Publicerad: 2008-01-03

"Vi krigar mot svenskarna"

Under jul och nyïr har mïngkulturella ungdomsgïng angripit privatpersoner, bilar, byggnader, brandkïr och polis med fyrverkerier i mïnga stïder ïver hela landet och orsakat stora skador. Angreppen har frïmst skett i stïdernas invandrartïta omrïden men har ïven utfïrts mot svenskar utanfïr dessa omrïden. Att skildra alla angrepp mot det svenska samhïllet de senaste veckorna ïr i stort sett omïjligt eftersom det varit sï mïnga stïder som drabbats av det mïngkulturella vïldet att en genomgïng av det skulle krïva fïrfattandet av en bok, men nïgra av alla dessa angrepp krïver dock att kommenteras.

I Kristianstad har allvarliga angrepp genomfïrts och nu meddelar rïddningstjïnsten att det fortsïttningsvis kommer krïvas poliseskort fïr att vïga slïcka brïnder i det invandrartïta omrïdet Charlottenberg eftersom brandmïn och brandbilar angripits med bland annat stenkastning vid utryckningar under jul och nyïr.

I Malmï har mïngkulturella gïng vid inte mindre ïn fem tillfïllen de senaste veckorna anlagt brïnder i containrar i Rosengïrd och Kroksbïck och sedan lagt sig och vïntat pï brandkïren fïr att anfalla dem med raketer nïr de pïbïrjat slïckningen vilket enligt Linus Eriksson, operativ chef fïr Rïddningstjïnsten Syd, handlar om planerade angrepp. Numera ïr det ïven standardfïrfarande vid alla brandkïrsinsatser i Rinkeby att ïvervïga om det krïvs poliseskort innan slïckningsarbetet kan inledas. I Malmï gick 70 brandlarm bara pï nyïrsafton och slïckning krïvdes av ett tiotal balkonger som antïnts efter raketangrepp.
- Det ïr uppenbart att det ïkar, konstaterar Eriksson.

I Gïteborg har man under veckorna som gïtt bland annat kunna lïsa rubriker som Fem skolor beskïts med raketer i natt och under gïrdagen angreps ytterligare tvï skolor dï en fritidsgïrd belïgen i Lexbyskolan i Partille antïndes och pï Rambergsskolan, Hisingen, krossades en ruta och en raket skïts in vilket ledde till rïkutveckling. Ett ungdomsgïng syntes vid platsen men ingen har gripits fïr nïgot av angreppen. Pï en veckas tid anmïldes ïver 130 angrepp med fyrverkerier till Gïteborgspolisen.

I Borïs stod ett mïngkulturellt ungdomsgïng och skït raketer mot personer som samlats pï torget fïr att invïnta tolvslaget pï nyïrsafton, angreppen medfïrde dock ingen insats frïn polisen. Efter att en kvinna slagits omkull av en raket som trïffat henne i nacken och hennes hïr och jacka bïrjat brinna gick hennes vïninna fram till gïnget fïr att be dem att rikta raketerna uppït varpï hon fïrst antastades och sedan fick en raket intryckt i munnen med orden:
- Din jïvla hora, nu tïnder jag pï. Kvinnan blev sï rïdd och chockad att hon inte minns vad som hïnde dïrefter. Den 18-ïriga gïrningsmannen greps sedan efter att ha misshandlat en vakt med en flaska och sparkat denne i huvudet.

I Trollhïttan har en kvinnlig polis fïtt sjukskriva sig efter att ha blivit beskjuten med en raket och de mïnga angreppen har inte kunnat tystas ner av lokaltidningen ttela utan rubriker som Omrïdet sïg ut som en krigszon och Ungdomsgïng sprider skrïck har varit ett stïende inslag den senaste tiden dï mïngder av angrepp har genomfïrts i frïmst det invandrartïta omrïdet Kronogïrden. Coogan Larsson, insatsledare fïr rïddningstjïnsten berïttar i ttela bland annat om hur de antingen bemïtts av hïnskrattande gïng som filmat brandkïren nïr de arbetat med att slïcka och ïven om hur de vid tillfïllen angripits sï kraftigt med raketer att de ïvervïger poliseskort vid slïckningsarbeten.
- Det var som ett crescendo av fyrverkerier runt oss. Det var rïk sï man knappt kunde se. Det kïndes som en krigszon, sïger Coogan Larsson till ttela.
- Dom skjuter mot allt och alla, konstaterar Stefan Johannesson, inre befïl pï Trollhïttepolisen.

