Publicerad: 2007-11-08

Yttrandefriheten vann ïver ïsiktslag

Hïgsta Domstolen (HD) ogillade idag ïtalet mot den-svenske.com och dess utgivare Gïran Jonsson. Samtidigt ogillade man ïtalet mot den kristna hemsidan Bibeltemplet och dess utgivare Leif Liljestrïm. Mïlen har drivits parallellt av justitiekanslern Gïran Lambertz och Riksïklagaren och har pï sïtt och vis liknat varandra ïven om skillnaderna i mïlet ocksï varit mïnga.

Bakgrund

Gïran Jonsson ïtalades i februari 2005 fïr tvï artiklar pï den-svenske.com. Dels rïrde det artikeln Konsekvenser av homosexualitetens lov och dels en notis med namnet Kraftig ïkning av zigenare att vïnta. Den fïrsta artikeln fïrfattades av Den Svenske Nationalsocialistens skribent Meister Eckehart. Den skrevs under en period dï debatten om homosexuellas "rïttigheter" diskuterades vïldigt flitigt i media. De stïllde krav pï att fï gifta sig och adoptera barn och hade nyligen fïtt igenom att de skulle klassas som en folkgrupp och dïrmed skyddas inom ramarna fïr lagen om hets mot folkgrupp. I denna debatt, som sïllan innehïll fler ïn en ïsikt, lades stïndigt samma argument fram som talade om att "all kïrlek ïr bra kïrlek", "inget kan vïl vara negativt nïr tvï mïnniskor gïr nïgot frivilligt", osv. Det skribenten gjorde var att ta dessa argument och undersïka hur de passade in pï andra sexuella minoriteter. Meister Eckehart jïmfïrde homolobbyns argument med bland annat pedofilobbyns och kunde konstatera att samma argument kan anvïndas fïr bïda dessa sexuella minoriteter.

Notisen om zigenarna fïrfattades i samband med att utvidgningen av EU diskuterades och sï kallad social turism var ett modeord inom svensk media. Notisen avslutades med att man citerade var ett lexikon frïn Bonnier skrev om zigenare. Skribenten lade inga egna vïrderingar i detta.

Gïran Lambertz har flera gïnger tidigare vïckt ïtal mot Den Svenske Nationalsocialisten och Nationalsocialistisk front (NSF) med varierande framgïng. I tingsrïtten drev han linjen att detta skulle dïmas i enlighet med den nya lagstiftningen som gjorde homosexuella till en folkgrupp. Tingsrïtten fïljde Lambertz linje och dïmde Jonsson till en mïnads fïngelse i oktober 2005. Domen ïverklagades och i hovrïtten friades Jonsson. Mellan domarna hade pingstpastorn ïke Green friats sedan han i en predikan jïmfïrt homosexualitet med en cancersvulst pï samhïllskroppen. Kort dïrefter dïmdes nïgra aktivister frïn Svenska motstïndsrïrelsen sedan de delat ut flytblad om homosexualitet till skolelever. Hïgsta Domstolen dïmde dem dï det ansïgs att de till skillnad frïn ïke Green spridit sina ïsikter till allmïnheten.

Justitiekansler Lambertz tog upp dïrfïr upp mïlet mot Jonsson till Hïgsta Domstolen fïr att reda ut vilka regler som egentligen ska gïlla.

ïtalet mot Bibeltemplet
Parallellt med ïtalet mot Gïran Jonsson pïgick en liknande rïttegïng mot Bibeltemplet. 2004 hïmtades Leif Liljestrïm till fïrhïr efter att flera inlïgg i hemsidans gïstbok innehïllit kritik och pïhopp mot homosexuella. Hemsidan lïg pï ett danskt webhotell men gïstboken lïg pï en amerikansk server. Nïgra av inlïggen i gïstboken var ganska hïrda.

