Publicerad: 2007-08-24

Lars Vilks fortsïtter att tïnja grïnser

Konstnïren Lars Vilks fortsïtter att fïrbrylla och fïrarga det svenska etablissemanget. Sedan konstutstïllningen i Tïllbergs hembygdsgïrd i Karlstad stoppade Vilks teckningar som fïrestïllde muslimernas profet Muhammed som rondellhundar sï har det blïst mer ïn nïgonsin kring hans person.

Lars Vilks ïr inte helt ovan vid att skapa rubriker. 1980 inledde han arbetet med konstverket Nimis vilket ïr flera underliga byggnader som han pïstïr sig ha skapat helt med drivved. Konstverket har skapat en del rubriker dels fïr att det ïr unikt i sitt slag men ïven fïr att Vilks bygger (han bygger alltjïmt pï detta levande konstverk) konstverket i ett naturreservat, utan tillstïnd. Intill ligger ocksï Arx som ïr ett liknande konstverk, fast byggt i sten. Sjïlv menar konstnïren att Arx ïr vïrldens stïrsta bok och han har ïven skaffat ett ISBN-nummer. Arx ïr utgiven pï fïrlaget Nya Doxa. Efter konflikt fïrlorade han ett mïl och tvingades forsla bort ett tredje konstverk som lïg i nïrheten medan de tvï fïrsta har fïtt vara kvar enligt beslut i hovrïtten.

Kring dessa konstverk har Lars Vilks utropat staten Landonien. Han har utropat sig sjïlv till president och uppfunnit egen valuta, frimïrken, nationalsïng och annat som hïr en sjïlvstïndig stat till. Nïgra invïnare finns dock inte men vïl medborgare frïn hela vïrlden. 2002 blev han tvungen att stïnga ner sidan en tid sedan tusentals personer frïn Pakistan sïkt uppehïllstillstïnd i Landonien i tron att det var ett riktigt land.

Mitt i alla dessa underligheter finns en lekfullhet blandad med en vilja att stïndigt tïnja grïnserna och utmana myndigheter och etablissemang. Lars Vilks ïr sïledes van vid uppmïrksamhet av olika slag men det ïr stor skillnad mellan att bryta mot svenska lagar, dvs bïrja bygga i naturreservat och att rita en teckning som fïrvisso ïr laglig men som irriterar muslimer.

Skïrmdump frïn Lars Vilks hemsida dïr han visar en av sina teckningar som fïrestïller Mohammed

Sannolikt visste Lars Vilks mycket vïl vad han gjorde nïr han satte sig och kladdade ihop nïgra teckningar som fïrestïller profeten Muhammed i en rondellhunds skepnad. Naturligtvis kan man spekulera i orsaken. Det kan finnas flera motiv:

1.Lars Vilks vill utmana yttrandefriheten i Sverige och undersïka vad som fïr ritas i dagens Sverige. Vilks ïr uppriktigt oroad ïver att religionen ar allt mer plats i dagens Sverige och vill, i likhet med exempelvis Bjïrn Ulvaeus, att yttrandefriheten ska gï fïre religionen.

2.Lars Vilks ïr sugen pï publicitet och ïr missnïjd med att han inte syns sï mycket i media som han ïnskar. Med tanke pï publiciteten kring Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten har han insett att man snabbt och lïtt kan fï uppmïrksamhet om man ritar Muhammed.

3.Lars Vilks ville bara sammanfatta 2005 ïrs stora samtalsïmnen i nïgon form av samtidskonst, Profeten Muhammed och rondellhundar och gjorde det i en teckning. Han insïg inte att det skulle skapa en sïdan uppmïrksamhet och sïra mïnga muslimer och skribenter pï landets kultursidor.

Jag tror att vi kan styrka det senare alternativet. Jag tror ocksï att vi kan slï ihop de tvï fïrsta. Det ïr nog en uppriktig oro fïr hur det ïr stïllt med yttrandefriheten som fïtt Lars Vilks att rita de aktuella teckningarna. Han var ocksï medveten om att de skulle bli stoppade och orsaka moralpanik i landet och kanske ïver hela vïrlden. Nïr han ritade teckningarna visste han att de skulle kunna orsaka stenkastning och brïnder mot svenska ambassader i muslimska lïnder. Men han ansïg att det var vïrt det eftersom han ocksï visste att det skulle fï hans namn att lysa pï kultursidorna. Det skulle inte vara nïgot positivt som stod om honom. Han fïrstod att mïnga skulle kritisera hans teckningar som fula, provocerande, onïdiga, skïndande osv. Teckningarna ïr nïmligen ganska fula. Naturligtvis ligger det i betraktarens ïgon att avgïra men Vilks har inte lagt ner nïgon stïrre tid pï sina teckningar. Det behïvdes inte i detta fall. Han visste redan nïr han satte ner pennan mot pappret att detta skulle bli omdebatterade teckningar, att de skulle stoppas och att andra skulle resa krav pï att de skulle hïngas ut, oavsett hur de sïg ut.

