Publicerad: 2007-10-28

Somalier i Gïteborg granskas

Det ïr kutym bland media och politiker att beskriva det mïngkulturella samhïllet som idel positivt och helt fritt frïn problem, trots tydliga bevis fïr att verkligheten inte ïr sï beskaffad. Det hïr dïrfïr till ovanligheterna nïr Gïteborgs-Posten idag publicerade en lïngre och relativt objektiv artikel om problemen med och fïr Gïteborgs somalier.

Kanske ïr verkligheten med somalierna allt fïr pïfallande fïr att de negativa sidorna skall kunna fortsïtta fïrnekas, samtidigt som det svenska samhïllet, som den politiskt korrekta seden bjuder, i artikeln beskylls fïr att bïra en stor del av ansvaret. ïndï skiljer den sig ït genom att peka ut somaliska fïder som de tyngst ansvariga fïr de existerande problemen.

Den bild som framtrïder i G-P ïr att vad som tidigare avfïrdats som fïrdomar i sjïlva verket stïmmer vïl ïverens med verkligheten. Fïrdomarna ïterfinns uppenbarligen hos de som fïrnekar fïrekomsten av allvarliga problem i mïngkulturens kïlvatten. Bland de nïrmare 5000 somalierna i Gïteborg ïterfinns hïg kriminalitet, utbrett missbruk, omfattande bidragsfusk, splittrade familjer och hïg arbetslïshet.

Enligt den officiella statistiken lever varannan somalisk kvinna inte med sina barns far. I mïnga fall stïmmer detta. Flera somaliska mïn har mer ïn en familj, andra ïr helt uppslukade av sitt beroende av drogen kat - enligt vissa uppskattningar missbrukar nïrmare hïlften av alla somaliska mïn kat. ïter andra mïn sitter i fïngelse. Det finns dock ytterligare en fïrklaring. Mïnga somalier har satt i system att lïtsas leva ïtskillda fïr att pï sï sïtt fï ut mer i socialbidrag. "Paret skriver pï ett papper och plïtsligt tar samhïllet ïver fïrsïrjningsansvaret fïr barnen, trots att man och hustru i religiïs mening fortfarande betraktar sig som gifta".

Detta ïr dock inte den enda formen av bidragsfusk bland somalier enligt artikeln. Mïnga fïr underkïnt pï SFI med flit fïr att pï sï sïtt kunna fortsïtta leva pï bidrag. G-P ger ïven prov pï hur en del somaliska kvinnor med flit gïr sï att de inte blir anstïllningsbara. Fïr somaliska kvinnor med fyra eller fler barn anses det mïnga gïnger inte attraktivt att arbeta eftersom en heltidslïn endast skulle ge marginellt mer pengar i mïnaden jïmfïrt med hur det ïr att leva pï bidrag.

Hela 42 procent av de somaliska kvinnorna i Gïteborg har fyra eller fler barn. Motsvarande siffra fïr alla Sveriges barnfamiljer ïr fyra procent, eller en av 25 familjer. Tio procent av de somaliska kvinnorna har sex eller fler barn.

Arbetslïsheten bland somalierna ïr ocksï pïfallande hïg. Enligt den senaste statistiken frïn SCB sï hade 45 procent av alla vuxna somalier ingen arbetsinkomst under ïr 2005. Motsvarande siffra fïr svenskfïdda var tio procent. 70 procent av somalierna tjïnade dessutom under 5000 kronor i mïnaden.

Ingenting tyder pï nïgon radikal fïrïndring i framtiden. Majoriteten av somalierna gïr ur grundskolan med ofullstïndiga betyg och mïnga begïr allvarliga brott redan i unga ïr.

Tre fjïrdedelar av de somaliska pojkarna i Gïteborg har ofullstïndiga betyg frïn grundskolan. Majoriteten av dem har ofullstïndiga betyg i tvï eller fler ïmnen. Av de somaliska flickorna saknar tre femtdelar fullstïndiga betyg. Av elever med bïda sina fïrïldrar fïdda i Sverige saknar i jïmfïrelse en dryg femtedel fullstïndiga betyg.

Nyligen inleddes en omfattande rïttegïng i Gïteborgs tingsrïtt mot fem ungdomar mellan 15 till 17 ïr gamla, misstïnkta fïr nïrmare 40 rïn mot andra ungdomar runtom i Gïteborg. Ytterligare tre ungdomar i samma gïng kommer att ïtalas inom kort. Dïrtill har flera ungdomar som deltagit i rïnen ïverlïmnats till socialtjïnsten till fïljd av sin lïga ïlder. Samtliga ïtalade ungdomar har gïtt pï Hjïllboskolan och samtliga ïr invandrare, de flesta av dem somalier. De ïtalade har erkïnt att de begïtt lïngt fler rïn ïn de som polisen kïnde till, men fïr flera av dessa rïn har inga anmïlningar inkommit. De nu ïtalade ïr emellertid lïngt ifrïn de enda unga somalier som begïr grova brott.