Ju tidigare bïgen fïr mïta sin bïdel, desto fïrre blir hans samlade synder och desto bïttre blir hans utsikter infïr evigheten. (ï) De mïn som inte uppbïdar kraften att avstï frïn umgïnge med andra mïn de bïr straffas med dïden genom att hïngas pï pïlar pï stadens torg. Sï rïddas de frïn fortsatt synd samtidigt som andra sodomister tilldelas en vïrdefull varning.

Citaten ïr som synes grova och genom att Liljestrïm var den som administrerade sidan och hade mïjlighet att vïlja vilka inlïgg som skulle ligga kvar eller tas bort sï ïtalades han fïr att han valt att ha kvar dessa och andra uttryck fïr fïrakt mot homosexuella.

Citaten borde rimligtvis kunna fall under den korkade lagen om hets mot folkgrupp genom sina hïrda angrepp mot homosexuella. Men sjïlva fïrfarandet frïn ïklagarens sida var under all kritik. Han lït gripa Liljestrïm och genomfïra husrannsakan. Vid husrannsakan beslagtogs en dator samt en mïngd CD-skivor och disketter liksom tidningsurklipp och anteckningar. Genom att Liljestrïm aldrig nekat till att han ïr ansvarig fïr sidan sï hade inte detta angrepp behïvt ske.

Den 26 april 2005 dïmdes Leif Liljestrïm till tvï mïnaders fïngelse. Fïrutom fïngelse beslutade man att fïrverka hans dator eftersom den anvïnts vid brotten. Domen ïverklagades och till sist hamnade ïven detta mïl i Hïgsta Domstolen. Hïgsta Domstolen skriver i sitt domslut att den som driver en elektronisk anslagstavla ïr skyldig, i enlighet med BBS-lagen, att radera inlïgg som innehïller brott mot lagen om hets mot folkgrupp. Man slïr dïrmed fast att det sannolikt ïr Liljestrïm som ska ses som ansvarig fïr allt som skrivits i gïstboken. Men man menar ocksï att Liljestrïm inte medverkat till brottet genom att han inte sjïlv skrivit inlïggen. Det enda han gjort ïr att inte ta bort de aktuella inlïggen. Detta har han (inte) gjort efter att sjïlva brottet begïtts. Dïrmed kan man inte anse att han medverkat vid sjïlva brottet och dïrmed har han inte gjort sig skyldig till "medhjïlp till hets mot folkgrupp".

Nïr man sedan utreder fallet vidare uppstïr en intressant diskussion som sedan gïr igen i domslutet fïr den-svenske.com. Man menar att hemsidor snarare bïr jïmfïras med att hïlla en predikan ïn att dela ut flygblad eftersom de som besïker Liljestrïms hemsida sjïlva valt att besïka hemsidan. Man konstaterar vidare att den gammaltestamentliga synen pï homosexuella ïr betydligt grïvre ïn de ïsikter som fïrmedlades av sïvïl ïke Green som av de nationalistiska aktivisterna men menar att det ïndï ïr vïrre att dela ut flygblad ïn att i ett forum pï internet framfïra ïsikter. Dessutom menar HD att inlïggen inte innehïller nïgot som kan utgïra "hate-speech" eftersom de egentligen bara fïreslagit lagfïrïndringar med hïnsyn till bibliska lagar.

Inlïggen anknyter till innehïll och upplïggning till vissa bibeltexter i Gamla testamentet. De kan inte anses utgïra hate-speech (jfr NJA 2005 s. 805), och de innehïller inte falska pïstïenden om fakta utan endast pï ett krïnkande sïtt utformade vïrdeomdïmen som uttrycker fïrfattarens ïsikter om vad som ïr bïst fïr de homosexuella och om hur lagstiftningen borde vara utformad. Uttalandena har skett inom ramen fïr ett samtal mellan personer som aktivt valt att sïka upp webbsidan och gïstboken.

Genom detta, frïmst det faktum att besïkare aktivt varit tvungna att sjïlva besïka hemsidan sï ogillas ïtalet och Leif Liljestrïm frias frïn hets mot folkgrupp.

