Publicerad: 2007-12-21

Mïnga vill gratulera nïr Judisk krïnika fyller 75 ïr

Nïr tidskriften Judisk krïnika fyller 75 ïr stïr gratulanterna pï kï. Det ïr inte bara judar som trïngs fïr att fï visa sitt stïd utan ïven svenska politiker och representanter fïr andra minoritetsgrupper som vill visa att minoriteterna tillsammans arbetar fïr ett mïngkulturellt Sverige.

Innan lïsaren bïrjar med denna artikel vill jag varna fïr att den ïr lïng, troligen onïdigt lïng, och dessutom ganska trïkig och tjatig med alla namn som radas upp. ïmnet ïr viktigt och i min mening intressant men sannolikt mest lïsvïrd fïr personer med ett genuint intresse fïr judefrïgan, eller journalister pï nïgon skvallertidning som sïker uppslag fïr nïgot som kan ge rubriker om hur hemska nazister hïnger ut meningsmotstïndare. Som uppslag fïr en sïdan artikel duger den sïkert men som vanligt nïr media levererar sïdana artiklar sï rïr sig detta inte om nïgon hatlista och syftet ïr inte att hïnga ut enskilda filosemiter utan att tydliggïra det enorma stïd fïr judenheten som finns i Sverige idag. Nïr du lïst denna artikel och upptïckt att den var lïngtrïkig sï kom ihïg att jag i fïrvïg varnat.

Daniel Brick startar Judisk krïnika

Judisk Krïnika startades 1932 av brïderna Daniel och Simon Brick. Tidningen har sedan dess varit en stark rïst inom den judiska rïrelsen i Sverige, men ïven utanfïr. Tidningen har aldrig varit sen i att fïrdïma allt som de ser som antisemitism och att skynda till Israels fïrsvar. Daniel Brick, som var den mer aktive skribenten av brïderna, fïddes i Stockholm 1903 och av yngst i raden av 13 syskon. Fïrïldrarna var handlaren Elias David Brick och Maria Klara (fïdd Burstein). Som oftast i sïdana hïr sammanhang hade familjen ingen lïng historia i Sverige utan bïda fïrïldrarna var invandrade till landet frïn Litauen via Finland. David studerade vid Norra Latin och blev 1929 filosofie kandidat i litteraturhistoria vid Stockholms hïgskola. Redan nïr han gick pï gymnasiet deltog han aktivt i judiska ungdomsfïreningar och var en aktiv skribent i deras organ. Bland fïreningarna han var med i kan nïmnas Judiska klubben och Skandinaviska judiska ungdomsfïrbundet (SJUF). Pï Bricks initiativ flyttades utgivningen av SJUF:s tidning Israeliten frïn Kïpenhamn till Stockholm. Nïgra ïr efter att han startat Judisk krïnika startade han ïven en tidning fïr de judiska flyktingar som kom till Sverige i samband med andra vïrldskrigets slutskede. Tidningen gavs ut tillsammans med Hechalutz vilket var den sionistiska arbetarrïrelsens ungdomsorganisation och hette Sammlung der Verstreuten. Efter fïrsta numret bytte tidningen namn och hette Exodus. Brick var kvar som redaktïr och ansvarig utgivare men nu hade tidningen ekonomiskt stïd frïn staten. Enligt boken Judar i det svenska folkhemmet av Karin Sjïgren var tidningarna pï tyska medan Kungliga biblioteket menar att tidningarna var pï jiddisch. Under 1932 och 1933 var Brick ordfïrande fïr SJUF, 1935-1948 var han sekreterare i Svenska sionistiska fïrbundet, 1940-1949 var han chef fïr Jewish Agencys palestinabyrï, 1957 tog han initiativ till Institutet fïr judisk kulturupplysning och mellan 1948 och 1951 var han chef fïr staten Israels passbyrï. Vid sidan av detta hade han ytterligare en mïngd fïrtroendeuppdrag i judiska och sionistiska fïreningar och skrev i olika sïdana tidningar som Via Suecia, Unser Blatt och den svenska avdelningen av Judiska Vïrldskongressens tidning Vïr rïst.

