīrsvar. Det krīvs fortfarande enhīlliga beslut līnderna emellan fīr ett fīrsvar men bara att det finns med i och mījliggīrs i fīrdraget sī stīr vi ett steg nīrmare ett gemensamt EU-fīrsvar.
Pī punkt efter punkt ger Lissabonfīrdraget gemensamma lagar, regler och riktlinjer. Det handlar om allt frīn den inre europeiska marknaden (fīr varor och tjīnster), fīrsvar och invandring till socialpolitik, kultur och folkhīlsa. En EU-ordfīrande och en utrikesminister kommer ocksī i och med fīrdraget. Ordfīrande īr bara ett lindrigare ord fīr en EU-president. Stegen till en EU-stat blir sīledes allt fīrre i och med Lissabonfīrdraget.
Den 20 november kommer riksdagen att rīsta fīr Lissabonfīrdraget. Det īr ett svek mot det svenska folket. Politikerna i Sveriges riksdag īr landsfīrrīdare, nīgon annan fīrklaring till deras folkfientliga beslut finns inte.
Krisen utnyttjas av eurofīresprīkare
Irland vill inte ha en ny folkomrīstning om Lissabonfīrdraget
Idag rīstar Irland om EU:s framtid
Irland gīr till val om EU:s framtid
Lissabonfīrdraget īr redan oerhīrt kostsamt