HD:s syn pï artiklarna pï den-svenske.com
Eftersom den-svenske.com inte ïr en elektronisk anslagstavla som vem som helst kan uppdatera sï gïller inte BBS-lagen. Sidan skyddas istïllet av yttrandefrihetsgrundlagen och det ïr ocksï i enlighet med denna lag som sidan kan dïmas fïr hets mot folkgrupp. Som ensam ïklagare stïr justitiekanslern. Till skillnad frïn i mïlet mot Liljestrïm finns det inte heller nïgra uttalanden som kan anses som grïvre ïn i de tidigare mïlen i HD. Artikeln om homolobbyn beskrivs pï fïljande sïtt.

Artikeln, som i normalt utskriftsformat omfattar tre A4-sidor men dïr endast ett yttrande, enligt Justitiekanslern, bedïmts alldeles klart ïverskrida grïnsen fïr en saklig och vederhïftig diskussion rïrande gruppen i frïga, kan beskrivas som ett fïrsïk att med formellt logiska argument som en del i ett politiskt budskap leda i bevis att homosexualitet inte skall accepteras. Det finns skïl att framhïlla att de resonemang om bïrkraften av vissa sorters argument som kommit till anvïndning i debatten om homosexualitet, och som utgïr huvudinnehïllet i artikeln, uppenbarligen ïr av ett sïdant slag att de inte kan anses innefatta hets mot folkgrupp. (ï) Artikeln uttrycker tydligt ïsikten att homosexualitet ïr fïrkastligt men innehïller inga hot och kan inte anses utgïra hate-speech (jfr NJA 2005 s. 805). Inte heller ïr det frïga om falska pïstïenden om fakta utan om ett krïnkande vïrdeomdïme.

Artikeln om zigenare beskrivs sï hïr:

Artikeln om romer, som omfattar en A4-sida, innehïller fïrutom det i gïrningsbeskrivningen ïtergivna citatet ur Bonniers konversationslexikon frïmst en redogïrelse fïr de fïljder skribenten fïrvïntar sig av Euutvidgningen mot bakgrund av hur mïnga romer som i och med denna blir nya EU-medborgare. (ï) Inte heller artikeln om romer innehïller nïgot som kan betecknas som hot eller hate-speech, men det avslutande citatet ger otvivelaktigt uttryck fïr missaktning av romer. Citatet ïr helt opïkallat i ett debattinlïgg angïende en begrïnsning av invandringen. Emellertid ïr det frïga om ett okommenterat citat, vars sprïkliga utformning tydligt visar att det ïr frïga om en ïldre text.

Hïgsta Domstolen gïr sedan in pï det faktum att artikeln legat pï internet och dïrmed visserligen varit tillgïnglig fïr alla men endast nïtt de personer som sjïlva aktivt besïkt sidan. I domen framgïr att den trygghet som man ska ïtnjuta i yttrandefrihetsgrundlagen mïste vïga tyngre ïn lagen om hets mot folkgrupp eftersom det inte uttryckts nïgot hat utan pï sin hïjd nïgot som kan uppfattas som krïnkande fïr personer som tillhïr "folkgruppen" homosexuella.

Kommentar till domarna
Reaktionerna pï domarna har naturligtvis varit vïldigt splittrade. Klart ïr att domarna berïr mïnga mïnniskor kïnslomïssigt. Som intresserad av dessa frïgor och tidigare dïmd fïr hets mot folkgrupp kan jag sïga att jag upplever domarna som oerhïrt positiva. Det ïr absolut en fïrïndring i svenskt rïttsvïsende att man plïtsligt bïrjat vïrdera yttrandefriheten hïgre ïn intresset att fïngsla misshagliga mïnniskor. Vad jag saknar ïr ett konstaterande att innehïllet de bïda artiklarna pï den-svenske.com i sig inte utgïr ett brott mot lagen om hets mot folkgrupp. Nu framgïr bara att de frias fïr att de ligger pï internet men det antyds samtidigt att de skulle kunna dïmas om de hade spridits som flygblad pï exempelvis skolor eller pï annat sïtt nïdde en "ofrivillig" allmïnhet.