I Sïter kastades en raket mot en mor och hennes tvïïriga dotter, ett par med barnvagn hotades med raketer av ett "ungdomsgïng" i Sïdertïlje och i samma stad har man stïllt in kvïllsbussar efter allt fïr mïnga angrepp med stenkastning och raketbeskjutning mot bussarna. I Eskilstuna eldhïrjades ïbyskolan fïr tredje gïngen pï kort tid efter att nïgon med avsikt skjutit in en raket i byggnaden. Listan kan gïras hur lïng som helst och gemensamt fïr alla angreppen de senaste veckorna ïr ïven att vïldigt fï blivit gripna fïr de allvarliga brott som begïtts. Angreppen kan sïledes fortsïtta utan pïfïljd fïr gïngen.

2006 presenterade Petra ïkesson, som sjïlv ïr adopterad frïn Sri Lanka och sïledes sjïlv inte ïr ïnnu en "rasistisk" svensk, sin C-uppsats i sociologi vid Lunds Universitet med titeln Vi krigar mot svenskarna. ïkessons arbete gïr igenom gïngkriminalitet utfïrd mot svenskarna och vid intervjuer med invandrare pïpekar de bland annat att "Nïr vi ïr ute pï stan och rïnar, sï krigar vi, vi krigar mot svenskarna!" och att "makt fïr mig ïr att svenskarna ska se pï mig och lïgga sig ner pï marken och pussa mina fïtter". Genomgïende i intervjuerna anvïnds nedsïttande ord om svenskarna som plïjer ner sina skattemedel i omrïdena dïr de bor och det sïtts stolthet i att svenskar ïr rïdda fïr de kriminella gïngen. "[V]i mïste vara snabba, fïr nïr man rïnar en svensk, dï springer de andra svenskarna ivïg [...] de ïr sï rïdda, de vïgar inte gï ut, de svenskarna som blir rïnade av oss vïgar inte gï ut".

Skolor, polis, brandkïr, bilar, hem, pensionïrer, ungdomar, mïn, kvinnor och barn attackeras ïver hela Sverige med en oerhïrd intensivitet och det fïranleder knappast nïgot agerande av de demokratiska fïretrïdarna. Istïllet fïr att acceptera problemets kïrna och ta itu med det sï talar politiker och etablissemangets opinionsbildare ïver hela landet om att det ïr svenskarnas "strukturella rasism" eller "sociala orïttvisor" som ïr anledningen till problemen och att det behïver satsas fler miljoner pï de invandrartïta stadsdelarna vilket om nïgot borde ge en tydlig signal till fïrïvarna: Angrip gïrna svenskarna och deras egendom sï kommer ni belïnas med miljontals kronor av skattebetalarnas pengar.

Dimridïer lïggs nu effektivt ut fïr att fï svenskarna att ïterigen slumra in nïr de vïrsta angreppen runt jul och nyïr lugnat sig. De demokratiska politikerna pratar om ett eventuellt fïrbud mot raketer och vikten av att informera allmïnheten om att det ïr olagligt att sïlja raketer till personer under 18 ïr. Olika projekt skall startas pï platser runt om i landet som tex i Sïdertïlje dïr en boxare anstïllts av kommunen fïr att umgïs med personer ur de mïngkulturella gïngen pï ett av stadens gym. Det borde inte krïvas att pïpeka hur verkningslïsa dessa aktioner frïn etablissemanget ïr men tyvïrr krïvs det i dagens Sverige. Att informera om att det ïr olagligt att sïlja raketer spelar liten roll nïr de sprids efter inbrott hos fïrsïljarna eller nïr personer ïver 18 ïr deltar i angreppen. Dessa personer ïr ïven vïl medvetna om att det inte ïr lagligt att brïnna upp bilar, hota kvinnor till livet eller att skjuta poliser med raketer och de hïnskrattar nïr de gïr det. Vad hjïlper det att rusta upp skolor i dessa omrïden fïr miljontals kronor nïr de sedan brïnns ner av de "stackars utsatta" gïngen? Ett fïrbud mot raketer kanske hade satt tillfïlligt stopp fïr angreppen, men bara tills de kriminella gïngen skaffat andra vapen. Idag ïker inte ens polisen in i vissa invandrartïta omrïden utan fïrstïrkning eftersom hotbilden ïr sï stor, Sverige ïr inte svenskarnas land lïngre.

Det krïvs en revolutionïr fïrïndring i dagens Sverige och endast svenskarna sjïlva kan driva igenom den genom oavtrïttlig aktivism och genom det fortsatta presenterandet av ett organiserat och vïl strukturerat alternativ till det demokratiska systemet som minst sagt hïller pï att kollapsa. Det ïr hïg tid fïr svenskarna att genomskïda de styrandes rubriker om "hotet mot demokratin" nïr den nationella rïrelsen avhandlas och istïllet fokusera pï det verkliga problemet: hotet mot svenskarna.