Daniel Brick var alltsï en mycket aktiv etniskt medveten sionistisk jude. Nïr han startade Judisk krïnika hade han en mïngd kontakter och bland de tidiga skribenterna mïrktes Hugo Valentin, Stig Bendixon, Sven Stolpe, Bernard Tarschys och Isaak Grïnewald. Efter nïgra nummer brït sig tidningen loss frïn SJUF. I programfïrklaringen menade man att tidningen var partipolitiskt obunden men att tidningen fïrfattades av liberalt orienterade fïrfattare och fackmïn. Som ideologisk fïrebild hade Brick Theodor Herzl som med sin bok Judestaten hade lagt nïgot som kan kallas fïr en ideologisk grund fïr sionismen.

ïven om Judisk krïnika frïmst var till fïr att vara ett organ fïr judar sï arbetade man ocksï tidigt med lobbyverksamhet. Mycket av den information som nïdde svenskarna genom media om sionisternas arbete med att skapa en judisk stat i Palestina kom frïn kretsen kring Judisk krïnika.

Med sin bok Varfïr anklagar man judarna? (1939 och utïkad upplaga 1944) manade han svenskarna till att ta avstïnd frïn nationalsocialism och antisemitism. Han stïllde ocksï krav pï att riksdagen skulle infïra en lag mot judehets som skulle fïrhindra "smutskastning och fïrfïljelse" (den lag vi idag kïnner som hets mot folkgrupp) fïr att "trygga en svensk befolkningsgrupps jïmlikhet".

Judisk krïnika 1932 och 2007

Under hela sitt liv kretsade allt kring det judiska. 1929 gifte sig Brick med Anna Riwkin. Riwkin fïddes 1908 i Surasch i Vitryssland men 1915 emigrerade den judiska familjen till Sverige. Fïrutom att arbeta som fotograf runt om i vïrlden sï fotade hon fïr Judisk krïnika.

Tidningen idag
Denna onïdigt lïnga information om grundaren av Judisk krïnika syftar mest till att ge en bakgrund om vilka som startade tidningen. Det rïrde sig om sionistiska judar varav mïnga var invandrade eller barn till invandrare. Det var ocksï en politisk tidning som inte endast skulle ïgna sig ït judisk kultur, religion och historia utan ïven var uttalat liberal. I praktiken slïpptes dock ocksï mïnga vïnstersinnade skribenter ocksï fram i tidningen.

Idag ïr Jackie Jakubowski ansvarig utgivare och redaktïr fïr tidningen. Fortfarande ser man mïnga liberaler bland skribenterna, som Peter Wolodarski, och fortfarande ïr tidningen odelat proisraelisk. Liksom Brick har Jakubowski ingen lïng historia i Sverige. Han fïddes 1951 i Szczecin i Polen och kom till Sverige 1970. Tio ïr senare blev han chefredaktïr fïr Judisk krïnika. Skribenterna i tidningen hittas ofta ocksï som ledarskribenter och korrespondenter i andra tidningar som Expressen, Dagens Nyheter, Svenska dagbladet och Expo.

Men det finns ocksï vissa olikheter mellan tidningen 1932 och tidningen 2007. Om tidningen frïn bïrjan hade nïgra fï annonsïrer sï ïr det idag inga problem. I nummer 1 -2006 bestïr 15 fulla sidor av reklam, i nummer 3 - 2007 ïr det 10 sidor, utïver sidor med reklam fïr att man ska betala till tidningen. Fïr en helsida betalar annonsïren 10 000 kronor medan den som nïjer sig med en sextondels sida fïr betala 800 kronor. Pengar tycks de alltsï ha gott om nïr judiska fïretag (och nïgra andra som fïr att underkasta sig sionismen vïljer att annonsera) vill profilera sig infïr sina judiska lïsare.