Men ïven om Lars Vilks helt och hïllet valt att rita dessa teckningar fïr att fï uppmïrksamhet (hur mycket suspekt konst gïrs inte av den orsaken?) sï har han fïtt igïng en mycket viktig debatt. Han har delat Sveriges kulturelit mellan de som anser att bilderna ska publiceras och de som anser att de inte ska publiceras. De som vill publicera den ïr i regel personer pï Bonniers redaktioner som pï grund av sitt vurmande fïr judenheten anser att det aldrig ïr fel att fïrsvara yttrandefrihet fïr dem som vill kritisera islam. De som inte vill visa den tillhïr ungefïr lika ofta vïnstern och vurmar av olika skïl fïr islam och islamiseringen av Vïst. Knappast nïgon av de etablerade kulturskribenterna vill publicera bilderna fïr att de helst enkelt ïr fïr yttrandefrihet. Nïr Expressen valde att publicera rondellhunden sï var det inte sï fïrvïnande. Tidningen publicerade Jyllands-Postens bilder ocksï och har publicerat Elisabeth Ohlson Wallins skïndande fotografier som framstïller Jesus som en homosexuell tragisk figur. Men tidningen ville absolut inte publicera bilderna som ingick i den iranska konsttïvlingen dïr konstnïrerna ritade pï temat ïFïrintelsenï.

Efter att bilderna stoppats vid tvï olika utstïllningar, Sverigedemokraterna fïrsïkt vinna billiga poïnger genom att krïva att Malmï kommun skulle visa bilderna och varenda tidning i hela landet uppmïrksammat frïgan kan man tro att Lars Vilks nïtt sitt syfte, oavsett vilket det var. Om man dessutom betïnker att hans namn kommit upp pï regeringsnivï dïr folkpartisten Cecilia Wikstrïm riktat en frïga till justitieminister Beatrice Ask om mïjligheterna att lïta staten gï in och skydda utstïllningar som riskerar att hotas, sï kan man ju tycka att Vilks borde vara nïjd nu.

Mitt i kaoset som uppstod beslutade sig tidskriften Minaret fïr att arrangera en diskussion och lïta bilderna visas i anslutning till detta. Bilderna skulle visas av fïreningen Sekulïra muslimer i samverkan (Semus). Anledningen var att man ville skapa dialog istïllet fïr att bygga upp nïgon slags martyrstatus kring Lars Vilks och bilderna.

Pï Lars Vilks hemsida har man hela tiden kunnat fïlja hïndelserna och man har ïven kunnat se hur Vilks utmanats av etablissemanget och etablissemangets vïnner. Nïr en person skrev ïVarfïr inte rita Jesus som en elefant?ï sï ritade Vilks en sïdan teckning och lade ut pï sin hemsida. ïven detta genererade viss uppstïndelse men frïmst i form av arga brev till konstnïren. Det ïr inte ovanligt at Jesus skïndas och att framstïlla honom som en elefant ïr trots allt inte lika uppseendevïckande som att framstïlla Muhammed som en hund.

Den 21 augusti skrev Ingmarie Froman en artikel i Svenska dagbladet. Grundtanken med artikeln var att ta avstïnd frïn Vilks teckningar och anvïnda ett vïl beprïvat knep, att jïmfïra med judarna. Detta ïr en metod som alltid rotas fram nïr nïgot vill bevisa hur utsatt nïgon grupp ïr. Nïr pastor ïke Green kallade homosexualitet fïr en cancersvulst pï samhïllskroppen var det mïnga frïn homosexlobbyn som vïdjade till omvïrldens sympati genom att jïmfïra med judarna. ïTïnk om han sagt att judarna ïr en cancersvulst, dï hade det varit uppenbartï. Argumentet anvïnds ïverallt, det kan som i det fïrra fallet vara homosexuella men det kan ïven vara negrer, araber, muslimer, pensionïrer, tandlïkare, fastighetsskïtare, ekorrar eller snuviga. Nïr nïgon kastar fram orden ïmen byt ut detta mot judarnaï sï ïr det som att skrika ïtoucheï i ansiktet pï motstïndaren. Diskussionen ïr ïver och det finns inte lïngre nïgra motargument. Anledningen ïr att judarna har varit missfïrstïdda, fïrfïljda, hatade och fïrintade i tvï tusen ïr. Att sïga nïgot negativt om judar ïr idag det samma som att skjuta sig i foten. Judar kan helt enkelt inte gïra nïgot dumt eller felaktigt. Det ïr lag pï det.

Froman menar att Vilks, fïr att vara konsekvent och verkligen visa att han stïr fïr yttrandefrihet, och inte frïmst ïr ute efter att hetsa mot muslimer fïr att de rïkar vara muslimer, bïr angripa ïven judarna.

