Publicerad: 2007-12-09

Etablissemangets strategi i Salem

ïrets Salemmanifestation liknade i mïngt och mycket fïregïende ïrs upplagor. Vïnsterextrema element hade sin vana trogen tagit sig till platsen och manifesterade sin stïndpunkt under banderollen "En fixad - nu tar vi resten". Traditionsenligt fick de ïven lïmna platsen med ofïrrïttat ïrende. De vïnsterextrema hann dïremot fïrstïra fïr vanliga Salembor. Bland annat anlades brïnder vid Sïbyskolan och Sïderby friskola varefter vïnsterextremister utsatte tillkallad brandpersonal fïr stenkastning likt ungdomar i invandrartïta fïrorter.

Infïr Salemmanifestationen har flera media rapporterat om hur lokalpolitiker i Salem fïrsïkt fï demonstrationstillstïnden indragna. I regel har media vidarebefordrat politikernas argument om att demonstrationerna brukar urarta i vïldsamheter varfïr de borde fïrbjudas. Sïvïl politiker som media har dïrmed medvetet fïrbisett det flagranta faktum att Salemmanifestationen aldrig har urartat i vïldsamheter varemot de vïnsterextrema elementen mïlmedvetet anstïllt vïldsamheter varje ïr, frïmst mot polis pï plats men ïven mot civila mïl i Salem.

Om politikerna med ïrligt uppsït skulle motsïtta sig vïldsamheterna i Salem sï borde de rimligen rikta sin kritik enkom mot de vïnsterextrema. Sï har emellertid inte skett.

De vïnsterextrema pï plats tar ïrligen till sin gamla invanda och inherenta strategi att anlïgga fïrstïrelse fïr att pï sï sïtt fïrsïka skapa en motvilja till Salemmanifestationen. De ïr vïl medvetna om att de omïjligen skulle kunna uppmuntra nïgon betydande del av kommunbefolkningen att stïlla sig bakom deras linje att vïld mot etniska svenskar borde bejakas. Deras enda alternativ ïr att fïrmï folk att fïrknippa en manifestation mot vïld till en manifestation kantad av vïld, ïven om det inte ïr Salemmanifestationens deltagare som stïr fïr vïldet.

Kommunpolitikerna ïr allt fïr villiga att se till sï att vïnsterextremisternas strategi blir framgïngsrik eftersom det ytterst ïr konsekvenserna av deras fïrda politik som kritiseras i manifestationer likt den i Salem. De senaste decenniernas invandrarpolitik som drivits av sïvïl socialistiska som borgerliga regeringar har resulterat i ett samhïlle diametralt motsatt det svenska folkets intressen, med bland annat fïrsïmrad ekonomi, minskad solidaritet, ïkad brottslighet och ett ïkat vïld som konsekvenser. Daniel Wrestrïm ïr en av de mïnga individer som betraktas som acceptabla offer fïr den fïrda politiken, men det ïr ett ansvar som politikerna ytterst ogïrna axlar och ett faktum som de helst av allt inte vill att folk skall uppmïrksammas pï.

Media ï sin sida skïms heller aldrig fïr att ljuga. De ïr lika vïl medvetna om vilka som stïr fïr vïldet i Salem som de ïr medvetna om att politikernas framstïllning av problemen i Salem ïr snedvriden. ïndï ifrïgasïtter de vare sig politikerna eller de vïnsterextrema utan framstïller dylika vïldsamheter som ett resultat av de "hïgerextremas" demonstration. Rubrikerna lyder vid varje tillfïlle att det ïr "nazistdemonstrationen" som "urartar", trots att det i sjïlva verket genomgïende ïr nationalsocialismens motstïndarlïger som glorifierar och griper till vïld.

Handlingsmïnstret ïr definitivt ingenting unikt fïr Salemmanifestationen utan nïrhelst vïnsterextremister angriper nationalsocialistiska arrangemang, eller ïven andra gruppers arrangemang fïr den delen, sï ïr den massmediala vinklingen att fïrsïka associera "nazisterna" med vïldet samtidigt som de vïnsterextremas roll tonas ned.

Att detta sker systematiskt illustreras bland annat i Publicistklubbens ïrsbok 2007, en skrift fïr journalister av journalister dïr den vïlkïnde journalisten Niklas Svensson uttrycker sig ovanligt rïttframt apropï medias ensidighet och enfald vad gïller vïnsterextremisters destruktiva fïrehavanden i samhïllet:

Aldrig under mina tretton ïr pï Expressen har jag kïnt mig sï totalt ïverkïrd som den kvïll dï vi fick beskedet om att samtliga vïnsterextremister skulle anonymiseras. Joachim Berners vackra ord knappt tvï ïr tidigare var inget annat ïn vackra ord. Det ïr mïjligt att det fanns flera olika skïl till hans beslut. Men huvudskïlet kan ha funnits pï Expressens redaktion.

Vi hade tidigt under vïr granskning funnit obehagliga kopplingar mellan dïmda vïnsterextremister och anstïlld personal pï redaktionen. Och vi hade upptïckt texter pï kultursidorna som tog vïnsterextremisterna i fïrsvar.

Det kan fïrvïntas att media och politiker framgent med allt stïrre emfas kommer fïrsïka fïrhindra nationella manifestationer med hïnvisning till de vïnsterextremas vïld, eller hur "nazistdemonstrationer" uratar som de bedrïgligen formulerar saken. Det ïr sïledes av vikt att nationella inte bara uppvisar oantastlig disciplin vid sina aktiviteter utan ïven att det svenska folket aktivt informeras om hur verkligheten fïrhïller sig. De nidbilder som de presenteras av vilka som stïr fïr det politiska vïldet i dagens Sverige kommer nïmligen stïndigt att vara prïglad av de obehagliga kopplingar som existerar mellan vïnsterextremister och anstïlld personal pï landets massmediala redaktioner.