Men framfïrallt ïr det likheterna som ïr mest pïtagliga. Nu liksom dï arbetar Judisk krïnika fïr ïsiktsfïrbud i Sverige. Mïnga ïr artiklarna dïr man exempelvis arbetat fïr ïtal mot Radio Islam och Ahmed Rami bïde innan och efter han dïmdes i bïrjan av 1990-talet. Som metod misstïnkiggjorde man ocksï alla som fïrsvarade Ramis rïtt att sïga sina ïsikter. Bland dem som fick leva med att kallas fïr antisemiter fanns professor Jan Bergman och tecknaren Lars Hillersberg. Ingen av dessa hade nïgot emot judar men blev under hela sin levnad stïmplade som antisemiter pï grund av att de fïrsvarat Ahmed Ramis yttrandefrihet. Pï samma sïtt har man i artiklar fïresprïkat fïrbud mot revisionismen, dvs den historieskola som menar att "Fïrintelsen" inte kan ha ïgt rum och genom forskning vill utreda vad som egentligen hïnde under andra vïrldskriget. Man har ocksï vrïkt ut sitt hat mot dem som man kallar fïr sjïlvhatande judar. Bland dem som fïtt den titeln finns den amerikanske juden Norman Finkelstein som med sin bok Fïrintelseindustrin menat att judiska lobbygrupper stulit Fïrintelsen frïn alla offer och deras familjer.

I ïrets sista nummer, som ïr ett 172 sidor tjockt dubbelnummer, publicerar tidningen en mïngd hyllningar till sig sjïlva. Jag tïnker dï inte frïmst pï annonsïrerna som i sedvanlig ordning trïngs fïr att visa sitt stïd ït den judiska kultur- och politiktidningen. Bland dessa finner man en helsida frïn klïdmïrket Bjïrn Borg liksom annonser frïn exempelvis Jaffa, Tïreboda stenhuggeri, Holmens herrekipering, Vïstkust-Tomter AB, Solna Fotocenter, Eurotak och Gïteborgs Metallpartier AB i Mïlndal. Det jag frïmst tïnker pï ïr att man lïter de fyra fïrsta sidorna inne i tidningen bestï av hyllningar frïn kïnda personer som verkar i Sverige.

Judar bland gratulanterna
Naturligtvis ïr det mïnga judar som vill gratulera pï 75-ïrsdagen:

- Tack fïr de insatser som tidskriften gjort fïr att sprida kunskap om en kultur som i sï hïg grad berikat Sverige, skriver juden Peter Hjïrne som ïger och ïr chefredaktïr fïr Gïteborgs-Posten.

- Nïr det omgivandet samhïllet har visar fientlighet mot judar har tidskriften inte upphïrt att vara en svensk-judisk rïst i debatten. Det ïr en kunskapsinstitution man inte kan leva utan, skriver historikern Ingrid Lomfors som bland annat ïr redaktïr fïr boken Synagogan i Gïteborg 150 ïr med fïrord av Leif Pagrotsky.

- Judisk krïnika har i 75 ïr stïllt frïgor och ïppnat sina spalter fïr debatt. Dess rïst ïr viktig, inte minst i den allmïnna svenska integrationsdebatten, skriver Nora Weintraub som eftertrïdde David Schwarz som redaktïr fïr tidningen Invandrare & Minoriteter.

- Nïr jag utforskar mina judiska rïtter, som blivit allt mer pïtagliga med ïren, erbjuder Judisk krïnika ett vïlskrivet och intressant material, skriver pianisten Staffan Scheja.

- Under kriget dï tidningarna teg om vad som hïnde med judarna var Judisk krïnika vïlinformerad. Sannfïrdigt beskrev den alla stadierna mot Fïrintelsen. Det ïr ett memento fïr den som tror att sanningen finns i de medier som nïr mïnga, skriver fïrfattaren Agneta Pleijel och DN-journalisten Maciej Zaremba.

- Mazal tov till en fantastisk tidskrift som med magra resurser trollar fram fet kvalitet, skriver Nina Solomin, fïrfattare till bland annat Ok, Amen, kulturredaktïr fïr Tidningen Vi och skribent i Judisk krïnika. (Mazal tov betyder Lycka till pï hebreiska.)

- Fïr mig som barnlïkare ïr Krïnikan en stor tillgïng. Det judiska inflytandet fïr formandet av den moderna barnmedicinen har varit mycket stort. Idag ïr det judiska inslaget bland de akademiska barnlïkarna i USA dominerande. Om man inte vet vad bar mitzva, Shana tova eller alter kacker ïr kïnner man sig utanfïr. Tack vare Judisk krïnika ïr jag vïl informerad i allmïnhet och om det judiska i synnerhet, skriver Hugo Lagercrantz.

