Publicerad: 2007-12-19

Bedrïgeriet med de mïnskliga rïttigheterna

Ingen verbal konstruktion ïr sï kraftfull och effektiv nïr det gïller att fullstïndigt avvïpna dess kritiker som uttrycket om "mïnskliga rïttigheter". Sedan instiftandet av FN:s deklaration om de mïnskliga rïttigheterna 1948 har inte en enda regering i vïrlden, eller frihetsïlskande akademiker, undvikit uttrycket nïr de yrat om vïrldsfïrbïttringar eller hoppats pï att utïka sin egen vïlfïrd. Trots detta har det skett en pïfallande ïkning av inskrïnkningar av de mïnskliga rïttigheterna sedan klausulen om just dessa rïttigheter togs i bruk.

Anledningen till det ïr enkel och representerar inte en motsïgelse vad gïller begreppet. Den lexikografiska konstruktionen "mïnskliga rïttigheter" ïr det mest framgïngsrika verktyget fïr att dïlja ofïrïtter gentemot sïrskilda rïttigheter hos folk. Idag har det blivit ett honnïrsord fïr liberal plutokrati och dess vïnstervridna fïrfattare i sïkandet efter ett moraliskt fïrsvar fïr dessas militïra ïventyr eller mediala lïgner. Vid en nïrmare grammatisk undersïkning av den lexikografiska akrobatiken vad gïller uttrycket "mïnskliga rïttigheter" sï betecknar det ett abstrakt juridiskt omrïde som vilar pï en myriad av olika definitioner. Dess ursprungliga beskaffenhet fïrhindrar konkreta rïttigheter fïr ett givet folk, nation, ras, folkstam eller social grupp. Uttrycket "mïnskliga rïttigheter" ïr specialdesignat fïr en rotlïs och anonym individ eller en gïr-det-sjïlv konsument utan historiskt minne, omedveten om sin ras och kultur. Det ïr ett sjïlvuppfyllande uttryck med olika innebïrd i olika sociala och historiska sammanhang. Fïr en utfattig palestinier bosatt i ett flyktinglïger pï Vïstbanken har mïnskliga rïttigheter en annan innebïrd ïn fïr hans granne, den judisk-amerikanske nybyggaren vars avlïgsna kusiner fïrsvann i Europa under andra vïrldskriget. Fïr en serbisk bonde har mïnskliga rïttigheter en innebïrd, fïr den nïrbelïgna albanske jordbrukaren en annan. Fïr en av Washington DC:s experter eller politiker har mïnskliga rïttigheter en annan klang ïn fïr den fattige vita jordbrukaren i Oklahoma som har fïtt avveckla eller fïrlorat sitt arbete till illegala invandrare.

De mïnskliga rïttigheternas ideologi ïr sïrskilt vïl infïrlivad i den amerikanska rïttsprocessen. Dess franska motsvarighet les droits de lïhomme ("mannens rïttigheter") skulle, om det anvïndes i dagens USA, orsaka raseri hos mïnga feminister och bisexuella. Den amerikanska nationens grundare Thomas Paine skulle troligen bli stïmd om han gett ut sitt arbete The Rights of Man idag eftersom hans uttryck "man" syftar till ett maskulint och helt vitt samhïlle. Sïledes skulle Paines betydelsefulla virila "man" bli ersatt av det kastrerade, om inte transvestita, adjektivet "mïnniska". Tyskarna verkar ha stïrre tur dï deras uttryck Menschenrechte ïr nïrmare det engelska uttrycket om mïnskliga rïttigheter. ïtminstonde var det vad som var meningen efter denazifieringsprocessen som i stor utstrïckning drevs fram av den judisk-amerikanska Frankfurtskolans omskolare i efterkrigstidens Tyskland.