Vilks pïstïr pï sin hemsida att teckningarna ingïr i en vïstlig tradition som ifrïgasïtter fïrestïllningar om okrïnkbar helighet. Jag har dïrfïr ett ansprïkslïst fïrslag till Vilks: varfïr inte rita en modern judesugga?

Normalt hade dïrmed Lars Vilks backat nu och sprungit i vïg till sitt naturreservat och spikat ihop brïder som flutit in pï stranden men Vilks ïr i detta sammanhang inte normal. Lars Vilks bemïtte Fromans artikel redan samma dag pï sin hemsida. Som svar pï Fromans utmaning skrev Vilks:

Inte bïr jag visa mig oïven och hïgdragen infïr en sïdan given uppgift. Varsïgod Ingmarie Froman

Nedanfïr visas en teckning i samma stil som Muhammedhunden och elefant-Jesus men denna gïng fïrestïllande en fet sugga med en enorm krokig nïsa. Bildtexten lyder:

Modern kapitaliststinn judesugga pï vïg ut fïr att bïka sïnder nïgra fredliga byar (i Cïzannes stil)

Vad kan man sïga? Bilden med den tillhïrande bildtexten ïr fantastiskt rolig. Framfïr allt fïr att den ïr sï ovïntad. Vilken annan konstnïr som helst hade backat fïr lïnge sedan men Vilks tycks ta medias pïhopp som utmaningar.

Skïrmdump frïn Lars Vilks hemsida dïr han publicerat sin "Judesugga"

Naturligtvis lït inte reaktionerna vïnta pï sig. ïven hïr har dock vissa reaktioner varit nïgot ovïntade. Det fïrsta som hïnde var att muslimerna som ville ha dialog och stïlla ut Vilks rondellhundar drog sig ur. I dagens Expressen fïrklarar Mohamed Omar frïn tidskriften Minaret och Hooman Anvari frïn fïreningen Semus att Vilks genom att rita en judesugga har gïtt ïïver en viktig grïnsï de menar att Vilks passerat grïnsen fïr vad som ïr lagligt och anser att Rondell-Mohammed kan diskuteras ur en etisk vinkel medan judesuggan blir en juridisk frïga. Semus sïger sig inte vara beredda att bidra till ïkad antisemitism i samhïllet och dïrmed ïr en utstïllning nu otïnkbar. Lustigt i sammanhanget ïr ju att det inte varit diskussion om att stïlla ut judesuggan utan bara bilderna pï rondellhundarna som pï sin hïjd skulle kunna bidra till islamofobi som det populïrt kallas, nïgot som Semus tydligen ïr beredda att bidra till spridning av.

Man vïljer inte bara att stoppa hundutstïllningen utan ïven dialogen eftersom det ïvore etiskt ofïrsvarbart att legitimera antisemitism genom att framtrïda i en dialog med ïjudesuggansï upphovsman. Det vore varken etiskt, ïndamïlsenligt eller omdïmesgillt fïr nïgon av oss att fullfïlja utstïllningen och/eller dialogen med Lars Vilksï.

Expressens kultursida
I dagens Expressen fïrklarar Omar och Anvari att de inte vill befatta sig med Lars Vilks

Det sista har inte sagts om Lars Vilks ïn. Sannolikt skickas det inom kort ut ett pressmeddelande frïn nïgon politiker hemmahïrande i Folkpartiet eller liknande parti som deklarerar att politikern gjort en anmïlan om hets mot folkgrupp och ett fïrdïmande av judesuggan. Jag tror inte lïngre att Lars Vilks kommer att vika sig. Han kommer nog istïllet stïnga huvudet blodigt i sin strid mot vïderkvarnarna. Kampen fïr yttrandefrihet har plïtsligt fïtt ett nytt ansikte utït. Lite ovïntat ïr det en man som tidigare mest varit kïnd fïr att rota i drivved men att det ïr en konstnïr ïr inte lika ovïntat.

Sannolikt ïr i alla fall att Lars Vilks i framtiden inte frïmst kommer att vara kïnd fïr Landonien. Hans namn kommer istïllet vara fïrknippat med dumdristigt mod i kampen fïr yttrandefrihet. Hans insats kommer inte att glïmmas bort, vare sig av de som ïnskar inskrïnkningar i yttrandefriheten eller av oss som tror pï fri debatt. Kanske kan hans stïndiga attacker och provokationer mot maktens mïn och kvinnor lïmna djupa spïr i debatten. Kanske kan landet bli lite friare, eller sï skapas ytterligare begrïnsningar i yttrandefriheten. Oavsett vad som hïnder sï blïser fïrïndringens vindar. Vilks har satt saker i rullning. Det kanske inte kommer att mïrkas nïgra enorma fïrïndrar idag men Lars Vilks har fïtt igïng en viktig debatt och fïrhoppningsvis inspirerar han andra att stï emot etablissemanget.

Vi fïr garanterat anledning att ïterkomma till Lars Vilks.