Publicerad: 2007-05-11

Sarkozy vann det franska presidentvalet

Frankrikes judiske president Nicolas Sarkozy

Det blev som vïntat 52-ïrige Nicolas Sarkozy som vann ïven den andra omgïngen i det franska presidentvalet med 53 procent av rïsterna mot utmanaren Sïgolïne Royals 47 procent. Sarkozy kommer ta ïver presidentïmbetet frïn Jacques Chirac den 16 maj och blir dï en av Europas mïktigaste individer.

Sarkozy ïr son till den lïgadlige ungraren Pïl Sïrkïzy de Nagy-Bïcsa och judinnan Andrïe Mallah. Fadern lïmnade dock familjen nïr Nicolas Sarkozy bara var fyra ïr gammal, nïgot han aldrig fïrlïtit fadern fïr. Efter skillsmïssan flyttade Nicolas tillsammans med modern och tvï brïder till en lïgenhet som ïgdes av Sarkozys morfar Aaron Mallah, en fïrmïgen sefardisk urolog.

Familjen Mallah som Sarkozy hïrstammar frïn hïr till de historiskt mer inflytelserika judiska, sefardiska familjerna. Sarkozys morfars farbror, Moshe Mallah, var en framstïende rabbin bland sefarderna i Grekland och ïgde El Avenir, den sionistiska rïrelsens ledande tidning i Grekland under bïrjan av 1900-talet. Aaron Mallahs kusin Asher Mallah satt i den grekiska senaten och blev den fïrsta ordfïranden fïr den sionistiska federationen i Grekland 1919. Under 1930-talet organiserade han invandring av judar till Palestina dit han ïven sjïlv flyttade. En annan av morfaderns kusiner, Peppo Mallah, satt i det grekiska parlamentet och erbjïds 1920 posten som finansminister, men avbïjde. Nïr Israel utropade sin sjïlvstïndighet 1948 utsïgs Peppo till landets fïrsta ambassadïr till Grekland.

ïven Sarkozys hustru Cïcilia Sarkozy ïr av utlïndskt hïrkomst. Hennes far Andrï Ciganer var en jude frïn Odessa, som enligt vissa uppgifter ïven har zigenskt pïbrï, och hennes mor Teresita Albeniz kom frïn en spansk familj. I en intervju 2004 pïpekade Cïcilia stolt att "jag har inte en droppe franskt blod i mina ïdror".

Parets stormiga fïrhïllande inleddes 1989, de gifte sig 1996, men brït upp 2005 sedan Cïcilia inlett ett fïrhïllande med den judiske affïrsmannen Richard Attias. Kort dïrefter inledde Sarkozy en affïr med Anne Fulda, en kïnd journalist pï tidningen Le Figaro. I januari 2006 ïterupptog emellertid Nicolas och Cïcilia sitt ïktenskap.

Sarkozys bakgrund ïr tveklïst en fïrklaring till varfïr han ïr en av de mest pro-judiska och pro-israeliska politikerna i Europa. Under sin tid som inrikesminister gjorde Sarkozy det till en prioritet att bekïmpa den fïrmenta "antisemitism" som skall genomsyra samma Frankrike som just valde en judisk president. Sarkozy har ocksï ett nïra samarbete med flera judiska organisationer i Frankrike vars tillstïllningar han ïr en given gïst pï och han ïr personlig vïn med fler israeliska politiker sï som den tidigare premiïrministern och nuvarande Likudledaren Benjamin Netanyahu. Stïdet fïr honom i Israel och bland de ïverlag vanligtvis vïnstersinnade judarna i Frankrike har ocksï varit ïvervïldigande. Av judarna i Israel som fick rïsta i det franska presidentvalet lade inte mindre ïn 90 procent sin rïst pï Sarkozy.

Det judiska inslaget hade varit markant i det franska politiska toppskiktet ocksï om Royal stïtt som segrare. Hennes make Franïois Hollande, generalsekreterare i socialistpartiet sedan tio ïr, ïr jude. Det ïr ïven Royals nïra rïdgivare Dominique Strauss-Kahn som var tilltïnkt premiïrminister om hon vann presidentvalet, liksom rïdgivaren och den tidigare kultur- och utbildningsministern Jack Lang. Bïda Royals utmanare till att fï kandidera som socialistpartiets presidentkandidat var judar, nïmnde Strauss-Kahn och den tidigare premiïrministern Laurent Fabius.

Juristen Sarkozy inledde sin karriïr i den exklusiva Parisfïrorten Neuilly-sur-Seine dïr han blev borgmïstare vid 28 ïrs ïlder. Fem ïr senare valdes han in i den franska nationalfïrsamlingen dïr han snabbt avancerade. 1993 blev han minister med ansvar fïr landets budget, 2002 utsïgs Sarkozy till inrikesminister och 2004 blev han ledare fïr det styrande regeringspartiet UMP.

Mest kïnd utanfïr Frankrike ïr Sakorzy aningen besynnerligen fïr att ha kallat slïdder fïr slïdder, nïgot som inte ses med blida ïgon av alla. Nïr invandrarungdomar i fïrorter till flera av Frankrikes stora stïder under hïsten 2005 stïllde till upplopp och brïnde bilar fïrordade Sarkozy hïrda tag mot vandalerna. Sammanlagt orsakades fïrstïrelse fïr motsvarande 2 miljarder kronor vilket enligt den officiella statistiken innefattade 8 973 sïnderbrïnda bilar. Dessutom misshandlades 61-ïrige Jean-Jacques Le Chenadec till dïds under upploppen. Om kritik skulle riktas mot att begreppet slïdder anvïndes fïr att beskriva de som anstïllde all denna fïrstïrelse sï ïr det fïr att begreppet ïr fïr milt.

Sarkozy lïr dock inte genomfïra nïgra stïrre fïrïndringar vad gïller invandringsfrïgan i Frankrike, tvïrtemot vad mïnga tycks tro sïvïl i Frankrike som utomlands. Sarkozy ïr dessutom kïnd fïr att motsïtta sig ett turkiskt EU-medlemskap, men han har samtidigt skissat pï ett fïrslag om att etablera en Medelhavsunion dïr Turkiet jïmte Frankrike skall utgïra en viktig del, liksom Israel.