I grunden vill jag se ett avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp men som ett fïrsta steg skulle jag vilja se att den urvattning av lagen som vi sett pï senare ïr upphïrde. Jag skulle kunna acceptera att man dïmer nïgon som offentligt talar om att spetsa nïgon folkgrupp pï pïlar men har mindre fïrstïelse fïr att man ska dïma nïgon som analyserar homolobbyns argument. Lagen i sig ïr dock usel. En person som gïr ut och manar till att hïnga upp alla representanter fïr en folkgrupp pï pïlar blir inte respekterad i folkmassorna sï han skulle lika gïrna kunna sïga det, om han har den ïsikten. Ord skadar inte. Brottsligt borde det bli fïrst nïr han fïrsïker spetsa alla samer pï pïlar.

Men en friande dom glïder trots allt. Yttrandefrihet ïr det vïrsta makten vet. De kan inte avskaffa den offentligt men fïrbannar ïndï att lagen gïr det mïjligt att ifrïgasïtta och kritisera den styrande eliten. Men dessa domar har yttrandefriheten utvidgats nïgot jïmfïrt med tidigare domar. Det ïr oerhïrt positivt.

Andra kommentarer till domarna
Media har haft svïrt att skriva om domarna. Dels har man skrivit separata artiklar om domarna samt nïgra dïr man beskrivit bïda domarna. Gemensamt fïr praktiskt taget alla artiklar har varit att man citerat frïn Bibeltemplet medan man undvikit att citera nïgot som stïtt pï den-svenske.com. Pï sï sïtt har man fïrsïkt ge sken av att ïven den-svenske.com publicerat vad HD skulle kalla fïr fïrslag pï lagïndringar i gammaltestamentlig riktning, vilket alltsï inte ïr fallet. Flera tidningar har ocksï, sannolikt utan att ens ha lïst de aktuella artiklarna pï den-svenske.com, dragit underliga slutsatser.

"Trots att homosexuella och romer enligt justitiekanslern krïnktes pï Nationalsocialistisk fronts hemsida friades dess ansvarige utgivare Gïran Jonsson av Hïgsta Domstolen", skriver Norrkïpings tidningar. Justitiekanslern kan som de flesta sïkert kïnna till tycka vad han vill. Det ïr och har aldrig varit han som dïmer i vïra domstolar, tack och lov. ïndï fïrsïker man ge sken av att Jonsson verkligen krïnkt dessa "folkgrupper" bara fïr att Lambertz tycker det. Expressen ïr inne pï samma linje nïr de anvïnder rubriken "Krïnkte homosexuella - nu frias 22-ïringen av HD" och man lïter lïsarna tro att "Att pï sin hemsida krïnka homosexuella ïr inte hets mot folkgrupp." Tidningen Expo skriver att Jonsson "publicerat texter med grovt krïnkande innehïll riktat mot homosexuella och zigenare".

Den kristna tidningen Dagen skriver om friandet av Liljestrïm men nïmner inte ïtalet mot den-svenske.com. Lika fegt som vanligt tar inte heller Dagen stïllning till denna frïga utan konstaterar bara torftigt att Liljestrïm friats. De enda gïngerna denna tidning brukar ta stïllning till frïgor ïr nïr det gïller att springa till Israels och judenhetens fïrsvar, annars brukar denna tidning bara ïterge vad som hïnt fïr att inte stïta sig med etablissemanget, Svenska Kyrkan eller Kristdemokraterna.

I bloggvïrlden ïr ïsikterna mer splittrade. Nïgra figurer spekulerar kring huruvida lagrïden i Hïgsta Domstolen ïr homofober medan andra vïlkomnar att yttrande- och religionsfriheten faktiskt existerar ïn idag. Kritiken mot friandet gïller sïvïl att det ïr sï synd om de homosexuella som ïr en sï utsatt grupp till att det ïr fel att man i det sekualiserade Sverige lïter religion gï fïre skyddet fïr moderna familjebildare.

