Publicerad: 2007-12-20

Brïk kring Israels ambassad

2006 blev Israels ambassad uppsagda frïn sina lokaler pï Torstenssonsgatan. Man bïrjade genast sïka nya lokaler och tillsammans med Statens fastighetsverk som pï uppdrag av utrikesdepartementet skulle hitta lokaler sï hittade man en byggnad, Gamla skogsinstitutet, i Nobelparken vid Djurgïrdsbrunnsvikens nordvïstra strand. Det fanns dock nïgra problem som man fïrst mïste lïsa. Lokalerna var kulturmïrkta och Nobelparken ïr en populïr plats fïr de boende i nïrheten att promenera i.

Regeringen godkïnde fïrïndringarna det skulle innebïra nïr den 300 ïr gamla byggnaden skulle bli ambassad. Befolkningen i omrïdet vïnde sig dock mot byggandet av flera orsaker. Under tiden kunde naturligtvis inte Israels ambassad stï utan lokaler. De hïnvisades till provisoriska lokaler pï Storgatan 41 dïr de nu ligger och ïr granne med Historiska museet och Riksantikvarieïmbetet. ïven flytten dit var inte helt problemfri.

I denna k-mïrkta byggnad ïr det tïnkt att Israels ambassad ska ligga

Israels offensiva politik har sedan 1948 resulterat i flera miljoner flyktingar, varav mïnga ïr oerhïrt bittra och hatiska mot Israel. Sverige har tagit emot en hel del sïdana mïnniskor som fïtt sina byar fïrstïrda, slïktingar mïrdade och historia utraderad. Detta gïr att det finns en naturlig hotbild mot Israels ambassad. Dessutom finns det unga stenkastande vïnsterungar som utan att riktigt fïrstï varfïr hatar Israel och deras politik. Hotbilden medfïr att ingen ïr sï nïjd med att vara granne till Israels ambassad.

- I alla sammanhang talar man om att flytta hotbilder bort frïn viktiga kulturarv. Hïr har man valt att flytta en ambassad till en plats dïr Sveriges viktigaste samling av nationellt kulturarv finns, sade Bjïrn Peck, ordfïrande i den lokala Saco-fïreningen pï Riksantikvarieïmbetet till Dagens Nyheter 2006.

Farhïgorna hïrsammades dock inte och ambassaden ligger i skrivande stund dïr, frïgan ïr fïr hur lïnge. Striden om Nobelparken och det k-mïrkta Gamla skogsinstitutet pïgïr nïmligen pï hïgvarv. En motstïndsgrupp har bildats. Argumenten ïr delvis de samma som vid fïrra flytten. Man oroas ïver attentatsrisken och att det ska drabba de boende i omrïdet. Man menar ocksï att avspïrrningarna kommer att fïrsvïra fïr dem som vill rasta hunden eller gï och strosa i parken.

Grannarna, tillsammans med flera hembygdsfïreningar, har protesterat men regeringen gav sitt medgivande till ambassadsbygget, trots invïndningar frïn Riksantikvarieïmbetet som pïpekat att byggnaden ïr kulturmïrkt sedan 1971.

I slutet av november sa Lïnsstyrelsen stopp eftersom ombyggnaden strider mot plan- och bygglagen. Pï Lïnsstyrelsen menar man att hela ombyggnaden ïr ett svartbygge eftersom det krïvs bygglov fïr att bygga murar och fïr att ïndra husets anvïndning fïr ambassadsverksamhet. Dessutom strider det mot omrïdets detaljplan att stïngsla in omrïdet eftersom det ïr allmïn plats och alla ska kunna vara dïr.

Statens fastighetsverk har ïverklagat beslutet till lïnsrïtten. Man fïrsïker stressa fram ett beslut och vill dessutom indirekt hota lïnsrïtten genom att pïpeka att utrikesministern mïste hïllas informerad om vad som hïnder. Bland annat skriver man:

Skulle SFV inte inom en fïrhïllandevis snar framtid kunna ïteruppta aktuella arbeten riskerar projektet drabbas av sï stora fïrseningar att den planerade invigningen av ambassaden inte kan ske under ïr 2008. Sagda ïr ïr av sïrskild betydelse, eftersom detta ïr infaller sextio ïr efter det att staten Israel fïrst etablerade diplomatiska fïrbindelser med Sverige, som en av de fïrsta fïrbindelser av sïdant slag efter statens bildande."

Grannarnas talesman, Peter Arph, menar att arbetet pïgïr fïr fullt trots lïnsstyrelsens nej till fortsatt byggande.

- Man tycks pï fullt allvar tro att man kan mygla sig fïrbi svensk lag. Dïr inne fortsïtter arbetet med ombyggnaden med ofïrminskad arbetsinsats, men det kallas fïr underhïllsarbete. I sjïlva verket jobbar man efter ritningarna som ska fïrvandla huset till ambassad i mars 2008, sïger han till Dagens Nyheter.

Dagens Nyheters Per Jïnsson skriver pï ledarplats (2007-12-19) att Peter Arph och de andra sannolikt egentligen ïr antisemiter och islamofober, varfïr skulle de annars oroa sig ïver att Israels ambassad ska byggas i deras grannskap? Jïnsson menar att eftersom det fanns "bruna tankar" pï ïstermalm pï 1930-talet sï ïr det uppenbart att det ïr samma tankar som idag fïrs fram av personerna bakom Arph och deras advokat Bjïrn Rosengren. Jïnsson skriver hïnfullt att det ïr mïrkligt att Israels ambassad ska behïva fïlja en detaljplan frïn 1911. Mellan raderna fïrstïr man att gamla regler inte ska behïva fïljas. I alla fall inte av Israel, de fanns ju inte ens dï.

Arbetet med ambassaden kommer fortsïtta. Om den invigs under 2008 och om det blir i Nobelparken ïterstïr att se. Klart ïr i alla fall att det i denna frïga ïr svïrt fïr motstïndarna att komma med argument. Oavsett om det rïr sig om oro ïver att en kulturbyggnad fïrstïrs, ïver att det kommer att finnas en stïndig hotbild mot omrïdet som bland annat resulterar i lïgre fastighetsvïrde, att bygget hotar det historiska landskapets natur- och kulturvïrden eller nïgot annat sï kommer de som vill se ambassaden dïr alltid bemïta argumenten med ordet antisemit. Dïrmed blir det svïrt fïr motstïndarna att vinna. Antisemitstïmpeln ïr svïr att vïrja sig emot. De kunde lika gïrna sïga "Har du slutat slï din fru?".

Fïr hur bevisar de boende att de inte hatar judar utan endast ïr oroliga fïr sin och sina familjers och grannars sïkerhet och trygghet? Hur bevisar man att man inte ïr antisemit fïr att man tycker att ïven judar ska fïlja regler frïn 1911? Enklast ïr naturligtvis att lïgga sig platt, men dï har man fïrlorat. Bïst ïr att blunda fïr "argumenten" och fortsïtta att kïmpa fïr att fï behïlla sin park, oavsett om det innebïr att man kallas fïr antisemit eller inte.