- Bïr jag lïser dig, Judisk krïnika, slïs jag varje gïng av den hïga kvaliteten pï mïnga av dina artiklar. Grattis pï fïdelsedagen, hoppas att du fïr leva lïnge eftersom du behïvs, skriver kriminologen Jerzy Sarnecki.

Representanter fïr andra religioner och minoriteter

Tidigare ïrkebiskopen KG Hammar

Ett annat inslag ïr representanter fïr andra minoriteter och religiïsa inriktningar som skrivit hyllningar fïr att visa att alla minoriteter tillsammans hïller pï att fïrïndra Sverige.

- Det ïr bara att gratulera det svenska samhïllet och oss alla till att ha haft en sïdan rïst i vïr mitt. Den rïsten har talat utifrïn erfarenheter som vi alla mïste vara lyhïrda fïr [ï] Vi behïver den rïst som Judisk krïnika representerar, skriver den tidigare ïrkebiskopen K.G. Hammar.

- Som prenumerant pï Judisk krïnika glïds jag ït de mïnga fascinerande artiklarna om kultur och filosofi. Som ateistisk humanist kan jag konstatera att det intellektuella och filosofiska kulturklimat som brukar kallas judiskt, ligger mig varmt om hjïrtat. Judisk krïnika speglar detta kulturklimat pï ett mycket stimulerande sïtt, skriver Christer Sturmark som ïr ordfïrande i fïrbundet Humanisterna, vilka fïrsïker gïra ateism till en form av religion.

- Dess betydelse kan inte nog framhïllas. Det ïr viktigt att dess stïmma inte tystnar, skriver ordfïranden fïr Svensk Islamisk Samling, imamen Abt al Haqq Kielan.

- Tolerans och pluralism som ïr Judisk krïnikas motto stïdjer jag helhjïrtat. I en global kultur, dïr den enes arv ïr mitt och vice versa, och dïr vi inom religionens omrïde finner mer gemensamt ïn sïdant som skiljer, med bibehïllen stolthet fïr det som ïr unikt, ïr det med glïdje som jag nu riktar mina varmaste gratulationer, skriver Caroline Krook, biskop i Stockholms stift.

- Jag har haft stort nïje av att lïsa Judisk krïnika som mïnga gïnger get mig inspiration under de ïr jag var chefredaktïr fïr tidskrifterna svensk-kurdisk krïnika och Kurdistan. Det finns mïnga gemensamma paralleller i de kurdiska och judiska folkens historia, skriver Kurdo Baksi och retar sannolikt dïrmed upp en och annan jude som menar att judarnas ïde alltid ïr unikt.

- Med en 12-ïrig tidnings beundran lïser vi en 75-ïrings vishet och inte minst enorma betydelse fïr att bygga ett Sverige dïr vi alla tar och fïr plats, skriver Jon Voss, grundare av bïgtidningen QX.

- Tack till dess chefredaktïr fïr hans ofïrtrutna kamp fïr judarnas, men ïven romernas rïttigheter, skriver Fred Taikon frïn tidningen ï Romani Glinda.

Mïnga politiker vill gratulera

Tidigare statsministern Gïran Persson

Mest intressant ïr dock kanske att titta pï vilka politiker som stïdjer verksamheten och har valt att gratulera Judisk krïnika. Trots tidningens ïppet liberala hïllning och ïppna sionism ïr det mïnga politiker pï listan.

- Judisk krïnika ïr lika uppfriskande som Hermons dagg, lika renande och rensande som den nïve salt som Elisa kastade i kïllan i Jeriko. Det ïr berikande och kulturellt uppfriskande att fï ta del av denna tidskrift, skriver Alf Svensson som tidigare var ordfïrande fïr Kristdemokraterna och fortfarande representerar partiet i riksdagen. Svensson ïr inte ensam kristdemokrat pï listan.

- Det ïr alltid lika berikande att lïsa er utomordentligt intressanta tidning, skriver Annelie Enochson som ïr en av de kristdemokrater i riksdagen som mest brinner fïr Israel och judarna.

- Den vassa humorn varvas med svïra politiska analyser. Kulturens skïnhet berikas med avskalade intervjuer. Utrikespolitiska spïrsmïl mixas med lokala frïgor. Det ïr alltid en frïjd att lïsa Judisk krïnika, tycker Birgitta Ohlsson som kanske lïser sin judiske makes tidning.

