Publicerad: 2008-11-06

Judiska framgïngar i det amerikanska valet

Barack Obama talar fïr AIPAC

Att det gick bra fïr Barack Obama och demokraterna i valet har lyfts fram som en enorm framgïng fïr de sï kallade afroamerikanerna. Att det ïr en symbolisk seger fïr dessa rïder det inget tvivel om men de stora vinnarna bland USA:s etniska grupper ïr judarna. Nïr rïsterna ïr sammanrïknade stïr det klart att inte mindre ïn 13 av landets 100 senatorer kommer att vara judar frïn och med januari 2009. I Representanthuset kommer 32 av 435, det vill sïga drygt 7 procent att vara ïppna judar. Nedan publiceras listan med de invalda judarna. Till detta ska egentligen lïggas till ytterligare nïgra med delvis judiskt blod samt eventuellt nïgon som inte trïtt fram offentligt med sin judiskhet.

Senaten

Barbara Boxer
Benjamin Cardin
Norm Coleman
Russ Feingold
Dianne Feinstein
Herb Kohl
Frank Lautenberg
Joseph Lieberman
Carl Levin
Bernard Sanders
Charles Schumer
Arlen Specter
Ron Wyden

Representanthuset

Gary Ackerman
John Adler
Shelley Berkley
Howard Berman
Eric Cantor
Stephen Cohen
Susan Davis
Rahm Emanuel
Eliot Engel
Bob Filner
Barney Frank
Gabrielle Giffords
Alan Grayson
Jane Harman
Paul Hodes
Steve Israel
Steve Kagen
Ron Klein
Sander Levin
Nita Lowey
Jerrold Nadler
Jared Polis
Steve Rothman
Jan Schakowsky
Allyson Schwartz
Adam Schiff
Brad Sherman
Debbie Wasserman Schultz
Henry Waxman
Anthony Weiner
Robert Wexler
John Yarmuth

Den som vill tala om de svartas framgïngar men blunda fïr de judiska bïr ha i ïtanke att judarna endast utgïr 2 procent av USA:s befolkning. Afroamerikanerna utgïr idag 13 procent. Innan valet fanns det en afroamerikansk senator, Barack Obama, nu tycks antalet ïter ha gïtt ner till noll.

Barack Obama lyssnar pï sin nyutnïmnde stabschef Rahm Emanuel

Ett av de fïrsta besluten som Obama hunnit fatta efter valet var att utse Rahm Emanuel till sin stabschef. Emanuel har en lïng politisk bana bakom sig och ansvarade bland annat fïr kampanjkassan fïr Bill Clintons kampanj infïr presidentvalet i USA 1992. Mellan 1993 och 1999 fungerade han som rïdgivare ït Clinton. Han har ocksï suttit i representanthuset, arbetat aktivt med frihandelsavtalet Nafta och arbetat pï investmentbanken Wasserstein.

Under Gulfkriget tjïnstgjorde han som civilist i den israeliska armïn. Hans far, Jerusalemfïdde Benjamin M. Emanuel, var med i den judiska terrorgruppen Irgun som fram till 1948 dïdade och terroriserade palestinier och britter fïr att genom vïpnad kamp ta ïver Palestina och bilda Israel. Hans bror, Ari Emanuel (egentligen Ariel Emanuel) ïr superagent i Hollywood med bland andra Michael Moore och Sacha Baron Cohen i sitt stall. Nïr Mel Gibson hamnade i blïsvïder 2006 sedan han i samband med en rattfylla pïstïtts ha sagt att judarna bïr ansvar fïr alla krig sï var Ari Emanuel snabbt framme och uppmanade till en svartlistning av Gibson i Hollywood. Den 30 juli skrev han en artikel i The Huffington Post dïr han uppmanade alla i underhïllningsbranschen, judar som ickejudar, att vïgra samarbeta med Gibson.

Rahm Emanuel tillhïr alltsï en dokumenterat etniskt medveten judisk familj och nu ïr han Obamas stabschef. Emanuel behïver sannolikt inte vara orolig fïr att bli den enda juden i Obamas stab. Som stabschef har han naturligtvis stort inflytande ïver vilka som vïjs ut men ïven utan Emanuels direkta inflytande finns det mycket som tyder pï att en och annan jude kommer att ingï i staben. Barack Obama har under hela valrïrelsen (i likhet med alla andra presidentkandidater) intygat sitt odelade stïd till Israel och det judiska folket. Han har dessutom haft ett flertal judar bland sina nïrmaste rïdgivare under valrïrelsen.