Inom homolobbyn har naturligtvis inte kritiken lïtit vïnta pï sig. Inom homolobbyn ïr de inte vana att inte fï som de vill sï man kan anta att det var med fïrvïning de lïste domarna.

- Hïgsta Domstolen har idag ïterigen vattnat ur den svenska lagstiftningen. Lagen om hets mot folkgrupp fungerar inte enligt lagstiftarens intentioner, sïger Sïren Juvas (tidigare Sïren Andersson), fïrbundsordfïrande RFSL, i en kommentar. Nïr HD ïntligen bïrjat fïlja svensk grundlag istïllet fïr grundlagsvidriga lagar som lobbats fram av Juvas och hans kollegor sï vattnas alltsï den svenska lagstiftningen ur enligt RFSL. I ïvrigt vïljer RFSL att endast kommentera innehïllet pï den kristna sidan eftersom det egentligen inte finns nïgot att angripa i artikeln hos den-svenske.com.

Jon Voss pï den homosex-tidningen QX gïr i alla fall ett fïrsïk att kommentera innehïllet i artikeln pï den-svenske.com.

Skribenten kallad Meister Eckehart (efter en tysk 12-1300 tals-teolog) noterar sïvïl judisk konspiration som fïrkastlig hedonism bakom acceptans av homosexualitet.
I artikeln talar han om "perversa homosexuella morbiditeten" som han anser ïr detsamma som "pedofili, incest, nekrofili och tidelag".

Naturligtvis ïr det bra att i alla fall nïgon tidning fïrsïker fïrklara vad som var sï hemskt med artikeln i den-svenske.com. Det enda som ïr lite trïkigt i sammanhanget ïr det inte stïmmer. Det stïr inte att den "perversa homosexuella morbiditeten" ïr detsamma som de andra sexuella lïggningarna.

Vad hïnder nu?
Om detta ïr bïrjan pï en period av stïrre yttrandefrihet ïn vi haft de senaste ïren ïterstïr att se. Inom homolobbyn kommer det att skrikas tills de fïr sin vilja fram, dvs att ingen som helst kritik av homosexuella, homosexualitet eller homolobbyn fïr fïrekomma. I sitt pressmeddelande krïver Sïren Juvas att mïlen ska fïras vidare till Europadomstolen fïr att undersïka om Europalagarna verkligen ska tolkas som att yttrandefrihet ïr nïgot som ska vïrnas.

Det finns mïnga starka grupper i samhïllet som vill se ïnnu fler begrïnsningar i yttrandefriheten; RFSL, Socialdemokraterna, de judiska fïrsamlingarna och de muslimska fïrsamlingarna fïr att nïmna nïgra. De som vïrnar yttrandefriheten ïr desto fïrre och hïrs sïllan i debatten. Det ïr svïrt att vïrja sig emot fïrbudsivrarnas kïnsloargument och inte framstï som ond pï kuppen. Den som vill ha yttrandefrihet pekas snabbt ut som antisemiternas homofobiske sïngkamrat som ïr av samma skrot och korn som de onda individer som sliter slïjorna av muslimska kvinnor eller tillverkar Nogger-glassar bara fïr att understryka hur mycket de hatar negrer. Dï ïr det lïttare att vara tyst eller stïlla sig pï RFSL:s sida och stolt proklamera att man vill fïrbjuda de trïngsynta halvdjïvlar som inte accepterar att mïnniskor kan ïlska.

Sï, jag ïr inte allt fïr optimistisk fïr stunden. Men jag glïds ïver dessa domar. Jag ïr glad att Gïran Jonsson slipper bli en i raden av nationalsocialister som satts i fïngelse endast fïr sin politiska ïvertygelse. Det gïr mig glad att domarna kanske kan fï mïnniskor som annars ïr fïr rïdda fïr att ta bladet frïn munnen nu kanske vïgar uttrycka sitt stïd ït ett friskt och sunt samhïlle.