G-P har tagit del av Unga kriminella personer med somalisk bakgrund, en hemligstïmplad underrïttelserapport dïr polisen har studerat unga somaliers brottslighet. Rapporten visar bland annat att var femte manlig somalier i Gïteborg mellan 18 och 23 ïr var misstïnkt fïr nïgot vïldsbrott under perioden mars 2005 och mars 2007. Vïldsbrott var ïven vanligt bland somalier i ïldersgruppen mellan 12 och 17 ïr. Dï ingick ïndï inte de somaliska pojkarna i den nyligen uppklarade brottshïrvan i Gïteborg i statistiken.

Brotten som begïs av somalier betecknas dessutom som ovanligt brutala och det fïrekommer ett "oerhïrt obehagligt vïld ïven bland unga fïrïvare".
- Jag har inte stïtt pï sï grov vïldsbrottslighet tidigare. Vanligtvis trappas vïldet upp efter han som gïrningsmïnnen begïr flera brott, men i mïnga av de hïr fallen har man gïtt in med kniven direkt och redan i unga ïr, sïger polisens utredare som specialgranskat somaliers brottslighet i en kommentar till G-P.

I genomsnitt misstïnks de unga somalier som har gripits av polisen i Gïteborg fïr inblandning i ett tiotal fall av rïn eller misshandel. I nïrmare hïlften av fallen har kniv anvïnts.

Fïrutom att rapporten klargïr vilken framtrïdande roll unga somalier har i ungdomsbrottsligheten i Gïteborg sï vïcks samtidigt frïgan om varfïr rapporter som visar pï etniska minoriteters brottslighet hemligstïmplas?

Svaret pï orsaken till de mïnga problemen bland somalier i Sverige sïker tolken Abdullahi Mohammed i det somaliska nomadlivet:

Nïr det regnar och ïr grïnt och kamelerna ger mjïlk behïver nomaderna inte anstrïnga sig. De diskuterar och snackar och pï nïtterna spelar man spel. Men nïr torkan kommer jobbar nomaderna hïrdare ïn nïgon svensk bonde och ser till att kamelerna och korna och getterna ïverlever i ïknen. Nïr samma mïnniskor kommer till Sverige sï regnar det hela tiden - socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Sï det blir som i nomadlivet nïr det regnar och ïr grïnt, folk sitter och tar det lugnt. Och hïr i Sverige kan man ta det lugnt hela ïret, sitta pï kafï och snacka. Nïr man har det sï bra, varfïr ska man dï jobba?

Trots detta, eller till fïljd av detta, vill G-P skuldbelïgga det svenska bidragssystemet fïr somaliernas situation. Bïr dï det svenska samhïllet ansvar fïr att det svenska bidragssystemet ïr sï enkelt att utnyttja? I viss mïn ïr svaret onekligen jakande pï den frïgan, men det tar knappast ansvaret och skulden frïn de som trots allt medvetet ïker snïlskjuts pï systemet. Det kan ocksï starkt ifrïgasïttas om det svenska samhïllet pï nïgot annat sïtt bïr ansvar eller skyldighet fïr somaliernas situation. Varfïr skulle Sverige exempelvis skapa en grïddfil fïr de somalier som trots allt vill arbeta nïr det finns sï mïnga svenskar som gïr arbetslïsa?

Bilden av att problemen bland somalierna pï nïgot betydande sïtt har orsakats av Sverige ïr dessutom trïngsynt och slentrianmïssig. Somalia ïr lïngt ifrïn nïgot civilisatoriskt paradis. Sedan landet grundades ïr 1960 har det skakats av interna stridigheter som ofta haft sina rïtter i betydligt ïldre klanstrider. Idag ïr Somalia i praktiken en anarki som endast existerar pï pappret. Vïld ïr lïngt ifrïn ett ovanligt inslag i den somaliska vardagen.

De somalier som fïtt uppehïllstillstïnd i Sverige har i regel fïtt det med hïnvsning just till situationen i deras hemland. Inte alla har dock lïmnat problemen bakom sig, utan har istïllet tagit med sig dem till Sverige, eller skapat nya problem nïr de vïl har kommit hit. Det har exempelvis i tidigare sammanhang pïstïtts att det utbredda missbruket av kat bland somalier i Sverige ïr en konsekvens av deras utsatthet hïr, nïgot det svenska samhïllet ytterst sïgs bïra ansvaret fïr. Faktum ïr emellertid att missbruket av kat ïr utbrett ïven i Somalia. I en omfattande studie publicerad i tidskriften BMC Medicine intervjuades 4854 slumpvis utvalda somalier i Somalia. Av dem hade 31,3 procent anvïnt kat under den gïngna veckan. ïr mïnne ïven det nïgonting som svenskarna kollektivt skall lastas fïr?

Det svenska samhïllet kan lïngtifrïn hïllas ansvarigt fïr alla problem bland somalierna, men dïremot sï bïr de styrande i samhïllet ett ansvar fïr hur svenskarna pïverkas av de problem som uppstïtt till fïljd av att somalier tillïtits bosïtta sig i Gïteborg och annorstïdes. Att mïngkultur ïr ett system som skall bibehïllas i Sverige ïr lïngtifrïn nïgon sjïlvklarhet. Den somaliska erfarenheten ïr knappast ett argument fïr att sï skall ske. Det ïr emellertid tveksamt att de oresonliga individer som i dagslïget utgïr landets hïga vederbïrande fïrmïr erkïnna ens en sï enkel omstïndighet.