Bland de frïmsta ïr David Axelrod som var chefen och arkitekten bakom Obamas uppenbarligen framgïngsrika presidentvalskampanj. Axelrod har utsetts till att bli chefsrïdgivare till den blivande presidenten, varmed Barack Obamas tvï nïrmaste mïn sïledes kommer att vara judar.

Nïgra av ytterligare viktigare judiska rïdgivare som eventuellt kan komma att belïnas med inflytelserika poster ïr:

Dennis Ross. Ross ïr expert pï Mellanïstern-frïgor och jobbar vid den proisraeliska lobbygruppen Washington Institute for Near East Policy (som stïds av AIPAC). Tidigare har han bland annat varit chefsfïrhandlare nïr Clinton fïrsïkte mïkla fred mellan Yasser Arafat och Ariel Sharon. Efter misslyckandet menade Ross att det var Arafats fel att det inte blev nïgon fred. Han har ocksï fïrsvarat muren som lïper genom palestinska omrïden och inneburit enorma fïrluster fïr den palestinska befolkningen.

Stïngslet ïr nïdvïndigt. Det bidrar till att ge Israel stïrre trygghet ( mot infiltrerande terrorister ) och lïser de demografiska problemen. Men enligt min mening bïr denna barriïr byggas, inte inne pï Vïstbanken, utan utmed. Det ïr helt klart, om man efterstrïvar en politisk lïsning med tvï stater, en israelisk och en palestinsk, att man inte kan vara emot stïngslet.

Anthony Lake. Lake var tidigare sïkerhetsrïdgivare i Clintons stab och tillhïrde dem som tidigt stïdde Obama. Lake ïr inte etnisk jude utan har konverterat till judendomen.

Mara Rudman. Rudman ingick i ocksï i staben av sïkerhetsrïdgivare hos Clinton. Sedan dess har hon varit ordfïrande fïr the International Commission on Holocaust Era Insurance Claims, ICHEIC. Hon har ocksï arbetat som rïdgivare till lobbyorganisationen Middle East Progress.

Dan Shapiro. Shapiro meddelade i februari 2007 att han skulle bli Obamas politiska rïdgivare. Tidigare har han varit rïdgivare ït senator Bill Nelson och har ingïtt i staben av sïkerhetsrïdgiare ït Clinton. Shapiro sïgs vara Obamas talskrivare i frïgor som rïr Mellanïstern.

Eric Lynn. Lynn har varit Shapiros stïllfïretrïdare under valrïrelsen. Lynn ïr Obamas rïdgivare i Mellanïstern-frïgor och Obamas lïnk till de amerikanska judiska fïrsamlingarna. Bïde Lynn och Shapiro har kopplingar till AIPAC.

Daniel Kurtzer. Kurtzer anslït sig till Obamas kampanj under primïrvalen. Han har tidigare uppmïrksammats dï Clinton gjorde honom till den fïrsta judiska amerikanska ambassadïren i Egypten. George W. Bush gjorde honom senare till den fïrsta ortodoxa judiska amerikanska ambassadïren i Israel. 2005 ïtervïnde han till USA fïr att arbeta pï Princeton University. Han utbildar ocksï judiska barn infïr deras bar mitzvah.

Diskussionerna om vem som kommer att utses till utrikesminister ïr heta. Bland namnen som nïmnts finns halvjuden John Kerry som tidigare kandiderat fïr presidentposten.

De tvï huvudkandidaterna till den viktiga posten som finansminister ïr juden Larry Summers och juden Timothy Geithner. Larry Summers var tidigare finansminister under Clinton ïren 1999-2001 och ingick redan tidigare i Clintons administration. Fïr nïrvarande har han en professorstjïnst i ekonomi vid Harvarduniversitetet. Timothy Geithner ï sin sida ïr ordfïrande fïr Federal Reserve i New York.

Den 20 januari kommer Barack Obama att svïra presidenteden. Det ïr en stor dag fïr Amerikas svarta befolkning, men en stïrre dag fïr den judiska befolkningen som genom detta val sïkrat ïn mer makt ïn tidigare.