Mïnga fïrfattare menar att de mïnskliga rïttigheterna ïr av bibliskt ursprung vars sekulïra utskott skapat grundstenarna i den moderna liberala demokratin. Nïr man studerar ideologin om de mïnskliga rïttigheterna nïrmare visar det sig att det ïr den mest rasistiska och sjïlvfïrhïrligande tro som orsakar orïkneliga katastrofer och besvikelser. Ideologins egna natur framhïrdar att alla folk ïr jïmlika ï och dïrfïr kan offras. Budskapet som ideologin om de mïnskliga rïttigheterna framfïr ïr illusionen att varje mïnniska pï jorden mïste vara rik och vacker, och att denne kan byta social status efter tycke. En fïrstulen blick pï verkligheten visar dock att folk inte ïr fïdda jïmlika, icke vare sig det gïller fysik eller den genetiska uppsïttningen! Nïgon bïr pï kromosomer som grundar fïr kriminalitet och gïr denne till ett framtida fall som seriemïrdare. Nïgon fïds med avlïngt ansikte och runt format bakhuvud, likt mïnga europïer, en annan har en sluttande panna pï en neanderthalliknade skalle. Nïgons IQ tangerar 150, en annan ïr sinnessvag och till stïrre belastning fïr samhïllet ïn en tillgïng fïr det. Omsatt i praktiken i ett mïngkulturellt samhïlle sï leder dogmen om de mïnskliga rïttigheterna till social polarisering, spïnningar och slutligen till inbïrdeskrig.

Sïrskillt barbarisk ïr dogmen om de mïnskliga rïttigheterna under krig. Varfïr? Lït oss stïlla en retorisk frïga. Vad hïnder nïr individer och folkslag placeras utanfïr kategorin "mïnniskor", sï som de tyska civila under andra vïrldskriget? Inga vilda gissningar krïvs vad gïller den frïgan. Utpekade som monster och odjur av de allierade sï passade inte tyskarna in i den skyddade zonen som mïnskliga rïttigheter utgïr. Odjur och monster mïste utplïnas, deras stïder fosforbombas och deras kultur frïn Monte Cassino till Berlins museum mïste angripas som ultimata symboler fïr onskan.

Pï den akademiska nivïn appliceras samma exkluderande arbetssïtt. En akademiker eller sjïlvtïnkande person som tvivlar pï de mïnskliga rïttigheternas paradigm blir genast kategoriserad som "hïgerextrem" och liknas vid en pessimist, en korkad, konstig person ï ett sjukligt tillstïnd inte vïrdigt nïgra mïnskliga rïttigheter. Han ïr en frïmling som i vïrsta fall krïver inlïsning pï en psykiatrisk institution, eller som behïver trïning i etniskt medlidande i bïsta fall. Hur i hela vïrlden skulle en "nazist" eller hans kusin, i ordets utstrïckning, "antisemiten" ses som en mïnsklig varelse? Han mïste tystas fïr gott.

Baksidan av "mïnskliga rïttigheter" ïr ett annat lexikografiskt barbari dïr det anmïrkningsvïrda nya uttrycket "hatbrott" tïl att poïngteras. Dess semantiska elasticitet skapar en kriminell i varje kritiker av den moderna liberala mytologin. Det snabba fïrïkandet av sïdana meningslïsa standardiserade talesïtt tjïnar som en skïld fïr det liberala systemet fïr vilket det, likt forna Sovjetunionen, noga dïljer en totalitïr karaktïr. Slutligen kommer det att bli fïrintat av samma predikande mïstare som infïrde detta lexikografiska och juridiska nonsens.

Den amerikanske medborgaren och fïre detta diplomaten Dr. Tom Sunic ïr professor i statsvetenskap och i denna artikel beskriver han bedrïgeriet med dogmen om de mïnskliga rïttigheterna, rïttigheter som snarare anvïnds som ett redskap fïr fïrtryck ïn den "godhet" som det gïrna framstïlls som av etablissemanget.

Dr Sunic ïr en uppskattad fïrfattare som tidigare utgivit boken Against Democracy and Equality och nu ïr aktuell med boken Homo Americanus, med fïrord av professor Kevin MacDonald. Boken kommer inom kort att vara tillgïnglig via NSF-Butiken.