- Alltid aktuell, alltid i blickfïnget och alltid i frontlinjen, sammanfattar den homosexuelle centerpartisten Fredrick Federley sin bild av tidningen.

- Sverige ska vara ett land dïr judar, kristna, muslimer och icke-troende kan leva sida vid sida. [ï] Ett sïdant samhïlle stïmmer vïl ïverens med Judisk krïnikas motto "tolerans och pluralism, skriver Sveriges moderata handelsminister Ewa Bjïrling.

Lïngst bland politikerna gïr dock den tidigare socialdemokratiske statsministern Gïran Persson som inte bara hyllar tidningen utan ïven menar att demokratin i Sverige inte hade sett ut som den gïr utan Judisk krïnika.

- Med trygghet i det judiska kulturarvet har tidskriften med ïppenhet och sjïlvfïrtroende bidragit till Sveriges demokratiska utveckling. Tack fïr en imponerande och 75-ïrig kamp fïr tolerans och mïnniskovïrde, skriver den tidigare s-ledaren.

Enormt inflytande
De lïsare som till ïventyrs fortfarande hïngde kvar i artikeln efter inledningen om Daniel Brick har sannolikt slutat lïsa nu efter alla citaten. Om nïgon av en hïndelse skulle vara kvar sï vïljer jag att sluta med att skriva om gratulationslistan. Eftersom det dock ïr intressant sï kommer jag i slutet av denna text att ange alla som skrivit och gratulerat Judisk krïnika.

Varfïr ïr dï detta intressant? Naturligtvis finns det flera aspekter men framfïrallt kan det vara pï sin plats att notera att i alla fall en av personerna vi citerat talar om hur Judisk krïnika har knappa resurser. Det ïr sï som fïretrïdare fïr den judiska saken ofta vill framstïlla sig sjïlva. Fattiga, fïrfïljda och utsatta. De ïr missfïrstïdda och vill egentligen allas vïl men hatas och fïrfïljs trots det. Det vi nu har lïst visar att detta inte stïmmer.

Judisk krïnika backas upp av de frïmsta fïretrïdarna inom kultur, media och politik. 10 sidor reklam i tidningen skulle motsvara 100 000 kronor men till det kommer att mïnga av sidorna ïr uppdelade i dyrare smïannonser vilket gïr att de drar in ïnnu mer pengar pï annonser frïn annonsïrer som gïrna betalar fïr att stïdja denna tidning. Till det kommer prenumerationsavgifter. Enligt studien Minoritetsmedier och minoritetspolitik i Sverige av Leonor Camauïr (2005) har Judisk krïnika en upplaga pï 6 850 exemplar. En inte obetydlig del av dessa prenumeranter ïr bibliotek. En prenumeration kostar 350 kronor fïr 6 nummer. Till det kommer statligt stïd. Vi talar alltsï inte om knappa resurser utan ett enormt stïd frïn alla mïjliga hïll i samhïllet.

Judar har en sïrstïllning i dagens Sverige. Ingen fïr tala illa om eller misstïnkliggïra en jude. Om en jude fïr Nobelpris ska man gïrna uppmïrksamma att det rïr sig om en jude men om man diskuterar organiserad brottslighet i Ryssland sï fïr man inte diskutera om nïgra av ledarna i brottssyndikaten ïr judar. Sï ïr det med det mesta. En framgïngsrik musiker fïr gïrna vara jude men visar det sig att en landshïvding med fïrflutet som israelisk soldat klippt och klistrat i sin redovisning sï nïmner man sïllen att han ïr jude.

Lïgg sedan till att Judisk krïnika ofta har skribenter som tillhïr samhïllets absoluta toppskikt vad gïller inkomst. Flera fïretagsledare ïr vïlbekanta fïr tidningens lïsare. Robert Weil och Gabriel Urwitz ïr tvï exempel.

Det ïr lïtt att vara jude i Sverige idag. Betydligt lïttare ïn att tillhïra nïgon annan grupp, inklusive svenskarna. All kritik kan viftas bort som antisemitism och om nïgon ïndï kritiserar nïgot kan man med grïtmilda ïgon sïga nïgot osammanhïngande om Fïrintelsen och media hakar genast pï.

Vi pï den-svenske.com ïr naturligtvis lite avundsjuka pï den framgïng som Judisk krïnika rïnt och vi hoppas att vïr enkla publikation om nïgra ïr kommer att hyllas pï samma sïtt som etablissemanget idag hyllar Judisk krïnika. Men vïgen dit ïr lïng och hïrd. Fram till dess sïnder vi vïra varma gratulationer till vïr tidningskollega pï 75-ïrsdagen. Precis som fïr Kurdo Baksi har er tidning gett oss inspiration till en mïngd artiklar. Tack fïr det. Mï bïsta tidning leva lïng tid framïver.

Dessa gratulerar Judisk krïnika pï 75-ïrsdagen

Knut Ahnlund
Ledamot i Svenska akademien
Carl Otto Werkelid
Kulturchef, Svenska dagbladet
Peter Hjïrne
Chefredaktïr, Gïteborgs-Posten
Niklas Ekdal
Politisk redaktïr, Dagens Nyheter
Anneli Rogeman
Chefredaktïr, Tidningen Vi
Georg och Eva Klein
Cancerforskare och fïrfattare
Johan Lundberg
Chefredaktïr, Axess Magasin
Magnus Ljunggren
Professor, Gïteborgs universitet
KG Hammar
f.d. ïrkebiskop
ïke Bonnier
Domprost i Stockholms stift
Arne Ruth
Publicist, tidigare kulturchef, Dagens Nyheter
Mats Staffansson
Chef fïr UD:s ïsteuropaavdelning
Christer Sturmark
Chefredaktïr fïr tidskriften Humanisten och ordfïrande i fïrbundet Humanisterna
Stina och Kjell Dabrowski
Teveproducenter
Abd al Haqq Kielan
Imam och ordfïrande fïr Svensk Islamisk Samling
Fredrick Federley
Riksdagsledamot (c)
Gïran Persson
f.d. statsminister
Alf Svensson
Riksdagsledamot (kd)
Mohamed Omar
Chefredaktïr, Minaret - Tidskrift fïr svensk muslimsk kultur
Ingrid Lomfors
Historiker, chef Gïteborgs stadsmuseum
Caroline Krook
Biskop, Stockholms stift
Curt Bladh
Kulturredaktïr, Sundsvalls tidning
Kurdo Baksi
Samhïllsdebattïr, fïrfattare
Nora Weintraub
Chefredaktïr, Invandrare & Minoriteter
Annelie Enochson
Riksdagsledamot (kd)
Staffan Scheja
Pianist och professor
Agneta Pleijel och Maciej Zaremba
Fïrfattare och journalister
PM Nilsson
Politisk redaktïr, Expressen
Nina Solomin
Fïrfattare, Kulturredaktïr Tidningen Vi, medlem i Judisk krïnikas redaktionsrïd
Jon Voss
Fïrlagschef QX Fïrlag, grundare av HBT(q)-tidningen QX
Lenke Rothman
Konstnïr
Peter Luthersson
Vd fïr Bokfïrlaget Atlantis och medlem i Judisk krïnikas redaktionsrïd
Benediktinnunnorna
I Abbedi Mariavall
Hugo Lagercrantz
Professor i barnmedicin och fïrfattare
Morton Narrowe
ïverrabin emeritus, Stockholms Judiska Fïrsamling
Inger Alestig
Kulturredaktïr, tidningen Dagen
Jerzy Sarnecki
Professor i allmïn kriminologi
Staffan Skott
DN-journalist, fïrfattare, ïversïttare
Birgitta Ohlsson
Riksdagsledamot (fp)
Lasse Dencik
Professor i socialpsykologi och medlem i Judisk krïnikas redaktionsrïd
Olle Wïstberg
Generaldirektïr, Svenska Institutet
Fred Taikon
Chefredaktïr ï Romani Glinda (Den romska spegeln)
Lena Posner-Kïrïsi
Ordfïrande Judiska centralrïdet
Hïkan Nerbrand
Chefredaktïr, Magasinet Neo
Ewa Bjïrling
Handelsminister
Cordelia Edvardson
Journalist och fïrfattare
Sigrid Rausing och Eric Abraham